Hälsovårdens etiska principer behandlar mm. Riksomfattande delegationen inom hälso- och sjukvården www.etene.org. På deras sidor finns det mm. publikation Gemensam värdegrund, gemensamma mål och gemensamma principer för hälso- och sjukvården. http://www.etene.org/dokumentit/EteneSWE.pdf
Också Finlands närvårdar-och primärskötarförbund SuPer rf har publicerat publikationen Närvårdarens etiska principer. http://www.superliitto.fi/datafiles/tiedosto_ja_teksti_fi/511_eettiset_…
Här kommer ett par boktips:
Green, Ross W: Explosiva barn : ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Stockholm : Cura, 2003. ISBN 91-89091-26-4
Hammerström, Helena: Från aggressivitet till harmoni. Stockholm, Gothia, 2006. ISBN: 91-7205-480-8
I det här sammanhanget brukar man ofta nämna Aggression Replacement Training (ART). Nedan finns en länk till böcker i ämnet som finns i LIBRIS (den svenska nationella bibliotekskatalogen)
http://tiny.cc/q7oo6
Biblioteken har ingen plikt att köpa in eller arkivera alla böcker eller skivor av finlandssvenska författare och artister, men det är naturligt att biblioteken försöker stöda finlandssvensk litteratur och köper in nytt material såvida det är möjligt. Biblioteken har olika principer gällande urval och inköp av nya böcker, och det skulle kanske vara nyttigt att t.ex. vända sig till det närmaste biblioteket och fråga hurdana deras principer är.
Däremot finns det i Finland en Nationalsamling, som bör innehålla inhemska trycksaker och ljudupptagningar. I samlingen ingår dessutom utländskt material som är finskspråkigt, publicerat av finländare och som handlar om Finland. Mera information här, http://www.nationalbiblioteket.fi/tjanster/...
Olika källor anger, att det var den 27.1.1918, som inbördeskriget utbröt i Finland och att det inleddes med, att den röda lyktan hänges ut i Hagnäs på folkets hus.
Se gärna:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_inb%C3%B6rdeskriget
http://fi.wikipedia.org/wiki/Suomen_sis%C3%A4llissota
Arbetsministeriet har en söktjänst där man kan söka fram yrkesbeskrivningar. Slå upp närvårdarens yrke på sidan
http://www.mol.fi/webammatti.cgi?ammattinumero=10610&kieli=01
Böcker om jultradiotioner i Sverige:
Forsberg-Warringer: God jul med Jenny Nyström (Stockholm, 1999)
Flinck: Granna granen... (Stockholm, 1998)
Schön: Vår svenska tomte...(Stockholm, 1996)
Kättström Höök: God jul!...(Stockholm, 1995)
Swahn: Den svenska julboken (Höganes, 1993)
Swahn: Grötrim på skämt och allvar (1986)
Olls: Så firades julen förr (Stockholm, 1984)
De frågor som du ställer angående principer för urval och inköp av böcker är någonting som varierar från bibliotek från bibliotek. Det svar jag kan ge dig gäller bara Helsingfors stadsbibliotek (och i viss mån Esbo, Vanda och Grankulla bibliotek som använder samma biblioteksystem, de s.k. Helmetbiblioteken).
I stort sett går urvalsprosessen till så att det på biblioteket finns en inköps- och katalogiseringsavdelningen som sköter sköter kontakterna till förlagen, både stora och små samt till privata utgivare. Personalen följer också aktivt med vad som publicerats via Internet, tidningar och annan media På grund av den information som fås om böckerna görs urvalslistor som biblioteken sedan får ta del av i elektronisk form. Varje...
Vi har inte Högskoleprovet i Finland, och i finska bibliotek finns det inte böcker till det. Det lönar sig kanske att fråga om saken av svarstjänsten från Sveriges bibliotekarier: Bibblan svarar. Den kan du hitta här:
http://bibblansvarar.se/
Här nedan en webbsida för att träna på högskoleprov:
https://hprovet.se/
Du kan hitta information om Axelsson i boken Svenska samtidsförfattare 2. 2000. ISBN 91-7018-451-8.
Det finns många sidor på webben om Majgull Axelsson. Du kan se, t.ex. https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Aperson_123175957750499
http://www.norstedts.se/forfattare/115660-majgull-axelsson
https://brombergs.se/writer/majgull-axelsson/
I Finland finns Lukukeskus - Författarcentrum
http://www.lukukeskus.fi/
I Sverige finns också en författarförmedling som kallas Författarcentrum. Adressen dit är:
http://www.forfattarcentrum.se/
Receptet ovan finns i Suomen farmakopea 6. uppl. Mixturan innehåller alltså blåbär, utspädd sprit, utspädd svavelsyra, ättiksyra och kamfert. Det är helt möjligt att det finns andra recept också. Och åtminstone andra länder hade olika innehåll till mixtura simplex, som kan hittas på nätet.
Hej!
Här kommer förslag på några böcker om att turista med barn i Stockholm:
Hjemstedt, Sara; Barnens Sthlmguide: 08 för 0-8 år : de största äventyren för de minsta stockholmarna , 2014
Bruna, Dick: Miffy i Stockholm : [en guidebok för barn med vuxna!] , 2007
Dessutom finns det många goda webbsidor: t.ex.
https://www.barnistan.se/
https://www.visitstockholm.com/sv/guider/stockholm-for-barn/
https://vadhanderistockholm.se/familjeaktiviteter-i-stockholm/
En särskilt barnvänlig plats i Stockholm är ju Junibacken: http://www.junibacken.se/.
Trevlig resa!
Karleby stadsbibliotek byggdes 1998-1999. Byggnaden invigdes och öppnades officiellt på Karlebydagen 7.9.1999. Mera info om biblioteketsbygget hittas på följande adress: http://lib.kokkola.fi/kirjastotalohanke/index_se.asp
Skönlitterära texter om solen kan man hitta i skapelsemyter och sagor. Här kommer några förslag:
I Maj Samzelius bok "Hjältar och monster på himlavalvet"(fjärde boken 1986), beskrivs i några kapitel (s.140-) hur Faeton, solgudens son, söker upp sin far och kör den gyllene solvagnen mot sin egen undergång. Samzelius’ bokserie (del 1-4) handlar om hur stjärnbilderna fick sina namn.
I boken "Skapelsemyter" (1996) av Margaret Mayo och "All världens myter i text och bild" (1996) återberättade av Neil Philip, ingår myter om solen.
Solen medverkar på något hörn i sagorna:
Den lilla guldfågeln (ur Den förtrollade pissepottan, 2001)
Solens och månens dotter (ur Sagor från skogen, 2001)
Solen, månen och stjärnorna (ur I sagolandet: När skymningen...
Nånting eget är en diskussion mellan ett par. Mannen har i smyg kört körkort och frun får veta att han har körkort och bil ett halvår senare. Hon är förvirrad och misstänker att mannen har mera hemligheter. Det visar sig att mannen har börjat bowla och har inte velat berätta det åt frun. Iden är den att han vill ha något eget, någon som inte är gemensamt i deras liv.
Du kan analysera innehållet kanske med hjälp av följande information om författaren och hans stil,
Om Hans Gunnarson,
https://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/41809/hans-gunnarsson/
https://www.aftonbladet.se/kultur/a/WLJwwL/jag-ar-bortskamd-med-bra-kri…
Om En kväll som den här,
https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/159121/en-kvall-som-...
Det finns åtminstone några sådana förlag. Det största är kanske Dover Publications, ett amerikanskt förlag, som har en serie som heter Dual-Language books. Du hittar seriens böcker här:
http://www.languages-direct.com/books/parallel-texts/dover-publications
Det andra förlaget är Penguin Books. Deras "Penguin parallel texts" kan du hitta här:
http://www.penguin.co.uk/nf/Search/QuickSearchProc/1,,,00.html?strSearc…
Jag tror att att novellen du söker kan vara The Lottery av Shirley Jackson, publicerad första gången i The New Yorker 1948. Den handlar om en amerikansk småstad som varje år genomgår en ritual känd som lotteriet.
Boken är Det osynliga barnet och andra berättelser (Schildts, 1962). Det sägs i berättelsen Hatifnattarnas hemlighet:
"Mumintrollets pappa litade inte riktigt på sig själv längre, men hatten trodde han på; den var kolsvart och bestämd och inne i den hade muminmamman målat M.P. av din M.M. för att den skulle skilja sig från alla andra höga hattar i världen." (s. 136)
Enligt källorna är seriefilmen ett gammalt fenomen. Veijo Hietala skriver i sin artikel ”Sarjamuodon lumo” (Filmihullu 4/89): ”Sarjaelokuvat tunnettiin Hollywoodin alkuaikoina vahvana valttina yleisön houkuttelemiseksi ilta illan jälkeen elokuvateattereihin.” Rune Walderkranz i sin bok Filmens historia: De första hundra åren” nämner den franska regissören Victorin Jasset som ”en pionjär för ... seriefilmen” som ”inspelade en lång rad sensationsfyllda, starkt melodramatiska seriefilmer kring hjältefigurer som återkom i ständigt nya och rafflande äventyr. Jassets första filmserie var ”Les aventures de Nck Carter” (1908). De här filmerna var ”serials”, alltså serier, som producerades som en helhet.
”Sequel films”, självständiga filmer, som...
