| Hur stor del av rösterna (i procent och i absoluta tal) fick det socialdemokratiska partiet i lantdagsvalet hösten 1917? |
1229 |
|
|
|
Det socialdemokratiska partiet fick 44,79% (444 670) av alla rösterna. Av de röstberättigade använde 69,2% (992 762) sin rösträtt i valet.
Källor : http://vintti.yle.fi/yle.fi/satavuottaeduskuntavaaleja (på finska)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagsvalet_i_Finland_1917
bok: Suomen kansanedustuslaitoksen historia : 6 (Eduskunnan historiakomitea, 1968)
|
| Jag skulle vilja veta om den finska riksdagen, till exempel i samband med 100 års jubileet, granskat hur beslutet att fortsätta lagstiftningsarbetet efter… |
1266 |
|
|
|
Grundlagutskottets betänkande 1 och 1 A från året 1918 behandlar händelser. I betänkande 1 A (den 15 januari 1919) sägs det bland annat: "Då enligt 5 § 2 mom. 8 punkten och 6 § Lantdagsordningen den icke kan vara lantdagsman, som på grund av laga dom saknar god frejd, följer härav, att ifrågavarande personer, som envar dömts medborgerligt förtroende förlustig, därigenom förverkat sin rätt att innehava uppdrag såsom lantdagsmän samt att deras platser, vilka sålunda blivit lediga, böra intagas av suppleanter."
Vi har inte hittat någon annan granskning, men vi återkommer till saken, om vi får ytterligare information.
Riksdagen har publicerat en bokserie "Suomen eduskunta 100 vuotta". Nästan alla böcker är färdiga och till exempel i del tre... |
| Jag skulle vilja veta om lagligheten i beslutet att fortsätta riksdagens arbete 1923, efter att de kommunistiska riksdagsmännen häktats, i efterhand granskats… |
986 |
|
|
|
Så som vi har tidigare svarat, det fanns inga formella krav, hur många riksdagsledamöter skall närvara i plenum. Vi har inte hittat information om andra särskilda utredningar i riksdagen i saken, riksdagens justitieombudsman undersökte saken (se tidigare svar 2.8.2007).
Riksdagen har publicerat i samband med 100-års jubileet en bokserie.
|
| Finns någon litteratur, även på finska, som granskar lantdagens/riksdagens beslut att fortsätta lagstiftningsarbetet efter att de socialdemokratiska resp… |
1285 |
|
|
|
Mer information om saken (svaret till er tidigare fråga 3.8. 2007) finns i följande böcker:
Titel: Suomen eduskunta 100 vuotta / [teossarjan toimitus: Juhani Mylly, päätoimittaja ... et al.] ; [julkaisija: Suomen eduskunta]
Del: 3 : Kansanvalta koetuksella
Material: monografi
Förlag: Helsinki : Edita
Förlag (del): pain. 2006
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 2 : Ett folk i kamp
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 3 : En stat tar form
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Upphovsman: Zetterberg, Seppo
Titel: Finland after 1917 / Seppo... |
| Har den finska riksdagen gjort någon egen utredning om dess agerande i samband med häktningen av de kommunistiska riksdagsmännen 1923? Stod det i… |
1231 |
|
|
|
Det finns inga formella krav, hur många av Finlands riksdagsledamöter skall närvara i plenum. Det har hänt, att bara talmannen har varit i plenum, inga riksdagsledamöter.
Fångade riksdagsmän klagade till riksdagens justitieombudsman. Justitieombudsman skriver om saken i sin berättelse från år 1923 (Riksdagen 1924, handlingar IV, s. 25-26). Han såg, att riksdagsledamöternas häktning inte stred mot 11 och 12 § i lantdagsordningen (20.6.1906) och ifrågavarande klagomål gav honom icke anledning till åtgärder (Resolutionerna 90, 91 och 92 (31.8.), 99 och 100 (3.9.) och 115 (22.9.).
I plenum diskuterades det också om saken, till exempel ledamöterna Tanner och Wuolijoki gjorde en interpellation angående riksdagens komplettering.
|
Fråga bibliotekarien
