Det tycks vara tämligen svårt att göra någon direkt terminologisk skillnad mellan de allmänna uttrycken "webbpublikation" och "publikationer online".
Med båda avses publikationer som är direkt tillgängliga på webben. Uttrycket "publikationer online" tycks förekomma oftare i officiella svenska sammanhang, visar träffarna i en Googlesökning.
Jag hittar inga direkta källor där man finner belägg för terminologiska distinktioner mellan uttrycken. En aspekt som kunde anläggas är tillgängligheten. Men jag tycker mig inte heller via Googlesökning finna någon skillnad, som skulle implicera att "webbpublikationer" oftare är avgiftsbelagda än "publikatiner online", eller vice versa.
Absolut komparation betyder att komparativformen uttrycker en lite högre, ganska hög grad av någon egenskap. I grammatikboken beskrivs den absoluta komparativen på följande sätt: en individ jämförs med en genomsnittlig norm. T.ex. en äldre herre har betydelsen en ganska gammal herre. Den relativa komparationen däremot jämför med något klart angivet, t.ex. den här herren är äldre än jag.
Självständiga adjektiv fungerar som huvudord: de unga, det bästa, blinda, de äldre.
Du kan använda olika grammatikböcker, den här informationen hittade jag i Erik Andersson, Grammatik från grunden, 1993.
På Rikhardsgatans bibliotek fortsätter bokcirkeln igen på hösten. Den leds av Cecilia Eriksson . Det finns också en bokcirkel på Nifin. Arbis har också sin egen fungerande bokcircel.
Enligt Finlands grundlag 11.6.1999/731 – uppdaterad lagstiftning – finns det en paragraf för ämbetsperiod i följd.
54 §
Val av republikens president
"Republikens president utses genom direkt val för en ämbetsperiod av sex år. Presidenten skall vara infödd finsk medborgare. En och samma person kan väljas till president för högst två ämbetsperioder i följd."
Inga förändringar kom till paragraf 54 i Lag om ändring av Finlands grundlag 1112/2011, som trädde i kraft den 1 mars 2012.
Finlands grundlag 731/1999
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990731
Lag om ändring av Finlands grundlag 1112/2011
http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20111112
I boken Uusi perustuslakimme (2000), skriven av Antero Jyränki finns följande text (...
Tarkoitat varmasti runoa "Du har tappat ditt ord", joka sisältyy runokokoelmaan "Barfotabarn". En löydä muita käännöksiä kuin "Surkimuksen lauluja ; Outolainen ; Lasit", jonka alkuteos on "En döddansares visor ; Barfotabarn ; Goggles". Barfotabarn on siis käännetty nimekkeellä Outolainen. Kirjaa ei valitettavasti ole Sipoon eikä Porvoon kirjastojen kokoelmissa, mutta sitä voi tietetenkin kaukolainata.
Tyvärr finns det inte så många recensioner om nya finska böcker på svenska, och jag kunde inte finna sådana sidor som skulle samla dem ihop. Finlandssvensk litteratur kan finnas bättre, till exempel på Huvudstadsbladets sidan: http://hbl.fi/kultur/finlandssvensk-litteratur, och Lysmaskens sidan: http://www.lysmasken.net/. Om en finsk bok översättas till svenska, man troligen skriver en recension om det, men mest av finska böcker översättas inte.
Om du inte förstår finska, du kan använda Google översätt (http://translate.google.com/?hl=sv&tab=wT#) som automatiskt översättar finska till svenska. Översättningen är inte så bra men det kan förstås. Finska recensioner kan finnas på finska tidningarnas sidor. ”Helsingin Sanomat” har även...
Hej!
Boken finns på två bibliotek, Borgå stadsbibliotek som har den äldre upplagan från 1994 och Jakobstads stadsbibliotek som har en nyare upplaga från 2005. Boken kan beställas som fjärrlån vilket innebär att Du tar dig till ett bibliotek som vidarebefordrar beställningen. Fjärrlånen kostar 7 euro.
Hälsningar från biblioteket
Najaderna (på finska pl. najadit) är i den grekiska mytologin ett slags nymfer, naturgudomligheter. Nymferna troddes besjäla källor, ängar, skogar, berg, grottor etc. De som hörde till floder, sjöar och källor kallades najader. Dessa nymfer var inga gudomliga väsen eller odödliga, men deras livslängd var lång. De förälskade sig gång på gång i vanliga dödliga, men var dock mestadels föremål för Zeus och de andra gudarnas åtrå.
I Finlands nationalepos Kalevala förekommer dessa andeväsen t.ex. i fyrtioförsta sången, där Väinämöinen spelar på sin kantele och alla levande väsen samlas för att lyssna till de trolska tonerna.
Det vet man inte. Ek har blivit Tammi, men varför näs har översatts saari 'ö' vet man inte. Det här och litet mer om ortnamn på två språk kan man läsa från Kotimaisten kielten tutkimuskeskus - Forskningscentralen för de inhemska språken -sidor:
http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=2130
Enligt lag om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare 3.5.1961/236, 1 § uddelas stipendier och stöd "årligen till författare och översättare, på grund av att böcker som de författat eller översatt tillhandahålls avgiftsfritt på allmänna bibliotek" (FINLEX).
Biblioteksstipendier och -stöd ansöks från centralkomissionens för konst nämnd för bibliotekstipendier. Ansökningsblanketter kan beställs från centralkomissionen per e-post tktinfo@minedu.fi
eller hämtas från flera platser. Ansökningsblanketten kan också utskrivas hos centralkomissionen för konsts web-sidor. Sista ansökningsdag är den 31.1.
Mer information på Internet http://www.taiteenkeskustoimikunta.fi/default.asp?WCI=wciFrames&strlang… , per e-post tktinfo@...
Visan Piglönen finns i notsamlingen "Uti vår hage och många andra visor". Notsamlingen (med text) finns i Pargas stadsbiblioteks samlingar:
http://www.blanka.fi/biblioteken/pargas/
Biblioteket kan inte spåra upp enskilda personer, men vi kan ge dig nyttiga länkar och adresser, såsom t.ex.:
Befolkningsregistercentralen på adressen http://www.vaestorekisterikeskus.fi/
Du kan också vända dig till Åbo landskapsarkiv på adressen Aningaisgatan 1, 20100 Åbo och E-mail: turku@narc.fi eller göra en förfrågan till Åbo församling, Eriksgatan 1-3, 20100 Åbo med tel. 02-261 7111 (växel).
Magistraten i Åbo , Auragatan 8, 20100 Åbo ha en avgiftsbelagd adress-service med nr. 0600 01 000
Den ursprungliga texten överensstämmer i hög grad med den här nedan citerade "Tuolla keinuu pieni pursi" av Mikael Nyberg.
"Tuolla keinuu pieni pursi, vasten tuulta ponnistain. Merimiesten mielet mursi, myrsky alloin raivokkain.
Onko heillä pelastusta? Onko lainkaan toivoa? Myrsky-yö on sysimusta, Mielet säikkyy pelosta.
Silloin nähdään vetten päällä, Hahmon kirkkaan liikkuvan. Purressansa miehet tääällä, joutuu kauhun valtahan.
Tuttu ääni lausuu heille: ”Minä oon, siis rauhaa vaan!” Sydämille järkkyneille, Uusi toivo tarjotaan.
Herran purteen astuessa, Myrsky taukoo, tyven saa.
Aamuruskon koittehessa, Venhe rannan saavuttaa."
Hittas i denna form på finska (nr. 293) i verket Hengellinen laulukirja 951-606-286-5
PÅ svenska hittas den i...
Tyvärr verkar det som att dikten 'Kansa kalliolla' inte finns som en svensk översättning. Det finns i överlag förvånansvärt lite Leino på svenska. Enligt Eino Leino -föreningen har bara följande böcker kommit ut på svenska: Den unga kvinnan (Nuori nainen, prosa), Lyriskt urval (lyrik), Helkasånger ´(Helkavirsiä, lyrik) och Inför allmaktens anlete (Alla kasvon kaikkivallan, prosa). 'Kansa kalliolla' finns i diktsamlingen Ajan aalloilla som har inte blivit översatt till något annat språk. 'Kansa kalliolla' finns tydligen inte heller i lyriksamlingen Lyriskt urval. Alla översättningar är även väldigt gamla. Mer information är tillgänglit genom Eino Leino -föreningen och det Finska Litteratursällskapet.
Jag har tre förslag, vilka innehöller grekiska myter i novellartad form:
Stiessel, Lena, Grekernas gudar och hjältar
Lindskog, Claes, Grekiska myter och sagor
Eva Hedén Grekiska sagor
Åtminstone en av upplagorna av Lindskogs bok, som har mycket använts i skolorna i Finland, hade brunt omslag. Kvinnohuvudet var dock inte Medusas. Men kanske någon av de här tre var den, som ni läste.
Även Alf Henriksons Antikens historier är lättläst, även om berättelserna inte är i novellform och boken innehäller också berättelser av antikens historia, inte endast gudasagor.
Hoppas det här är till hjälp!
Wikipedian ger information om trojanska hästen som faktisk stämmer:
http://en.wikipedia.org/wiki/Trojan_Horse
Homeros Iliaden slutar före den här händelsen, och den nämdes i Odysseen. Den främsta informationskällan är Vergilius Aeneiden. I Sång II sägs "I sidornas mörker placeras män som lotten har valt..."
Men varken Homeros eller Vergilius nämner inte hur många män "lotten har valt".
I detta fall rekommenderas Brages Pressarkiv i Helsingfors, som även kan kontaktas per post. Adressen är:
Riddaregatan 7 A 1
00170 Helsingfors
Arkivet är öppet vardagar kl. 9-16, onsdagar 9-18
Tel. 09-633342
Fax 09-667450
Arkivet kan även anlitas per e-post, post, telefon och telefax, varvid beställningar sänds till önskad adress mot en avgift för informationssökning och postning.
Se vidare:
http://www.bragespressarkiv.fi/index.html
Angående kosmetikens historia kan jag hänvisa till boken
"Susanne Ljungs stora bok om skönhet". Där finns ett inledande kapitel om antikens skönsvård. Här hittar du över 600 sidor kosmetikhistoria.Se gärna:
Corson, Richard
Fashions in makeup: from ancient to modern times
(London: Peter Owen, 1972. ISBN 0-7206-0431-1)
Fråga efter dessa på ditt närbibliotek.
Se även sminkets historia på nätet:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Smink
Här finns några memoarer och noveller son kunde vara lämpliga.
- Vivi-Ann Sjögrens självbiografisk serie: Kattens ansikte: barndomsår 1938-1947, Lasses kiosk: 1947-1956 och Liten fru i litet hus: 1957-1965
- Yrsa Stenius, Taxar, kärlek och sorg
- Mereta Mazzarella, November: berättelser
- Eeva Kilpi, Gränslöshetens tid: en berättelse om barndomen, Vinterkrigets tid: barndomsminnen, Längtans tid och Fortsättningskrigets tid
- Tove Jansson, Meddelande: noveller i urval 1971-1997
- Ann-Mari Lindberg, Pappa vet bäst
- Alexander McCall Smith, Ett slags tax
- Arto Paasilinna, Skojarna i örtagården: en rövarhistoria
Intressanta kunde också vara barnböcker och ungdomsböcker som man har läst när man var ung.
Böcker finnsi Helmet-bibliotekens...
