Sociala medier och informationssökning

Förutom att sociala medier används för samvaro och marknadsföring är de effektiva kanaler för att både söka och sprida information med. Delaktighet i sociala nätverk och gemenskaper är idag central för informationsanskaffning. Vi skapar, delar och söker information i sociala nätverk. Ett klassiskt exempel på det här är Wikipedia.

På grund av digitaliseringen och de sociala mediernas växande betydelse blir det allt vanligare att vända sig till sociala nätverk för att interaktivt söka information och hitta lösningar på vardagliga problemsituationer. Man använder sig av sociala nätverk för att få rekommendationer, åsikter eller praktiska tips. Tidigare frågade man vänner och bekanta om råd och information per telefon. Nuförtiden söker man på samma informella sätt svar på samma frågor via olika forum och sociala medier.

I sociala medier får och delar man information genom att

  • fråga andra användare i sociala medier, t.ex. i Facebook
  • söka information på webbsidor som kan räknas som sociala medier, t.ex. i bloggar och wikin
  • diskutera i egna nätverk
  • följa olika flöden, t.ex. RSS-flöden från webbsidor
  • följa rekommendationer och recensioner, t.ex. i FoursquareGoogle Maps och Yelp
  • producera och dela eget material för andras bruk och följa andras material, t.ex. nyheter och bilder i PinterestFacebookTwitter, etc.
  • ge länktips och dela sidor i olika tjänster, t.ex. i Diigo.

Den kunskap och information man får via de sociala medierna kommer från många olika källor. Kvaliteten på innehållet är varierande. Det är inte någon auktoritet så som ett universitet eller ett forskningsinstitut som står bakom innehållet, utan innehållet är skapat av många olika användare med varierande bakgrund. Källkritik är därför något man verkligen måste fundera på och komma ihåg då man använder innehållet i de sociala medierna.

Bibliotek och informationssökning i sociala medier

I de sociala medierna skapas innehåll gemensamt och interaktivt. Idag betonas också inom den problembaserade pedagogiken gemenskapernas betydelse. Biblioteken borde därför som stöd för inlärningen erbjuda sina användare olika sätt att skaffa och producera information via de sociala medierna. Biblioteken borde inte bara hjälpa användarna att hitta information på de sociala medierna, utan också uppmuntra dem att själva producera och dela information. I det här sammanhanget är bibliotekens uppgift framför allt att säkra kvaliteten.

Tjänsten Fråga bibliotekarien och olika chat-tjänster på biblioteken där kunderna betjänas i realtid via nätet är exempel på tjänster som fungerar som stöd för informationsanskaffningen. Biblioteken kunde i ännu större utsträckning ta sociala medier till hjälp för att stöda användarnas informationsanskaffning. Med hjälp av till exempel Twitter kunde biblioteken dela, tipsa om och länka till information.

Läs mera:

Wikipedia

Wikipedia är en av de populäraste och mest besökta webbsidorna i världen. Wikipedia innehåller ett mycket stort antal artiklar som alla är skrivna av användarna. Vem som helst kan skriva en artikel i Wikipedia. Det är också möjligt att kompettera eller korrigera texterna. En liten del av artiklarna är låsta och oredigerbara för de flesta Wikipedia användare.

Många informationssökare förlitar sig på Wikipedia. Det är ett enkelt och snabbt sätt att hitta information, artiklarna hittas oftast högt uppe på träfflistan för sökningen. I Wikipedia är saker presenterade koncist och enkelt för att snabbt ge en överblick och grundläggande information om ämnet.

Åsikterna om Wikipedia är delade. Vissa är för och andra emot. Wikipedia har kritiserats för att informationens kvalitet varierar, att informationen mellan de olika språkversionerna kan vara motstridig och rena sakfel. Många artiklar saknar helt källhänvisningar och en del skribenter är anonyma. Man kan alltså inte veta ifall artikeln är skriven av en expert eller dilettant.

Det kan löna sig att förhålla sig med en viss kritiskhet till artiklarna på Wikipedia. Man kan ofta hitta användbara länkar i artiklarna, men i mera officiella sammanhang, som studier eller arbetsrelaterade uppgifter, bör man inte använda artiklarna som enda källmaterial. Wikipedia ger ofta en god inblick i ämnet, men ifall man vill ha pålitlig och auktoriserad information om ämnet, bör man förlita sig på andra källor.