För ett antal år sedan hittade jag på nätet en i Vasa handskriven och undertecknad dagorder av Mannerheim. Nu hittar jag den inte. Är den borttagen?? |
144 |
|
|
|
I Riksarkivets Digitalarkiv finns detta dokument:
http://www.narc.fi/1918verkkonayttely/pdf/vk1_pvk.pdf
|
Hörde bitar av uppläsning i P1, Sverige, av finsk författarinnas bok som slutade (vad jag minns) med mordet på hjältinnans plågoande från tiden efter… |
244 |
|
|
|
En av våra läsare föreslår Hägring 38 av Kjell Westö, radioföljetong för ett tiotal år sen. Alltså ingen kvinnlig författare, men en kvinnlig huvudperson.
Jag har en lista över böcker https://www.kirjasampo.fi/fi/suomen-sisallissota-2010-luvun-kirjallisuudessa, men dom finns inte översatta till svenska, så att troligtvis är boken ingen av dom? En finsk författarinna, som är bosatt i Sverige, Christina Falck har skrivit en roman om inbördeskriget Vi eller de : Finland 1918 (2013), https://finna.fi/Record/helmet.2127943. kunde boken du söker vara den?
Jag försökte bläddra i radioprogrammstablån, https://sverigesradio.se/tabla.aspx?programid=132&date=2020-02-17, men hittade inget passande där. Det exakta datumet, då du lyssnade på ... |
Hur många invånare hade Finland 1918? Hur stor del av befolkningen bodde inom det område som kontrollerades av de röda? |
2514 |
|
|
|
Enligt Statistisk årsbok för Finnland 18 (1920) var Finlands folkmängd vid slutet av år 1917 3 346 853. Den egentliga frontlinjen etablerade sig först mot slutet av februari. Dessförinnan var några centrala orter norr om fronten i de rödas besittning (Kuopio, Uleåborg, Värtsilä och Varkaus). Likaså fanns det i söder områden där de vita var starka (Nystad, västra och östra Nyland). Åland ockuperades snart av trupper utsända av Sverige. Ohto Manninen estimerar, att befolkningens majoritet (cirka 1 875 000) bodde på de vitas sida, medan en mindre del (1 475 000) vistades på den röda sidan.
Upproret, medborgarkriget, frihetskriget / Ohto Manninen.
I verket: Finland 1917-1920 2, ett folk i kamp. - Helsingfors, 1995.
|
Jag skulle vilja veta om den finska riksdagen, till exempel i samband med 100 års jubileet, granskat hur beslutet att fortsätta lagstiftningsarbetet efter… |
1280 |
|
|
|
Grundlagutskottets betänkande 1 och 1 A från året 1918 behandlar händelser. I betänkande 1 A (den 15 januari 1919) sägs det bland annat: "Då enligt 5 § 2 mom. 8 punkten och 6 § Lantdagsordningen den icke kan vara lantdagsman, som på grund av laga dom saknar god frejd, följer härav, att ifrågavarande personer, som envar dömts medborgerligt förtroende förlustig, därigenom förverkat sin rätt att innehava uppdrag såsom lantdagsmän samt att deras platser, vilka sålunda blivit lediga, böra intagas av suppleanter."
Vi har inte hittat någon annan granskning, men vi återkommer till saken, om vi får ytterligare information.
Riksdagen har publicerat en bokserie "Suomen eduskunta 100 vuotta". Nästan alla böcker är färdiga och till exempel i del tre... |
Finns någon litteratur, även på finska, som granskar lantdagens/riksdagens beslut att fortsätta lagstiftningsarbetet efter att de socialdemokratiska resp… |
1297 |
|
|
|
Mer information om saken (svaret till er tidigare fråga 3.8. 2007) finns i följande böcker:
Titel: Suomen eduskunta 100 vuotta / [teossarjan toimitus: Juhani Mylly, päätoimittaja ... et al.] ; [julkaisija: Suomen eduskunta]
Del: 3 : Kansanvalta koetuksella
Material: monografi
Förlag: Helsinki : Edita
Förlag (del): pain. 2006
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 2 : Ett folk i kamp
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 3 : En stat tar form
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Upphovsman: Zetterberg, Seppo
Titel: Finland after 1917 / Seppo... |
Under slutet på inbördeskriget 1918 utfärdade Mannerheim en dagorder där han lovade att ej sticka svärdet i skidan innan Östkarelen förenats med Finland. Finns… |
2398 |
|
|
|
Mannerheims dagorder är egentligen en 'hälsning' och dess datum är redan den 23 februari 1918. En svensk översättning finns åtminstone i boken
Finlands frihetskrig år 1918, 4. bandet, s. 418
"Till alla karelare i Finland och Fjärrkarelen.
Vid min ankomst till karelska fronten hälsar jag de tappra karelarna, som så manligen ha kämpat mot Lenin's anhängare och deras usla hantlangare, mot män, vilka med Kains märke på pannan anfalla sina egna bröder. Lenin's regering, som med den ena handen lovat Finland sjävständighet, har med den andra skickat sina soldater och huliganer för att, som han själv yttrat, återerövra Finland och med tillhjälp av vårt inhemska röda garde dränka Finlands unga frihet i blod. Lika förrädiskt och bakslugt försöker... |
Den 14 juni fick jag ett utförligt, och mycket användbart, svar från er angående Robert Tigerstedts i augusti 1918 avgivna rapport om förhållandena vid… |
1309 |
|
|
|
Enligt Paavolainens 'Vankileirit Suomessa 1918' (Fånglägren i Finland 1918) daterade Carl Tigerstedt sin rapport( eller kanske rapporter) 21.5.1918. Han skrev i uppdrag av lägrets överläkare Klas Richard Sievers. Jag tror att rapporten finns bara i arkiv. Paavolainen ger följande källhänvisningar (numera i Kansallisarkisto/Riksarkivet):
VHH ark E b 1
SVL ark E f 1 och 2
(VHH=Vankeinhoitolaitos/Fångvårdsstyrelsen)
(SLV=Sotavankilaitos/Krigsfångeväsen)
Arkiater Sievers skrev senare en redogörelse om sin verksamhet
Sievers, Richard
Hälsö- och sjukvårdsförhållanden vid fånglägren i Helsingfors, på Sveaborg, Sandhamn och Mjölö efter frihetskriget 1918. - Hfors : Södeström, 1930. - 69 s.
(Boken ingår även i Finska läkaresällskapets handlingar,... |
Robert Tigerstedt och särskilt dennes son Carl Tigerstedt skrev våren och sommaren 1918 för Krigsfångvårdsstyrelsen (SVL) en rad rapporter om kostsituationen i… |
1258 |
|
|
|
Enligt vad jag förstått säger Paavolainen saken inte rakt i sin bok 'Vankileirit Suomessa 1918' (1971) men jag har all anledning förmoda att de tigerstedtska rapporter är helt eller åtminstone delvis svenskspråkiga. Sannolikt finns de inte tryckta. Paavolainen nämligen hänvisar endast till arkivmaterialet (Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E c 1, Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E e 1, Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E f 1 och Vankeinhoitohallituksen arkisto VHH ark E b 1, alla samlingar i Riksarkivet http://www.narc.fi/Arkistolaitos/sve/riksarkivet/). När Väinö Tanner besökte Sverige i augusti-september 1918 hade han med sig också ett exemplar av Robert Tigerstedts (hemliga) rapport från 5.8., som han överlät åt Social-... |
Vad var egentligen den ryska sk. Rayonkommittén som uppenbarligen spelade en viss roll under det finska inbördeskriget 1918? |
1267 |
|
|
|
Tyvärr kan jag inte finna någon säker information om Rayonkommittén. Sannolikt ligger bakom namnet det ryska Районный комитет / Rajonnyj komitet (район / rajon = district, område). Den finska historiska litteraturen talar om ‘aluekomitea’ (kanske regionalkomitté) när den talar om Областной комитет армии, флота и рабочих Финляндии / Oblastnyj komitet armii, flota i rabočih Finljandii, Arméns, flottans och arbetarnarnas regionalkommitté i Finland (область / oblast = område). Om rayonkommitté är oblastkommitté, kan man säga, att dess roll under kriget blev mindre och mindre. Kommittén hade 45 medlemmar och dess uppgift var att koordinera lokala kommittéers och sovjeters verksamhet. Den kunde ge förpliktande order. En separat krigssektion... |
Jag letar efter en bok av Väinö Tanner: "Hur det egentligen gick till" (Helsingfors 1949) men kan inte hitta den i Libris i Sverige och inte heller i er… |
1192 |
|
|
|
Tyvärr kan vi inte finna något livstecken om den här bokens (Kuinka se oikein tapahtui : vuosi 1918 esivaiheineen ja jälkiselvittelyineen) svenska översättning. Några delar av Tanners memoarer har nog översatts till svenskan men av allt att döma inte den här. Känner Ni förresten Tanners svenska skrifter 'Det vita skräckväldet i Finland : förskräckliga sanningar om de borgerliga diktaturen : ett officiellt dokument' (48 sidor, Stockholm : Fram, 1919) och 'Det vita väldet i Finland : försvarstal, hållet inför rådstuvurätten i Helsingfors...' (95 sidor, Helsingfors, 1919)? Tanners 'Kuinka se oikein tapahtui' framkallade åtminstone en häftig protest, årens 1917-1918 senator (minister) Onni Talas skrev år 1949 sina memoarer 'Ei se niin... |
Jag har tagit del av Jaako Paavolainens bok "Vankileirit Suomessa 1918" (1971) och den förkortade version som finns på svenska i "Röd och vit terror" (1986). … |
1088 |
|
|
|
Inbördeskriget 1918 och dess offer har också efter Paavolas undrsökning varit en central fråga I Finlands historiaforskning. Finlands statsråd (regering) tillsatte därför år 1998 en speciell forskningprojekt (“Suomen sotasurmat 1914-1922” = “Krigsdödade I Finland 1914-1922”) vars uppgift var att utreda detaljerat varje offers öde. Projektens sida är http://vesta.narc.fi/cgi-bin/db2www/sotasurmaetusivu/main?lang=sw. Projekten har också producerat många böcker. Här börjar jag inte specificera alla publikationer om detta ämne. Ni finner dem bäst genom vår sida http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html.
Om Ni söker med ‘ämne’, kan Ni bruka till exempel följande ord: 1918, inbördeskriget/kansalaissota, röda garden/punakaartit, vita garden... |