Jag har tyvärr inte lyckats hitta berättelsen på svenska men den finns på engelska i boken:
Titel: Female parts : one woman plays / by Dario Fo and Franca Rame ; adapted by Olwen Wymark ; translated by Margaret Kunzle, Stuart Hood
ort/förlag: London : Pluto Press
utgivningsår: 1981
serie: Pluto plays
Boken finns (på engelska altså) på Svenska Akademiens Nobelbibliotek i Sverige och vi kan försöka fjärrlåna om du vill. I så fall skicka en fjärrlåneansökan till: kasi.kirjasto@vaasa.fi . På finska har jag också hittat den, den finns att få som finsk översättning i Teaterhögskolans bibliotek men jag är inte säker om de utlånar den. Om du kontaktar vår fjärrlånavd du kan berätta den här information för dem så att de slipper söka igen.
Helle Kannilas mångsidiga verksamhet beskrivs i Hilkka M. Kauppis bok "Helle Kannilan elämänpuut". Någon egentlig analys om Helle Kannilas betydelse för biblioteksverksamheten finns där tyvärr inte.
År 1996 hedrades Kannilas arbete med egna Internetsidor. De verkligt fina sidorna finns under adressen
http://www.kaapeli.fi/~fla/kannila/kannila.html
På Internetsidorna finns det inte heller någon sammanfattning om Kannilas betydelse för de allmänna biblioteken, och orsaken är den, att det inte har gjorts någon undersökning om Helle Kannila. Detta bekräftade Eeva Peltonen, en av de personer som står bakom produktionen av Internetsidorna. Eeva Peltonen kan kontaktas via e-mail(epeltone@valt.helsinki.fi)
Helle Kannilas egen produktion var...
Tyvärr har vi inte den här boken, men det finns en bok som heter Sveriges historia del 4 av Nils Erik Villstrand. Vi har inte den här i Riihimäki biblioteket, men är det möjligt att den här boken är passande? Boken finns i Vasa universitets bibliotek. Vi kan beställa boken för er, om ni vill. Var så god och fråga mer i Riihimäki bibliotek kirjasto@riihimaki.fi.
Förlagsmeddelanden till biblioteket finns ännu, (adressen http://www.biblioteken.fi/sv-FI/forum/Group.aspx?groupId=dbbff455-ea1d-… ), men tyvärr är den ur funktion och väntar på reparation. Vi har en excel-lista på redaktionen, som innehåller de allmänna bibliotekens adresser. Vänligen kontakta redaktionen, ifall ni önskar få listan, redaktionen@biblioteken.fi.
Vi har de båda romanerna (Konservöppnare bok och med en burk soppa) i huvudbiblioteket. Just nu (9.12.) är de båda utlånade, men du kan reservera - via Internet:lib.vaasa.fi:8080 (PIN-kod behövs) eller på biblioteket. Hans diktsamling har vi inte.
Tyvärr har jag inte hittat en ort med detta namn i Times Atlas of the World och inte heller på nätet. Är namnet rätt eller är det kanske namnet på en fastighet, vilket är vanligt i England!
Andra stadiets bibliotek finns på Krutkällarvägen 2. Du kan antingen besöka huvudbiblioteket eller någon av filialerna och be personalen att beställa materialet dit eller du kan själv reservera via nätbiblioteket Venny och välja som avhämtningsplats huvudbiblioteket eller någon filial.
Hej,
Att göra sökningar i Aleksi eller Elektra för ett avhandlingsarbete faller tyvärr utanför för ramen för våra arbetsuppgifter. Jag råder dig att kontakta en expertorganisation: Hilma - nätverket för genusforskning. Finns på nätet.
http://www.hilmaverkosto.fi/svenska
Henrik Ibsen tycks ha hållit sig till skådespel. Han har inte skrivit några romaner, men däremot tycks han ha gett ut en diktsamling år 1862 som heter "Terje Vigen".
Vill du veta mera kan du besöka www.ibsen.net eller www.ibsen-foundation.org
Hej,
Börja med att besöka ert lokala bibliotek. De har säkert en samling ungdomsböcker på svenska. Om deras böcker inte räcker till så kan ni reservera böcker inom ert bibliotekessamarbete, Vaski-biblioteken.
Svenska ungdomsböcker finns också i ebokstjänsten OverDrive som Vaski-biblioteken erbjuder sina kunder: https://www.vaskikirjastot.fi/web/arena/e-aineistot
För att söka ungdomslitteratur i biblioteksdatabasen kan ni använda ämnesordet ungdomslitteratur.
I Vaski-biblioteken kan ni också begränsa sökningen i den Utökade sökningen. Välj bibliotekesorganisation- välj bibliotek- välj avdelning. Det finns en skild avdelning som heter Unga.
Det verkar som att dikten har inte översatts till finska.
Jag gick igenom de tre diktsamlingar av Ekelöf som utgivits på finska: Runoja (1968), Epätasaiset runot (1981) och Trilogia (1994).
På Åbo stadsbibliotek har vi också en del finskspråkiga diktantologier som innehåller översättningar av Ekelöfs dikter. Men inte heller i dessa fanns "Prästkrage säg" med.
Det finns även flera antologier som innehåller Ekelöfs dikter på finska men tyvärr finns dessa inte i Åbo stadsbiblioteks samlingar.
Följande verk finns tillgängliga på Åbo universitets bibliotek:
Maailmankirjallisuuden mestarilyriikkaa (1967)
Runon suku : valikoima...
Här finns några hemsidor av europeiska statsministrar.
Sweden http://www.statsradsberedningen.regeringen.se/persson/
Norge http://odin.dep.no/smk/norsk/index-b-n-a.html
Danmark http://www.stm.dk/bio/default.htm
Stor Britannia http://www.pm.gov.uk/
Belgium http://premier.fgov.be/
Greek http://www.primeminister.gr/pminister_en.htm
Holland http://asem.inter.net.th/asem-info/netherlands/leader.html
Ireland http://www.gov.ie/taoiseach/welcome/default.htm
France http://www.premier-ministre.gouv.fr/en/p.cfm?ref=6791
Alla Eu-ländernas statsministrar finns på sidan:
http://www.eu2001.se/static/eng/eusummit/vemarvem.asp
Namnen på de europeiska statsministrarna finns också i boken
The Statesman´s Yearbook,
Det kunde handla om Sammetskaninen Eller hur Leksaker får Liv av Margery Williams, även om favoritsgosedjuret i boken är en kanin, inte en björn. I alla fall älskar pojken i boken sin sammetskanin jättemycket, men sen blir han sjuk, och alla hans leksaker måste slängas.
Pojken får en ny stilig kanin, och sammetskaninen bärs med de andra leksakerna bakom hönshuset och lämnas dit. Sedan kommer en fe, som ger liv till alla leksaker som barnen en gång har älsket men inte leker med längre. Så blir sammetskaninen en riktig levande kanin.
Tredje delen av Mikko Porvalis Karelen Noir –trilogien (Kadonneen kaupungin varjo, 2018) har inte översatts till svenska, men översättningsrättigheterna har sålts till Sverige. Enligt förlaget Atena borde tredje delen komma ut antingen hösten 2019 eller våren 2020.
https://finna.fi
https://atena.fi/
Ni kan kontakta Nationalbibliotekets informationstjänst per e-post:
kk-tietopalvelu@helsinki.fi
Brages Pressarkiv, som samlar finlandssvenska pressklipp, kan också hjälpa er. Deras referensdatabas täcker inte tiden före 1990, men de har klippsamlingar från den här tiden (-kronologiskt ordnade enligt ämne) med artiklar ur finlandssvenska tidningar. Kontakta pressarkivet direkt per telefon eller e-post. Kundtjänst tel 09-633342
pressarkivet@bragespressarkiv.fi
Ni kan också kontakta Kungliga Biblioteket i Stockholm. Det är också möjligt att beställa artiklar från Kungliga Biblioteket via Nationalbiblioteket.
http://www.bragespressarkiv.fi/start/
http://www.nationalbiblioteket.fi/index.html
Du kan läsa om Millennium Dome i Encyclopaedia Britannica https://www.britannica.com/topic/Millennium-Dome
Millennium Dome som numera kallas för The O2 är en stor kupolformad byggnad i London, som ursprungligen öppnades år 2000. Under år 2000 hyste Millennium Dome en millennium-utställning.
Byggnaden var sedan stängd fram till år 2007, då nöjescentret The O2 öppnade i byggnaden.
På The O2:s webbplats finns information om den nuvarande verksamheten. https://www.theo2.co.uk/
I Sverige har det utgivits litteratur om byggnader i natursten och om renovering av dessa byggnader, men någon bok om att bygga i natursten har jag inte kunnat hitta på svenska.
Däremot finns det litteratur i ämnet på engelska, tyska och danska. Dessa böcker kan fjärrlånas inom Skandinavien.
Se träfflista på sökning i Libris, Sveriges forskningsbiblioteks gemensamma databas.
http://libris.kb.se/hitlist?q=natursten&r=&g=&p=10&spell=true&noredirec…
Sannolikt finns det nuförtiden inget sådant institut som med allmänt erkänd auktoritet kan övervaka latinets lexikaliska utveckling.
Förutsättningen för formen 'helsinkiensis' (adjektiv eller stadens invånare) är det finska ortnamnets 'Helsinki' tillkomst och generalisering. Detta hände först på 1800-talet, det vill säga under en tid då latinet i hög grad redan hade blivit undanträngt också från den akademiska världen.
Formen 'helsinkiensis' i universitetets namn torde ha tagits i bruk under universitetets förfinskningssträvanden i början av 1900-talet. Det alternativa bruket 'helsingforsiensis/helsinkiensis' karakteriserar naturligtvis universitetets tvåspråkighet.
Utomlands torde 'helsinkiensis' vara mer informativt eftersom vår...
