Det är verkligen så, att olika personer klassificerar böcker och annat biblioteksmaterial litet olika. Det beror bl.a. på de orsaker som du räknade upp i din fråga. Organisationens inverkan skall man heller inte glömma, för varje bibliotek har sin egen klassificeringspolicy. Man kan på många olika sätt försöka få klassificerarnas åsikter att närma sig varandra. Skolning och träning, klassifikationssystemets utformning, olika hjälpmedel o.s.v. hör till dessa.
Klassifikationen måste ske med tanke på användargrupperna. Användarnas sätt att kategorisera saker skiljer sig emellertid ofta från den modell som klassifikationssystemet erbjuder. De professionella informationssökarna måste därför ofta tolka användarnas problem till sökbara...
Enligt vad jag förstått säger Paavolainen saken inte rakt i sin bok 'Vankileirit Suomessa 1918' (1971) men jag har all anledning förmoda att de tigerstedtska rapporter är helt eller åtminstone delvis svenskspråkiga. Sannolikt finns de inte tryckta. Paavolainen nämligen hänvisar endast till arkivmaterialet (Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E c 1, Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E e 1, Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E f 1 och Vankeinhoitohallituksen arkisto VHH ark E b 1, alla samlingar i Riksarkivet http://www.narc.fi/Arkistolaitos/sve/riksarkivet/). När Väinö Tanner besökte Sverige i augusti-september 1918 hade han med sig också ett exemplar av Robert Tigerstedts (hemliga) rapport från 5.8., som han överlät åt Social-...
Statistiken för allmänna biblioteken i Finland, http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/ innehåller uppgifter om utlåningen av barnlitteratur i hela Finlands allmänna bibliotek från och med år 2001, du hittar statistikerna i Sök statistik -delen. Äldre uppgifter finns antagligen bara i biblioteken och deras verksamhetsberättelser ifall de har räknat antalen av utlåningen av barnlitteratur. Kanske vore det säkrast att kontakta de bibliotek, vilkas utlåning du skulle vilja bekanta dig med. T.ex. Helsingfors stadsbibliotek har egna uppgifter på deras hemsidor på finska men endast från och med år 2002, på svenska tycks de inte finnas där, se http://www.lib.hel.fi/fi-FI/tilastot/ . Tryckta statistikberättelser finns även, t.ex. Helsingfors, i Helmet...
Arkivverkets/Riksarkivets föreskrifter, anvisningar och rekommendationer hittas på Riksarkivets Internetsidor under adressen
http://www.narc.fi/sve/ohjeet.html
Då det tillsvidare inte finns många inhemska verk eller tidskrifter (utom Arkivnytt och Arkistoviesti) att rekommendera, föreslog överinspektör Leena Airola på Riksarkivet att du kunde kontakta överinspektör Mikko Punkki på Vasa landsarkiv och be honom om hjälp.
På Internet kan man sovra bland mängder av arkiveringsportaler, online-kurser, rapporter, html-dokument osv. Börja med att bläddra igenom portalerna:
UNESCO:s arkivportal, se
http://portal.unesco.org/ci/en/ev.php-URL_ID=5761&URL_DO=DO_TOPIC&URL_S…
På UNESCO:s sidor finns länkar till projekten The Memory of the World...
Aktuell information om finska postnummer och deras uppbyggnad och användning finns på svenska på postens webbsidor:
http://www.posti.fi/svenska/posten-tilldintjanst/sokpostnummer/postnumm…
Tidigare utkom informationen också i bokform:
Postinumeroluettelo - Postnummerkatalog
Dag Hammarskjölds "Markings" ("Vägmärken") finns inte som fulltextdatabas. Helsingfors stadsbibliotek har boken både på svenska och på engelska och även på finska ("Kiinnekohtia"). Kontakta ditt närmaste bibliotek för att få tag i boken.
Den här dikten sägs felaktigt vara Eino Leinos, men den är egentligen skriven av Vuokko Laatio. Laatios dikter har inte publicerat.
Här finns en annan fråga och en nyhet om den här dikten:
https://www.kirjastot.fi/kysy/olen-tuskista-vapaa-ja-mukana
https://www.karjalainen.fi/uutiset/uutis-alueet/kotimaa/item/36789
Man kan köpa sjökort på nätet på följande adresser:
http://www.karttakeskus.fi/
http://www.troilmarin.com/page1214.phtml
Också den här sidan kan vara till hjälp:
http://www.veneily.fi/se/karttamyynti.php
Klassen 33.25 står enligt KAB (Klassifikationssystem för de allmänna biblioteken i finland) för Skatterätt. Ni kan kolla också här: http://vesa.lib.helsinki.fi/allars/index.html (tesaurus) och här: http://ykl.kirjastot.fi/ (klassifikationssystem också på svenska).
Bifogar en förteckning över medlemmarna i Finlands förlagsförening. Förlagen är presenterade i alfabetisk ordning med adressuppgifter och kort utgivningsprofil http://www.skyry.net/sky/jasenet_k.htm
I fråga om barnlitteratur och speciellt bilderböcker kan nämnas Lasten Keskus. De största finlandssvenska förlagen är Schildts och Söderströms förlag.
Jalava förlag har bl.a. specialiserat sig på seriemagasin.
Bland de religiösa kan nämnas Kirjapaja.
”Fältskärns berättelser” (6 delar) är den mest känd boken av Topelius. Om du tycker om historiska romaner som är spännande och romantiska, kan ”Fältskärns berättelser” vara bra för dig att börja.
Om du vill bli bekant med Topelius som ”sagofarbror”, rekommenderar jag ”Läsning för barn” (8 delar). ”Läsning för barn” innehåller många fina sagor och dikter för barn; också de vuxna kan njuta av dem.
”Boken om vårt land” är äkta klassiker som lärobok: boken har man använt i skolan för många årtionden. ”Boken om vårt land” innehåller artiklar om historia, geografi, etnologi, osv.
Du kan finna alla de här böckerna på HelMet-nätbibliotek: http://www.helmet.fi.
Jag hittade ingen strukturformel för vax i alla de böcker som jag bläddrade igenom (dvs. biologiböcker och kemiböcker). Det är ju möjligt att formeln skulle finnas i er dotters skolbok. Men i alla fall hittade jag följande uppgifter om vax i våra finska kemiböcker "Vaxer är estrar av stormolekylära envärda alkoholer och monokarboxylsyror." (Haavisto-Mikkola-Viljanmaa etc., Gymnasiekemi, kurs 2).
En översikt över biblioteksväsendet med aktualiteter finns på undervisningsministeriets avdelning Bibliotek på adressen:
http://www.minedu.fi/OPM/Kirjastot/?lang=sv .
Där hittar du också länkar till biblioteksstastistik och bibliotekspolitiska program, så som bibliotekspolitiskt program 2010, som finns i pdf-format på adressen:
http://80.248.162.139/OPM/Julkaisut/2003/liitteet/opm_153_kssv.pdf .
Bibliotekslagen 904/98 på svenska finns bl.a. på adressen:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980904 . Där sägs bl.a. i 2 kap 3 $: "Kommunerna skall ordna de biblioteks- och informationstjänster som avses i denna lag.
En kommun kan ordna biblioteks- och informationstjänsterna själv, eller helt eller delvis i samverkan med andra kommuner...
Om det är fideikommissinstitutionen som intresserar, kunde följande böcker rekommenderas:
Avveckling av fideikommiss : en juridisk framställning om hur fideikommissegendom kan sammanhållas / Thomas Eriksson
Uppsala : Iustus, 2006
Fideikommissarier inom släkten Charpentier : Hahkiala fideikommissgård / [sammanställt av Klaus Charpentier]
Esbo, 2006
Frälsejordens fördelning och omfattning vid mitten av 1500-talet / Olle Ferm
Ingår i: Historisk tidskrift ; 1987 (107), s. [204]-213 : tab.
Jordägofördelningen i Sverige under Gustav Vasas regering / Lars-Olof
Larsson
Ingår i: Scandia (Lund); 51, s. [61]-90, 281-283 : kartor, tab.
Adelns ställning och jordägande behandlas även i följande verk:
Adel i förvandling : adliga strategier och...
Det finns statistiker över finska biblioteken: Statistik för allmänna biblioteken i Finland:
http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/
Där är det möjligt att se till exempel hur många finska eller svenska böcker har det lånat på något stadsbibliotek. Men det finns inte statistik över låntagarens modersmål.
Tyvärr har jag inte heller hittat forskningar på detta. Kanske finns det något nyttigt i den här forskningen:
Suomenruotsalaisten kulttuurikäyttäytyminen 1992 / Marina Airo, Krister Ståhlberg, Susan Sundback, Ulrika Wolf-Knuts (2004)
http://finna.fi
Henrik Larssons Krigarhjärta, den första delen i en planerad trilogi som heter Blodsarvet, har jämförts med böcker av George R. R. Martin (http://www.expressen.se/kultur/1.1396112/henrik-larsson-krigarhjarta). Kanske det är vad du letar efter.
En engelsk tum, inch, kan betecknas in eller med dubbelprim (bis; exempelvis 30″ = 30 in = 30 tum).
1 tum = 25,4 mm.
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Tum)
(http://fi.wikipedia.org/wiki/Tuuma)
Enligt detta torde måtten till sängöverkastet vara
2,54 x 80" = 203,2 cm
2,54 x 110" = 279,4 cm
Förlust av bibliotekskort bör omedelbart anmälas till biblioteket. Anmälan kan ni göra vid vilket som helst VASKI-bibliotek.
Ni är inte ansvarig för material som lånats med ett förkommet kort efter att ni gjort förlustanmälan till biblioteket.
Ni behöver nödvändigtvis inte vara fysiskt närvarande på ett bibliotek för att göra en förlustanmälan, utan helt enkelt ringa till biblioteket. Genom att ge ert personbeteckning tas ert kort ur bruk.
Genom att ringa till ett bibliotek tas ert kort ur bruk tillfälligt. Om ni råkar få tillbaka ert bibliotekskort, kan kortet aktiveras vid ett Vaski-bibliotek genom att ni visar ett identitetsbevis.
För att fullständigt annullera ert bibliotekskort måste ni befinna er vid ett Vaski-bibliotek med ett...
