Nätbedrägeri

Nätbedrägerier av olika sorter berör allt oftare vanliga medborgare. Nätbedrägerier går att dela upp i två huvudkategorier:

  • e-post bedrägerier
  • bedrägerier via tekniska applikationer som t.ex. virus.

Typiska e-post bedrägerier är de nu redan ökända lotterivinsterna och de så kallade Nigeriabreven (de första breven av den här sorten skickades från Nigeria, därav namnet), som försöker få e-postmottagaren att skicka pengar till kriminella. Avsändaren kan också påstå att en släkting till mottagaren dött och lämnat stora summor i arv och nu behövs endast kontouppgifter för att överföra pengarna. Andra sorter av bedrägeri på internet är bland annat:

  • flickvänsbedrägeri
  • arbetserbjudanden
  • misstag

I så kallade flickvänsbedrägerier försöker man via datingtjänster få människor att skicka resepengar, pengar för pass etc. för den man ”förälskat” sig i. Fastän bedrägerimetoden kallas flickvänsbedrägeri så har också många kvinnnor råkat ut denna typ av bedrägeri.

På nätet luras människor ofta av lättförtjänta pengar, vare sig det är frågan om pyramidspel eller liknande.

Nigeriabreven har också en motsatt motsvarighet, eller ett dubbelbedrägeri, där den som fallit för bedrägeri lovas pengarna tillbaka bara personen skickar en liten summa för löpande kostnader. I misstagsmeddelanden är det oftast frågan om att man ”i misstag” skrivit ut en check på en för stor summa. Då bes mottagaren skicka tillbaka den differerande summan på avsändarens konto. Bedrägeriet baserar sig på en check som inte har täckning.

Utöver detta försöker kriminella ligor och bedragare fiska (så kallat nätfiske, eller phishing) människors användarnamn och lösen genom att skicka mycket trovärdiga meddelanden i bankens, tullens eller polisens namn. I meddelandena ber man mottagaren ange sitt användarnamn och lösenord för diverse orsaker. I vissa fall kan det vara frågan om länkar som tar användaren till en viss sida som upprätthålls av kriminella.

De flesta bedrägeriförsök är lätta att känna igen: deras språk, otroliga löften och andra ”för bra för att vara sant” erbjudanden är karakteristiska och gör att alarmklockor borde ringa i mottagarens huvud. Men bedrägeriförsöken utvecklas hela tiden, och nya, mera avancerade försök ser dagsljuset varje dag. Till exempel Man-In-The-Browser är ett skrämmande exempel att komma åt användarens kontouppgifter. Programmet baserar sig på ett virus, som via ett bedrägerimeddelande (e-post) installeras och aktiveras på datorn för att vid lämpligt tillfälle utföra en preciserad attack för att hacka användarens uppgifter. Som resultat av detta kan användarens räkningsbetalning störas, och pengarna överförs i stället till ett annat konto. Räkningen ser ändå betald ut, och sanningen går upp först senare.

Läs mera: Haasio, A. 2013. Netin pimeä puoli. Helsinki: SKS.