"Det flertydiga plurala (se ml. 3.3.1) namnet innehåller möjligen ett natur- eller ägonamn på Kyrn-, bildat till korn 'säd'. Enligt ett tolkningsförslag innehåller Kinna pluralis av en motsvarighet till fornvästnordiskans kinn 'bergssluttning'."
Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala 2003. s. 166.
http://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT01.pdf
Det finns åtminstone några sådana förlag. Det största är kanske Dover Publications, ett amerikanskt förlag, som har en serie som heter Dual-Language books. Du hittar seriens böcker här:
http://www.languages-direct.com/books/parallel-texts/dover-publications
Det andra förlaget är Penguin Books. Deras "Penguin parallel texts" kan du hitta här:
http://www.penguin.co.uk/nf/Search/QuickSearchProc/1,,,00.html?strSearc…
Diktaren är Countee Cullen (1903 - 1946) och dikten heter på engleska Incident.
http://baltimoreauthors.ubalt.edu/writers/counteecullen.htm
https://allpoetry.com/Incident
https://arriannaplaney.wordpress.com/2011/02/19/poem-countee-cullen-incident-1925/
https://litteraturbanken.se/%C3%B6vers%C3%A4ttarlexikon/verk/11700
Hälsovårdens etiska principer behandlar mm. Riksomfattande delegationen inom hälso- och sjukvården www.etene.org. På deras sidor finns det mm. publikation Gemensam värdegrund, gemensamma mål och gemensamma principer för hälso- och sjukvården. http://www.etene.org/dokumentit/EteneSWE.pdf
Också Finlands närvårdar-och primärskötarförbund SuPer rf har publicerat publikationen Närvårdarens etiska principer. http://www.superliitto.fi/datafiles/tiedosto_ja_teksti_fi/511_eettiset_…
Du kan hitta information om Axelsson i boken Svenska samtidsförfattare 2. 2000. ISBN 91-7018-451-8.
Det finns många sidor på webben om Majgull Axelsson. Du kan se, t.ex. https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Aperson_123175957750499
http://www.norstedts.se/forfattare/115660-majgull-axelsson
https://brombergs.se/writer/majgull-axelsson/
På Genealogiska Samfundet i Finland finns det sakkunniga som kan hjälpa vidare. Samfundets address på nätet är http://www.genealogia.fi/sve/indexr.htm . På webbplatsen finns praktiska råd när det gäller att släktforska. På deras sidor finns även databasen Hiski, som skulle kunna intressera dig http://www.hiski.fi/indexr.htm .
Samtliga kyrkböcker finns mikrofilmade på rullfilm fram till ca 1850-1860. Hela serien av mikrofilmer finns i Riksarkivet i Helsingfors, http://www.narc.fi/Arkistolaitos/sve/ .
På engelska talar man ibland om Foreign Language Learning Disability (FLLD). Någon svensk term för fenomenet har jag inte lyckats hitta.
Jag rekommenderar att du också vänder dig till expertis inom området, kontakta t.ex. Nationellt centrum för svenska som andraspråk - Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
http://www.sfi.su.se/
Källor:
Sparks, Richard: Is There a "Disability" for Learning a Foreign Language.
Journal of Learning Disabilities, Nov/Dec2006, Vol. 39 Issue 6, p544-557, 14p
Referenssamlingar består av böcker, kartor m.m. som inte lånas ut utan som bara står till förfogande på biblioteket. De flesta titlarna i refenssamlingar är vanligtvis något slags uppslagsverk, t.ex. encycklopedier, matriklar, ordböcker o.d.
Tidigare arbetade ofta åtminstone en bibliotekarie på varje refensavdelning som studierådgivare. Nuförtiden har referensavdelningarnas betydelse minskat med informationsnätets uppväxt och referenssamlingar blir mindre och mindre. Bibliotekets rådgivnings- och informationstjänster är däremot tillgängliga både allestädes på biblioteket och genom Internet.
Här kommer några böcker om 1900-talets mode.
Dessa böcker är tagna ur HelMet-katalogen, den gemensamma databasen för stadsbiblioteken i Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda.
Damer : rebeller outsiders och tidens yta / Mona Skagerfors
ISBN 91-7798-861-2 (inb.) 1994
Lilla svarta : idéer och tankar kring modet 1930 till 1970 / Tony & Claes Lewenhaupt
ISBN 91-86600-12-5 (inb.) 1985
Mode : designernas århundrade : 1900-1999 / Charlotte Seeling ; [översättning från tyska: Andrea Resch
ISBN 3-8290-6941-3 (inb.) 2001
Modets historia under 1900-talet / Gertrud Lehnert ; [översättning från tyskan: Sten Wiegert]
ISBN 3-8290-4750-9 (inb.) 2000
Tankar om mode / Lotta Lewenhaupt
ISBN 91-518-4219-X (inb.)2004
Vidare kan man exempelvis kolla...
Mer information om saken (svaret till er tidigare fråga 3.8. 2007) finns i följande böcker:
Titel: Suomen eduskunta 100 vuotta / [teossarjan toimitus: Juhani Mylly, päätoimittaja ... et al.] ; [julkaisija: Suomen eduskunta]
Del: 3 : Kansanvalta koetuksella
Material: monografi
Förlag: Helsinki : Edita
Förlag (del): pain. 2006
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 2 : Ett folk i kamp
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 3 : En stat tar form
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Upphovsman: Zetterberg, Seppo
Titel: Finland after 1917 / Seppo...
Enligt källorna är seriefilmen ett gammalt fenomen. Veijo Hietala skriver i sin artikel ”Sarjamuodon lumo” (Filmihullu 4/89): ”Sarjaelokuvat tunnettiin Hollywoodin alkuaikoina vahvana valttina yleisön houkuttelemiseksi ilta illan jälkeen elokuvateattereihin.” Rune Walderkranz i sin bok Filmens historia: De första hundra åren” nämner den franska regissören Victorin Jasset som ”en pionjär för ... seriefilmen” som ”inspelade en lång rad sensationsfyllda, starkt melodramatiska seriefilmer kring hjältefigurer som återkom i ständigt nya och rafflande äventyr. Jassets första filmserie var ”Les aventures de Nck Carter” (1908). De här filmerna var ”serials”, alltså serier, som producerades som en helhet.
”Sequel films”, självständiga filmer, som...
Boken är Det osynliga barnet och andra berättelser (Schildts, 1962). Det sägs i berättelsen Hatifnattarnas hemlighet:
"Mumintrollets pappa litade inte riktigt på sig själv längre, men hatten trodde han på; den var kolsvart och bestämd och inne i den hade muminmamman målat M.P. av din M.M. för att den skulle skilja sig från alla andra höga hattar i världen." (s. 136)
Jag tror att att novellen du söker kan vara The Lottery av Shirley Jackson, publicerad första gången i The New Yorker 1948. Den handlar om en amerikansk småstad som varje år genomgår en ritual känd som lotteriet.
Grundlagutskottets betänkande 1 och 1 A från året 1918 behandlar händelser. I betänkande 1 A (den 15 januari 1919) sägs det bland annat: "Då enligt 5 § 2 mom. 8 punkten och 6 § Lantdagsordningen den icke kan vara lantdagsman, som på grund av laga dom saknar god frejd, följer härav, att ifrågavarande personer, som envar dömts medborgerligt förtroende förlustig, därigenom förverkat sin rätt att innehava uppdrag såsom lantdagsmän samt att deras platser, vilka sålunda blivit lediga, böra intagas av suppleanter."
Vi har inte hittat någon annan granskning, men vi återkommer till saken, om vi får ytterligare information.
Riksdagen har publicerat en bokserie "Suomen eduskunta 100 vuotta". Nästan alla böcker är färdiga och till exempel i del tre...
Skulpturen heter: Yhtyvät virrat/ Strömmar i gemenskap och är designad av Eero Hiironen.
På Jakobstads hemsida www.jakobstad.fi och Muséet finns en förteckning över offentliga konstverk i Jakobstad om du vill se mera.
Har du kontrollerat vår tidningslista
http://walibra.vaasa.fi/lehdet/index_sv.php?hakukirjain=&jarj=nimi
Ifall vi har fysiskt exemplar av tidningen. Alla tidningar vi har finns ej i vår databas. Vi har även tidningsdatabaser tex Mediearkivet, varifrån du kan söka artikeln
http://www.vaasa.fi/WebRoot/380444/Vaasa2010SubpageKirjasto.aspx?id=117…
Om den tidning du söker inte finns i vårt bibliotek, så kan vi skaffa tidningen eller artikeln som kopia via fjärrlån. I närmaste bibliotek får du fylla i fjärrlåneansökan, eller använda nätblanketten för fjärrlån på bibliotekets hemsida
http://www.vaasa.fi/WebRoot/380444/Vaasa2010SubpageKirjasto.aspx?id=117…
Alla artiklar och tidningar hittas tyvärr inte så att vi kan fjärrlåna men vi gör vårt...
Jag har tittat igenom Bo Bergmans Vårfrost, som finns på nätet https://www.svenskaakademien.se/sites/default/files/bo_bergman.pdf och https://archive.org/stream/valdadikter00berg/valdadikter00berg_djvu.txt, Stockholmsdikter och Dikter 1903-1969, men har inte hittat denna dikt. En dikt som heter resan finns i Valda dikter, där känner diktaren att "han kom på orätt tåg i världen", men någon älskad, dörr eller fönster näms inte. I antologin Lyrikboken, en svensk antologi hittar jag inte heller något passande. Försökte också bläddra i Harry Martinsons och Henry Parlands dikter, men tyvärr, ingen träff. Jag skickade också frågan till vår postlista för bibliotekarier, men ingen kände igen dikten.
Kanske någon av våra läsare...
Schweizaren Marcus Pfister har skapat fantastiska färgglada barnböcker sedan slutet av 1980-talet. Han har gjort en bok med Rolf Siegenthaler "Keine Bange liebe Schlange". Men jag är inte säker på om det någonsin har översatts till svenska. Omslaget till boken har en färgglad grön orm och en mus.
I den här videon kan du se illustrationen av boken:
https://www.youtube.com/watch?v=nZaiFnge5us
Enligt boken: Sortavala rajakaupunki (utgiven av Joensuu universitet, 2001) har det inte funnits lärarutbildning i Sortavala före 1880.
Boken: Suomen lastentarhatyön ja varhaiskasvatuksen historia
ger mera upplysning om Ebba Böcker och Siitoins skola:
År 1861 reste Ebba Böcker till Tyskland för att bekanta sig med Fröbels pedagogik. När assessor Herman Hallonblad och hans maka Elisabet, född Siitoinen, grundade en folkskola till Kymölä gård som var belägen nära Sortavala, erbjöd de Ebba Böcker tjänst som lärare. Hon började sitt undervisningsarbete i Siitoins folkskola år 1864, men måste lämna sitt arbete där 1867 på grund av att hon blev sjuk. Siitoins folkskola omfattade flickskola (internat), barnträdgård och barnkrubba. Siitoins...
I Åbo stadsbiblioteks referensbibliotek har vi ett verk av Alan Symons "Nobel Laureates 1901-2000", men boken sträcker sig tyvärr inte till år 2001.
Nobelpriset brukar däremot få mycket uppmärksamhet i tidningspressen.
På biblioteket har du tillgång till artikeldatabaserna Artikelsök och Aleksi. Genom att trunkera(*) sökorden "Nobel" och "taloustiede" eller "ekonomi" och tillägga "2001" får du hänvisningar till artiklar i ämnet. Förutom artiklar i dagstidningar finns här också t.ex.
tidskrifterna "Forskning och framsteg", "Forum för ekonomi och teknik" och "Kansantaloudellinen aikakauskirja". Naturligtvis kan du också söka på nobelpristagarnas namn George A. Akerlof, A. Michael Spence och Joseph E. Stiglitz.
På internet får du en massa...
