För skolornas bibliotekstjänster behövs ett allmänt bibliotek ​– och resurser

I denna text funderar vi på hur kommunerna på olika sätt kan ordna högklassiga bibliotekstjänster för skolorna. Bibliotekstjänster består inte bara av en lokal eller ens ett varierande, uppdaterat material, utan av en helhet som också inkluderar bibliotekspersonalens arbete. En viktig del av bibliotekstjänsterna består av exempelvis inspirerande läsning, medieutbildning och vägledning i informationshantering och biblioteksanvändning.

För att kunna ordna bibliotekstjänster i skolorna krävs därför ett målinriktat och omfattande samarbete mellan grundskolan och biblioteket samt ett årligt understöd.

Grunder för samarbete

I lagen om allmänna bibliotek fastställs att det allmänna bibliotekets tjänster är avsedda för alla, dvs. också för barn och unga. “Ett allmänt bibliotek ska kunna användas av och vara tillgängligt för alla.” (Lagen om allmänna bibliotek, § 10, https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2016/20161492, hänvisning 3.6.2021) 

I lagen fastställs också bibliotekets uppgifter och föreskrivs om samarbete, bl.a. så här: “Ett allmänt bibliotek kan för att sköta de uppgifter som avses i denna lag samarbeta med myndigheter, aktörer inom biblioteksområdet, daghem, skolor, läroanstalter och andra sammanslutningar.” (Lagen om allmänna bibliotek, § 11, https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2016/20161492, hänvisning 3.6.2021)

I lagens motivering nämns också samarbete mellan bibliotek och skolor, till exempel i samband med att främja läsning. Det är i praktiken omöjligt för ett bibliotek att nå alla barn och unga om det inte finns något samarbete med grundskolan. Med hjälp av samarbete genomför således allmänna bibliotek sina lagstadgade uppgifter.

Skolorna får å sin sida i och med bibliotekssamarbetet ett brett stöd för genomförandet av läroplanen. Biblioteken stöder för sin del uppfostran av barn så att de växer upp till läskunniga, kritiska och samhällsmedvetna medborgare. I Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) nämns biblioteket som samarbetspartner och inlärningsmiljö för skolan.

För att biblioteken ska kunna utföra sin lagstadgade uppgift och skolorna sin läroplan är det därför bra att samarbeta. Detta samarbete, om vilket också kan användas termen ordnande av bibliotekstjänster för skolor, kräver resurser, lokaler, material, yrkeskunnig personal. För att samarbetet ska vara omfattande, systematiskt och målinriktat bör man alltid skriftligen komma överens om samarbete mellan skolor och bibliotek. De överenskomna frågorna kan registreras till exempel i ett samarbetsavtal, en biblioteksstig, lokal läroplan eller årsplaner. Att nå alla elever i de överenskomna åldersgrupperna är av största vikt. Bibliotekens tjänster är avsedda för alla.

En riksomfattande mall har också tagits fram för att genomföra ett högkvalitativt, jämlikt och målinriktat samarbete mellan skolor och bibliotek. Mallen kan användas fritt i kommunerna. Mallen finns på adressen: https://www.kirjastot.fi/lanu/yhteisty%C3%B6mallit/kirjastonjaperusopetuksenyhteisty%C3%B6nmallipohja

Praktiska exempel på hur man kan ordna bibliotekstjänster i skolorna

I den här texten går vi inte närmare in på det traditionella skolbiblioteket. Skolbiblioteket har presenterats bl.a. i publikationen Ett funktionellt skolbibliotek. (Frantsi et al. 2014). Publikationen påminner också om att ett skolbibliotek aldrig kan agera ensamt, utan endast i samarbete med ett allmänt bibliotek. Enligt min åsikt är utmaningen med skolbibliotek uttryckligen situationer där skolan har ett litet skolbibliotek med en samling som inte alls är aktuell. Med hänvisning till detta förs skolbarnen eventuellt inte till ett allmänt bibliotek eller så upplevs inte samarbete med ett allmänt bibliotek som viktigt. Resultatet är då att barn och unga faktiskt inte alls har tillgång till material och bibliotekstjänster annat än eventuellt på fritiden.

I den här artikeln kommer jag att ge exempel på hur man utöver ett skolbibliotek, eller utan ett traditionellt skolbibliotek, kan få hög kvalitet på skolans bibliotekstjänster i olika kommuner och i olika omständigheter.

Allmänt bibliotek nära skolan eller i samma byggnad

Situationen är vanligtvis utmärkt om det allmänna biblioteket ligger fysiskt mycket nära skolan. Då går det att tillsammans komma överens om användningen av biblioteket för klasser och elever på ett sådant sätt att biblioteket betjänar såväl andra kunder som skolans anställda och elever på bästa sätt. Till exempel ligger Storkyro kommunbibliotek i ett skolcentrum.

Hybridbibliotek

Ett hybridbibliotek är ett bibliotek som finns i skolan eller i dess omedelbara närhet och som fungerar som både skolbibliotek och allmänt bibliotek. I allmänhet kan klasserna eller eleverna använda biblioteket självständigt, det kan fungera som en inlärningsmiljö och lektioner kan hållas där. En del av tiden arbetar en anställd från ett allmänt bibliotek på hybridbiblioteket, och det är öppet också för kunder utanför skolan. På så sätt betjänar hybridbiblioteket en bredare publik än bara ett skolbibliotek. Å andra sidan innebär ett brett spektrum av kunder utmaningar med tillhandahållandet av material jämfört med bibliotek som enbart betjänar barn eller barn och unga. 

Det är ganska vanligt att material, databas och programvara i ett hybridbibliotek underhålls av det allmänna biblioteket och lokalerna underhålls av skolan. Till exempel Keski-Nurmo bibliotek i Seinäjoki är ett hybridbibliotek.

Klassamlingar och biblioteksbilar

Det är också möjligt att skolan inte har någon separat bibliotekslokal och att det allmänna biblioteket ligger långt borta. Då kan skolornas bibliotekstjänster i fråga om tillhandahållande av material ordnas med hjälp av en biblioteksbil. Biblioteksbilen kan vara kommunens egen, eller så kan tjänsten köpas av grannkommunen. Man bör dock komma ihåg att antalet biblioteksbilar har minskat avsevärt under de senaste decennierna. År 2000 fanns det 201 biblioteksbilar i Finland och år 2020 var de endast 137 till antalet.

Skolbibliotekstjänster utan biblioteksbil

Om det inte finns någon biblioteksbil måste tillgången till böcker säkerställas på något annat sätt. Det kan till exempel vara fråga om material och samlingar som beställs från ett allmänt bibliotek och som eleverna kan bekanta sig med i klassrummen och även låna hem.  

I avsaknad av en biblioteksbil kan transport av böcker och material till skolor hanteras till exempel med hjälp av en skåpbil, och ett regelbundet pop-up-bibliotek i skolans lokaler förbättrar också tillgången på material. En sådan lösning har man kommit fram till exempelvis i S:t Michel (Heikkilä: Bibliotekstjänsterna i S:t Michel rör sig bland barn och unga. https://www.kirjastot.fi/lanu/blogi/Mirja-auto?language_content_entity=fi, hänvisning 3.6.2021) 

Enbart tillgång på material innebär dock inte att skolans bibliotekstjänster är i ordning, utan bibliotekspersonalens tjänster måste också finnas tillgängliga i den utsträckning som överenskommits i kommunen. Det är också viktigt att ordna studiebesök för skoleleverna till kommunens allmänna bibliotek. Biblioteket är den första av kommunens bastjänster som barn och unga kan använda självständigt. Biblioteket innebär inte bara stöd för läskunnighet och -hobby samt informationshantering, utan också inkludering i samhället och lokalsamhället. 

 

Mervi Heikkilä

utvecklingschef 

Seinäjoki stadsbibliotek 

Riksomfattande specialuppdrag gällande bibliotekstjänster som främjar barns och ungas läsande och läskunnighet