Jake Hope är en engelsk expert på läsning och barnböcker, som bloggar om de brittiska bibliotekens läsfrämjande praxis.
Biblioteken kan fungera som kärnan i det utvecklande och stödjande arbetet med barns och ungdomars läsning på fritiden. Biblioteket kan i samarbete med skolor, familjer, ungdomsorganisationer och motsvarande samarbetspartners öka antalet läsare och samtidigt stärka barnens fritidsläsning. Läsning för nöjes skull är nyckeln till allt.
Fritidsläsning eller läsning för nöjes skull (Reading for pleasure) är enligt Clark och Humbold “läsning, som vi gör av egen fri vilja och med förväntningen om att den ska ge oss tillfredsställelse. Det innebär också läsning som vi inte påbörjat på någon annans uppmaning och som vi fortsätter för att det intresserar oss.”1 Forskning visar att om barnen njuter av läsning kan det spela större roll för deras skolframgång än familjens socioekonomiska ställning.2 Det finns ett konstaterat positivt samband mellan god läskunnighet och läsning för nöjes skull.3
Fördelarna med fritidsläsning är uppenbara. Tack vare sin struktur har biblioteken många möjligheter att fungera som platser som främjar läsning och läsglädje. I biblioteken kan man bläddra i och undersöka böcker i egen takt, utifrån egen nyfikenhet och eget intresse. Biblioteket är en neutral plats, det är inte en del av skolutrymmena och just det här kan locka dem som känner sig avskärmade från eller utanför utbildningssystemet. Bibliotekets kunder har också tillgång till rikliga samlingar och genom fjärrlån kan man göra utbudet ännu större. Biblioteken erbjuder olika tjänster och evenemang, som läskampanjer eller andra jippon, som haft som mål att få barn att prova och undersöka olika litteraturformer och genrer. En kunnig och entusiastisk personal kan förverkliga detta genom att hjälpa barn och unga att hitta läsning och hitta på initiativ som inspirerar och stimulerar de ungas fantasi. Att den här sortens aktivering har effekt har konstaterats i undersökningar. Det har fastställt att det finns ett tydligt samband mellan biblioteksanvändning och läsglädje: unga som besöker biblioteket har nästan dubbelt så stor benägenhet att läsa för nöjes skull varje dag på sin fritid.4
Även om resultaten under pandemin har varierat, visar forskningen att barnens läsintresse har sjunkit, och endast 51,5% av 8-18-åringarna sade sig njuta av läsningen.5 Till följd av den här sortens forskningsresultat har man i Storbritannien satsat på läsfrämjande verksamhet, genom program som riktar sig till personalen inom undervisningen, där man strävar efter att lärarna ska bli läsande förebilder. Ett exempel på detta är Open University’s Reading for Pleasure -programmet som riktar sig till lärare eller det riksomfattande Reading Teachers = Reading Pupils, som drivs av Cheltenham Festivals.
På biblioteken finns omfattande kunskap om barnlitteraturen i dag och dess traditioner, om utrymmen, samlingar och samarbetsnätverk. Det här konstaterades redan 2005, när Storbritanniens musei- biblioteks- och arkivråd (Museums, Libraries and Archives Council) startade programmet Literature Matters. Målet med programmet är att stärka barnlitteraturens ställning i lärarutbilningen genom att öka lärarstuderandenas kunskap om bibliotekens mångsidiga användningsmöjligheter - förutom bokutlåning också olika läsjippon, bokcirklar, illustratör- och författarbesök samt boktävlingar och priser.
Utvecklingen av bibliotekens resurser och kunnande har också skapat grundval för ny utveckling, The Reading Agencys pilotprojekt i stadsdelen Islington i London. Den här ledande välgörenhetsorganisationen i Storbritannien har visionen “en värld där alla läser är vägen mot ett bättre liv”.
Till det nya initiativet hör en ny webbplattform. Den inspirerar barn till läsning genom spelifiering och skräddarsydd stimulans. Spelplattformen riktar sig till barn i förpuberteten, 10-12-åriga skolelever, som befinner sig i övergången mellan lågstadiet och högstadiet.6 I det här avgörande skedet av skolstigen har vart sjunde barn lässvårigheter. Initiativets namn, Läsäventyret (The Reading Adventure), kommer från en samrådsgrupp som utgörs av tre vänner som för varandra formulerade sina tankar och åsikter om läsning, fritidssysselsättningar och intressen. Med hjälp av gruppen utformande man sex temaområden, genom vilka skoleleverna ska hitta sin väg till den läsande världen.
- Idrott
- Natur och miljö
- Musik
- Mat och matlagning
- Konst och hantverk
- Naturvetenskaper och teknologi
Spelarna börjar i ett spelläge där de kan välja enligt egna preferenser och intressen. Inom varje temaområde finns sex aktiviteter. Uppgifter byggda kring samma aktiviteter uppmuntrar barnen att prova och utforska olika former av texter och läsning, utifrån de utgångspunkter de motiveras av. Aktiviteterna innehåller såväl korta, lätta uppgifter som längre utmaningar, så både läsare med sämre självförtroende och de vanare läsarna och bokslukarna som vill ha utmaningar alla hittar lämpligt material. Alla uppgifter kan genomföras med hjälp av skolans eller kommunens bibliotek. Till läsuppgifterna hör serier, webbsidor, grafiska romaner, dikter och ljudböcker.
Spelarna belönas med mynt för genomförda uppgifter: för korta och enklare uppgifter får man en mindre summa och för längre och mera komplicerade uppgifter en större. Spelpengarna kan användas för att ändra färgerna på föremålen i spelrummet. När spelaren har genomfört sex uppdrag får hen en diamant. Diamanten kan uppgradera objekt i spelrummet online. Efter sex utförda uppdrag kommer spelaren till följande nivå, där hen kan prova på mera krävande uppdrag eller utmana sig själv inom något annat temaområde.
Efter varje genomfört uppdrag ombeds spelaren berätta vad hen har gjort, läst och fått reda på. Spelaren ombeds också utvärderingen uppgifterna, så man kan se vilka aktiviteter som är mest och minst populära. Utgående från utvärderingen kan man skapa nya och annorlunda uppgifter.
Alltid när tio uppgifter är genomförda, ombeds spelaren ge en kort återkoppling, med vars hjälp man kan följa attitydförändringar till följd av större läsvana och användningen av spelplattformen. Anonym data finns sedan tillgänglig för administratörerna - t.ex. läraren eller bibliotekarien och The Reading Agency kan också följa användningen och effekterna av spelplattformen
Karen Napier, verkställande direktör för The Reading Agency, sa vid lanseringen att Läsäventyret erbjuder unga ett sätt att få fatt i läsglädjen i den avgörande åldern när läsning för nöjes skull överlag minskar. “Vi vet hur viktig läsningen är för självkänslan och sociala relationerna, därför hoppas vi att detta spel ska inspirera barnen i Islington att växa upp till läsare för livet.”
Man hoppas att pilotprojektet ska producera information som kan tillämpas nationellt, så biblioteken kan presentera sitt utbud och sina tjänster på ett interaktivt, lättillgängligt och ett för barn intressant sätt. Målet är att med Läsäventyret skapa ett effektivt instrument för skolor och organisationer, vilket främjar kulturen för nöjesläsning och stärker bibliotekens roll i det arbetet.
Jake Hope, UK
Källor
[1] Clark, C. & Rumbold, K. (2006): Reading for Pleasure a research overview, National Literacy Trust.
[2] OECD (2002): Reading for Change Performance and Engagement Across Countries – PISA 2000 -resultat.
[3] Twist, L., Schagan, I. & Hogson, C (2007): Progress in International Literacy Study (PIRLS): Reader and Reading National Report for England 2006. NFER and DCSF.
[4] Clark, C. & Hawkins, L. (2011): Public Libraries and Literacy: Young people’s reading habits and attitudes to public libraries and an exploration of the relationship between public library use and school attainment. National Literacy Trust
[5] Clark, C & Picton, I. (2021): Childen and young people’s reading engagement in 2021. National Literacy Trust.
[6] Higgins, S., Katsipataki, M. & Coleman, R. (2014): Reading at the Transition: Interim Evidence Brief. Education Endowment Foundation.