Du kan hitta information om Axelsson i boken Svenska samtidsförfattare 2. 2000. ISBN 91-7018-451-8.
Det finns många sidor på webben om Majgull Axelsson. Du kan se, t.ex. https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Aperson_123175957750499
http://www.norstedts.se/forfattare/115660-majgull-axelsson
https://brombergs.se/writer/majgull-axelsson/
Referenssamlingar består av böcker, kartor m.m. som inte lånas ut utan som bara står till förfogande på biblioteket. De flesta titlarna i refenssamlingar är vanligtvis något slags uppslagsverk, t.ex. encycklopedier, matriklar, ordböcker o.d.
Tidigare arbetade ofta åtminstone en bibliotekarie på varje refensavdelning som studierådgivare. Nuförtiden har referensavdelningarnas betydelse minskat med informationsnätets uppväxt och referenssamlingar blir mindre och mindre. Bibliotekets rådgivnings- och informationstjänster är däremot tillgängliga både allestädes på biblioteket och genom Internet.
På Genealogiska Samfundet i Finland finns det sakkunniga som kan hjälpa vidare. Samfundets address på nätet är http://www.genealogia.fi/sve/indexr.htm . På webbplatsen finns praktiska råd när det gäller att släktforska. På deras sidor finns även databasen Hiski, som skulle kunna intressera dig http://www.hiski.fi/indexr.htm .
Samtliga kyrkböcker finns mikrofilmade på rullfilm fram till ca 1850-1860. Hela serien av mikrofilmer finns i Riksarkivet i Helsingfors, http://www.narc.fi/Arkistolaitos/sve/ .
Boken är Det osynliga barnet och andra berättelser (Schildts, 1962). Det sägs i berättelsen Hatifnattarnas hemlighet:
"Mumintrollets pappa litade inte riktigt på sig själv längre, men hatten trodde han på; den var kolsvart och bestämd och inne i den hade muminmamman målat M.P. av din M.M. för att den skulle skilja sig från alla andra höga hattar i världen." (s. 136)
Här kommer några böcker om 1900-talets mode.
Dessa böcker är tagna ur HelMet-katalogen, den gemensamma databasen för stadsbiblioteken i Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda.
Damer : rebeller outsiders och tidens yta / Mona Skagerfors
ISBN 91-7798-861-2 (inb.) 1994
Lilla svarta : idéer och tankar kring modet 1930 till 1970 / Tony & Claes Lewenhaupt
ISBN 91-86600-12-5 (inb.) 1985
Mode : designernas århundrade : 1900-1999 / Charlotte Seeling ; [översättning från tyska: Andrea Resch
ISBN 3-8290-6941-3 (inb.) 2001
Modets historia under 1900-talet / Gertrud Lehnert ; [översättning från tyskan: Sten Wiegert]
ISBN 3-8290-4750-9 (inb.) 2000
Tankar om mode / Lotta Lewenhaupt
ISBN 91-518-4219-X (inb.)2004
Vidare kan man exempelvis kolla...
Jag tror att att novellen du söker kan vara The Lottery av Shirley Jackson, publicerad första gången i The New Yorker 1948. Den handlar om en amerikansk småstad som varje år genomgår en ritual känd som lotteriet.
Enligt källorna är seriefilmen ett gammalt fenomen. Veijo Hietala skriver i sin artikel ”Sarjamuodon lumo” (Filmihullu 4/89): ”Sarjaelokuvat tunnettiin Hollywoodin alkuaikoina vahvana valttina yleisön houkuttelemiseksi ilta illan jälkeen elokuvateattereihin.” Rune Walderkranz i sin bok Filmens historia: De första hundra åren” nämner den franska regissören Victorin Jasset som ”en pionjär för ... seriefilmen” som ”inspelade en lång rad sensationsfyllda, starkt melodramatiska seriefilmer kring hjältefigurer som återkom i ständigt nya och rafflande äventyr. Jassets första filmserie var ”Les aventures de Nck Carter” (1908). De här filmerna var ”serials”, alltså serier, som producerades som en helhet.
”Sequel films”, självständiga filmer, som...
På engelska talar man ibland om Foreign Language Learning Disability (FLLD). Någon svensk term för fenomenet har jag inte lyckats hitta.
Jag rekommenderar att du också vänder dig till expertis inom området, kontakta t.ex. Nationellt centrum för svenska som andraspråk - Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
http://www.sfi.su.se/
Källor:
Sparks, Richard: Is There a "Disability" for Learning a Foreign Language.
Journal of Learning Disabilities, Nov/Dec2006, Vol. 39 Issue 6, p544-557, 14p
Har du kontrollerat vår tidningslista
http://walibra.vaasa.fi/lehdet/index_sv.php?hakukirjain=&jarj=nimi
Ifall vi har fysiskt exemplar av tidningen. Alla tidningar vi har finns ej i vår databas. Vi har även tidningsdatabaser tex Mediearkivet, varifrån du kan söka artikeln
http://www.vaasa.fi/WebRoot/380444/Vaasa2010SubpageKirjasto.aspx?id=117…
Om den tidning du söker inte finns i vårt bibliotek, så kan vi skaffa tidningen eller artikeln som kopia via fjärrlån. I närmaste bibliotek får du fylla i fjärrlåneansökan, eller använda nätblanketten för fjärrlån på bibliotekets hemsida
http://www.vaasa.fi/WebRoot/380444/Vaasa2010SubpageKirjasto.aspx?id=117…
Alla artiklar och tidningar hittas tyvärr inte så att vi kan fjärrlåna men vi gör vårt...
Jag hittade en sida där det fanns bilder på tangentbord på svenska, norska och tyska. Där kan du också testa, hur det är att skriva med dem:
Swedish keyboard, https://gate2home.com/Swedish-Keyboard
Norwegian keyboard, https://gate2home.com/norwegian-Keyboard
German keyboard, https://gate2home.com/german-Keyboard
Microsofts hjälp till att ändra tangentbordslayout, https://support.microsoft.com/sv-se/windows/%C3%A4ndra-tangentbordslayo…
I Åbo stadsbiblioteks referensbibliotek har vi ett verk av Alan Symons "Nobel Laureates 1901-2000", men boken sträcker sig tyvärr inte till år 2001.
Nobelpriset brukar däremot få mycket uppmärksamhet i tidningspressen.
På biblioteket har du tillgång till artikeldatabaserna Artikelsök och Aleksi. Genom att trunkera(*) sökorden "Nobel" och "taloustiede" eller "ekonomi" och tillägga "2001" får du hänvisningar till artiklar i ämnet. Förutom artiklar i dagstidningar finns här också t.ex.
tidskrifterna "Forskning och framsteg", "Forum för ekonomi och teknik" och "Kansantaloudellinen aikakauskirja". Naturligtvis kan du också söka på nobelpristagarnas namn George A. Akerlof, A. Michael Spence och Joseph E. Stiglitz.
På internet får du en massa...
I vårt magasin i Böle finns några svenskspråkiga faktaböcker som behandlar om Syd- och Nordpolen:
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=nordpolen&searchscope=12&m=1&l…
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=sydpolen&searchscope=12&m=1&l=…
Faktaböcker om ämnet hittar du också i övriga Helmet-bibliotek. De här böckerna kan du beställa till Böle. Från följande länkar ser du den aktuella situationen i alla Helmet-bibliotek:
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=sydpolen&searchscope=12&m=1&l=…
http://www.helmet.fi/search~S9*fin/?searchtype=X&searcharg=nordpolen&se…
Enligt boken: Sortavala rajakaupunki (utgiven av Joensuu universitet, 2001) har det inte funnits lärarutbildning i Sortavala före 1880.
Boken: Suomen lastentarhatyön ja varhaiskasvatuksen historia
ger mera upplysning om Ebba Böcker och Siitoins skola:
År 1861 reste Ebba Böcker till Tyskland för att bekanta sig med Fröbels pedagogik. När assessor Herman Hallonblad och hans maka Elisabet, född Siitoinen, grundade en folkskola till Kymölä gård som var belägen nära Sortavala, erbjöd de Ebba Böcker tjänst som lärare. Hon började sitt undervisningsarbete i Siitoins folkskola år 1864, men måste lämna sitt arbete där 1867 på grund av att hon blev sjuk. Siitoins folkskola omfattade flickskola (internat), barnträdgård och barnkrubba. Siitoins...
Mer information om saken (svaret till er tidigare fråga 3.8. 2007) finns i följande böcker:
Titel: Suomen eduskunta 100 vuotta / [teossarjan toimitus: Juhani Mylly, päätoimittaja ... et al.] ; [julkaisija: Suomen eduskunta]
Del: 3 : Kansanvalta koetuksella
Material: monografi
Förlag: Helsinki : Edita
Förlag (del): pain. 2006
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 2 : Ett folk i kamp
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 3 : En stat tar form
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Upphovsman: Zetterberg, Seppo
Titel: Finland after 1917 / Seppo...
Enligt Fennica - Finlands nationalbibliografi https://finna.fi man kan läsa de här tidningarna i Helsingfors vid nationalbiblioteket (mikrofilm).
Kokoelma: KANSALLISKOKOELMA (käyttö vain lukusalissa)
Sijainti: S
Käytettävissä mikrofilmeinä
Kokoelmissa: 1945-1974 -- ks. mikrofilmirekisteri
-- puuttuu: 1967 nro 178
--
Masterfilmin omistaja: HYK
Allmänna uppgifter om Cuba som befolkning, jordbruk, klimat hittar Du i svenska "Nationalencyclopedin Band 4 Cas-Din", cop 1990. Bokförlaget Bra Böcker. Nyare uppgifter om t.ex folkmängd kan du kolla på Nationalencyclopedin på webben(om ditt bibliotek har licens på den).
"Cuba"- Berlitz reseguide ISBN nr 91-46-17109-6,innehåller en kort och
överskådlig historisk översikt med historiska milstolpar.
"Cuba, första klassens reseguide" på Streiffert, 9789178864775. Fin som reseguide och också den har kort översikter.
"Luisas tupp: 100 kubanska bilder" av Torbjörn Elensky. En ny bok 2008, berättar om vardagslivet på Cuba.
"Kuba på riktigt" av Ali Esbat, berättar också om Kuba av i dag med både bra och dåliga sidor.
" Kuba" av Berezán, Eduardo i...
Skulpturen heter: Yhtyvät virrat/ Strömmar i gemenskap och är designad av Eero Hiironen.
På Jakobstads hemsida www.jakobstad.fi och Muséet finns en förteckning över offentliga konstverk i Jakobstad om du vill se mera.
Det finns tyvärr inte många böcker att rekommendera. Jag har slagit upp ämnesorden Mörskom och Myrskylä både i webbkatalogen HelMet http://www.helmet.fi/ (Huvudstadsregionen = Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla) och i Webbkatalogen http://weborigo.loviisa.fi/ dit bl.a. Mörskoms kommunbibliotek hör. Katalogerna ger rätt likartade resultat:
Man håller uppenbarligen på att skriva Mörskoms historia på finska. Men hittills har endast förhistorien utkommit:
Taipale, Päivi : Myrskylän historia. 1 : esihistoria. 978-952-92-7977-7. Utgiven av Myrskylän kunta, (Mörkoms kommun) 2010
Den här boken finns i båda katalogerna. Min översättning av namnet: Mörskoms historia 1 – förhistorien.
Följande bildverk finns också i båda katalogerna:...
Frågan är ny och aktuell inom biblioteksbranschen.
Kirjastot.fi och Helsingfors stadsbibliotek inledde våren 2009 sitt Labs.kirjastot.fi-projekt med finansiering beviljad av undervisningsministeriet.
Kirjastolehti (Pakarinen & Sarmela, 2009:5, 25) presenterar projektet på följande sätt: ”Kirjastot.fi och Helsingfors stadsbiblioteks Labs är en för alla intresserade bibliotek, samarbetskumpaner och kunder öppen försöksmiljö, i vilken för biblioteksbranschen passande öppna källkodsapplikationer och annat granskas och prövas.”
Ur bibliotekens synvinkel ”är det genom öppna källkodstillämpningar möjligt att nå nödvändig flexibilitet, kostnadsfördel och kontinuitet i utvecklingsarbetet. Samtidigt som man drar nytta av de mycket proggressiva...
