Sarah Pavey: Playing games in the School Library
Developing Game-Based Lessons and Using Gamification Concepts
Användningen av spelifiering och spel inom till exempel utbildning i biblioteksanvändning eller mediefostran känner man redan väl till på biblioteken i Finland. Spel kan också användas för att främja läsning, som användningen av till exempel den inhemska virtuella världen Metsähaltija eller Seppo.io visar. Spel har också enligt många enkäter och undersökningar konstaterats inspirera elever.
Sarah Pawey från England är expert på skolbibliotek och inlärning. Hon har skrivit en lättöverskådlig handbok som baserar sig på inlärningsteori: Playing games in the school library. Många av de praktiska exempel och tips i boken, kan enligt min mening tillämpas också på allmänna bibliotek. Jag ser användningsmöjligheter på många olika områden.
Pawey tycker att det är viktigt att vi skiljer på spelifiering och spelbaserad inlärning. Spelifiering sporrar till inlärning på olika sätt medan spelbaserad inlärning är att lära sig genom att spela. Boken fokuserar på det sistnämnda, men också spelifiering diskuteras.
Teoridelen introducerar läsaren till inlärningsteorier och vår förståelse av dessa kan hjälpa oss att planera spel, som inverkar på den studerandes förståelse för ämnet, förbättrar deras sociala färdigheter elller helt enkelt ökar deras motivation för att nå målen.
I boken presentas också ett SAMR-test, med vars hjälp man kan utvärdera till exempel inlärningsspel i fyra olika kategorier enligt vilken slags aktivitet och nivå av förståelse/inlärning de hör till.
Efter den övertygande teoridelen är boken praktiskt indelad i kapitel som presenterar olika spelformer. Både kommersiella spelappar som smarta idéer för den med en skosnöresbudget. Till exempel med Googles verktyg kan man göra nästan vad som helst. Positivt är också att bokens många exempel inte bara kommer från Storbritannien utan de är samlade från hela världen.
En bra påminnelse åt mig själv var att man med hjälp av spel också kan träna känslofärdigheter, de kan understöda självständigt lärande och inhämtande av livskunskaper, inte bara öva innehållet i enskilda ämnen eller till exempel motivera till läsning.
Ett axplock av praktiska tips
En PowerPoint-presentation där klassen delar in böcker i genrer till exempel bara utgående från titlarna. Samtidigt kan man diskutera typiska drag för genren. Det här kan man naturligtvis lätt kombinera med bokprat.
Över huvud taget visar exemplen kopplade till olika presentationsprogram att man med de här programmen får till stånd ganska många olika slags spel. Det lönar sig att fundera på om de här spelen ska spelas enskilt eller om klassen ska delas in i grupper. På vilket sätt svarar eleverna om spelet innehåller enkla ja/nej-frågor? Räcker de upp handen, ställer de sig upp, rör de sig till olika sidor i klassen osv. Och naturligtvis kan eleverna själva göra olika presentationer, berättelser och spel med presentationstekniken, exempel på det finns också i boken.
Bibliotekarien eller läraren kan göra minnesspelkort om de mest vitt skilda till litteraturen kopplade saker: Huvudpersoner, bokens namn, bokpärmen osv. Minnesspel kan man spela tillsammans till exempel efter bokpratet.
Med hjälp av Google Forms kan man skapa ett finurligt virtuellt escape room.
Med hjälp av Google Street View-appen kan man till exempel bekanta sig med händelseplatserna i en bok live och jämföra med författarens beskrivningar och upplevelser.
Appen Socrates är gratis och med den kan man göra ett spel eller quiz för att marknadsföra till exempel ett läsdiplom.
Väldigt många fler praktiska tips får du så klart om du läser hela boken!
Teksti Mervi Heikkilä
ruotsinnos Mikaela Byskata-Ahlskog