Hej!
Tack för tacket!
Kanske du finner den bästa informationen om Finlands järnväg eller banverkets historia och bilder i boken Kokoelmasta erikoismuseoksi 1898-1998 - Suomen rautatiemuseo sata vuotta. I boken av Markku Nummelin Juna suomalaisessa maisemassa - Trains in the Finnish Landscape finns det fakta och fina färgbilder om Finlands järnvägshistoria på 1980- och 1990-talet. - I boken Nordens järnvägar 1978 finns det fakta och bilder om Finlands banverk på 1970-talet. - I den jättestora Boken om tåg av C. Hamilton Ellis finns det fina bilder om tågets historia i olika länder - också i Finland. I Suuri raideliikennealbumi - Stort album om spårbunden trafik finns bilder från Finland och andra länder. - I biblioteket finns det också en...
Jag har hittat en bok hos oss som kommer ganska nära:
Taussi-Sjöberg, Marja: Martta och Eero: en finsk familj under kriget 1939-1944 (Stockholm: Atlantis, 1999.
Boken baserar sig på Marttas och Eeros brev under kriget och är skrivet av dottern Marja. Boken har en anknytning till Vasa för Eero vistades här omkring 1942-1943.
Det finns flera exemplar i vårt bibliotek, om du önskar fjärrlåna, skicka e-mail till:
maakunta.kirjasto@vaasa.fi.
Enligt publikationen Skolbiblioteket i Finland : ett utbildningsstyrelseperspektiv http://www.avi.fi/swe/Verker/Vastraochinrefinlandsrfv/aktuellt/Handelse…
är skolbibliotekstjänsterna ordnade på följande sätt:
•Skolan har ett eget bibliotek, sämre eller bättre
•Skolans bibliotek är en filial till det kommunala biblioteket
•Skolans bibliotek kompletteras av bilioteksbussen
•Biblioteket finns i ett skolkomplex
•Skolan har inget eget bibliotek (20%), servicen ges i det kommunala biblioteket (som kan finnas långt borta)
Beträffande enskilda skolbibliotek finns det inte någon vidare information eller statistik att tillgå.
Om skolbibliotek i Svenskfinland fås den bästa översikten genom Bittis-projektets publikationer:
Bittis : två små skåp...
Skulle det kunna vara någon av följande:
Viveca Lärn: Vad händer om man vänder på Paris, 1980. Tekla Tedin är 12 år och bor i Göteborg. En vår åker hon med sin pappa Tommy till Paris i en hel månad. Tommy är konstnär och vill se det berömda ljuset i Paris. Men det är istället Tekla som hittar en massa saker. I boken smakar de bl.a. på croissanter.
Mats Rehnman: Livias resa, 1988. Bilderbok för mindre barn om en treårig flicka som reser med föräldrarna till Frankrike.
Birgitta Lindqvist: Emilia och havet, 1994. Berättelse om bilresa med familjen till ”kontinenten”: Rom, Provence, Paris etc
Christina Björk och Lena Andersson: Linnéa i målarens trädgård, 1985. Berättelse om en flicka som reser till Paris och besöker den berömde konstnären...
Www.behindthename.com känner inte till namnet Meka, om ni avser ett förnamn. Som firmanamn tycks Meka förekomma och förefaller vara en förkortning av Mekanisk. Mega är ett indonesiskt namn och Meike ett tyskt förnamn.
Se vidare
http://www.behindthename.com/php/search.php?terms=meka&nmd=n&gender=bot…
Aino Vastamäki är inte omtalad i Keramikkonsten i Finalnd, 2006, och hon är inte heller förtecknad i någon bildkonstnärsmatrikel. På internet hittade jag följande notis om henne:" Synnerligen fin akvarellmålning av Aino Vastamäki,född 1932 i Merikarvia,Finland.Hon har gjort ett flertal naturstudier i ett flertal Europeiska länder.Åren 1947-1957 arbetade hon på porslinsfabriken Arabia i Helsingfors."
Se:
http://www.budera.se/detail.asp?id=2718626
Det är värt, att kontakta arabias museum med er förfrågan:
http://www.arabianmuseo.fi/web/museumarabia.nsf/pagesbylevel/SWE0?OpenD…
Ni kan söka uppgifter om Uno Albert Finnilä i bla: 1) Eteläpohjalaisia elämäkertoja, A-L, sid. 107 (1963). 2) Brage. Årsskrift 1946-1947. Vasa Brages festskrift (Vasa 1948). Sid. 33-37 har Uno Finnilä skrivit "Bragegårdens tillkomst". 3) I Christer Bouchts bok Från Paradiset till främsta linjer kan Uno Finnilä vara omnämd.
Ni kan också söka på nätet http://www.vaasalaisia.info/vaasapedia/index.php/Etusivu
Där kan man söka på namn. Och ni borde vända er till landsarkivet i Vasa. Där får ni nog bästa svar på era frågor, kontaktuppgifter: kundtjänst 0624140411, e-postadress: vasa@narc.fi och utredningar 0624140410.
Släktforskning är ett mycket intressant område med tonvikt på forskning i sådana urkunder, som inte finns på allmänna bibliotek i Finland. Vidare förutsätter det ofta specialkunskaper inom området. Man kan kontakta professionella släktforskare och man kan själv forska i sin släkts öden. Slaäktforskarna i Finland har en egen sammanslutning och på deras internetsidor finns både vägledning och information.
Se gärna
http://www.genealogia.fi/index.php?lang=sv
Tidningen Svenska pressen finns mikrofilmad i Helsingfors stadsbiblioteks samlingar, men kan tyvärr inte lånas ut. Jag hoppas däremot, att Brages pressarkiv, www.bragespressarkiv.fi kunde hjälpa er forskare vidare!
Kontakta gärna
http://www.bragespressarkiv.fi/hem/
I Piki-databasen hittar jag följande:
Silfverberg, Leena, Sanasto suomenkielen alkeis- ja jatko-oppikirjaan / Leena Silfverberg
Suomi-somali = Finnish somali erey bixin
[Helsinki] : [Finn Lectura]
1993 (Loimaa : Loimaan kirjap.)
som finns i Huvudbiblioteket och Tesoma bibliotek och
Nuutinen, Olli
Suomea suomeksi : suomi-somali-sanasto = Fiinish lagu dhigay fiinish : kelmadaha / Olli Nuutinen ; käännös = tarjumadda somaaliga: Fadumo Bile ; [julkaisija:] Opetushallitus
osa 1
Helsinki : VAPK-kustannus
1992
som finns i Huvudbibliotekets lager, Hervanta och Kaukajärvi.
Kontaktuppgifter av Huvudbiblioteket http://www.tampere.fi/kirjasto/bibl.htm och andra bibliotek (på finska) http://www.tampere.fi/kirjasto/ajat.htm .
Hej!
Boken finns på två bibliotek, Borgå stadsbibliotek som har den äldre upplagan från 1994 och Jakobstads stadsbibliotek som har en nyare upplaga från 2005. Boken kan beställas som fjärrlån vilket innebär att Du tar dig till ett bibliotek som vidarebefordrar beställningen. Fjärrlånen kostar 7 euro.
Hälsningar från biblioteket
Ord till Frans Linnavuoris sång Minä laulan sun iltasi tähtihin (till dikten av V. A. Koskenniemi) har översatts till svenska åtminstone två gånger, av Nino Runeberg och Barbara Helsingius. På svenska sången börjar sången med orden: Jag vill sjunga din afton av stjärnor full.
Nino Runebergs översättning finns i nothäftena Kokoelma yksinlauluja I (Helsinki : Fazer, 1967) och Lauluja rakkaudesta (Warner/Chappel Music Finland , 2002). Översättningen av Barbara Helsingius finns i nothäftet Kanske en visa .. av Barbara Helsingius (Holger Schildts, 1989).
https://finna.fi
http://www.helmet.fi/fi-FI
Pia Hentunens pro gradu Viehkeä Venus ja Rupisammakko: suurennuslasin alla rumuus, kauneus ja ruumillisuus Emile Zolan Nanassa ja Patrick Süskindin Parfyymissa( Jyväskylä, 1999) behandlar troligen detta tema . Du kan fjärrlåna den via ditt bibliotek från Jyväskylä universitetsbibliotek.
Robert M. Vitis artikel A Womans's time, a ladys place (1990)scickade jag via e-mail.
Jag sökte i Libris- och Linda-databaser och hittade några artiklar i Libris. Adress till Libris är http://websok.libris.kb.se/websearch//form?type=extended .
Här finns några sockenböcker om de här två socknar. Fråga möjligheter att låna dem från ditt eget bibliotek. Tyvärr finns det inte böcker på svenska.
- Ruokolahti : kotiseutulukemisto : historiaa, kuvauksia, tapahtumia ja tarinoita. 1-6 / [julk.: Ruokolahti-seura] ; [toim.] Sulo Siitonen (1986-1997)
- Ruokolahden seurakunta 1572-1972 / Anna M. Kauppinen (1972)
- Lammin pitäjän historia 1-3 (1972-2001)
- Lammi: kuvia ja kertomuksia pellavapitäjästä koonnut Uljas Kiuru (1989)
I detta fall rekommenderas Brages Pressarkiv i Helsingfors, som även kan kontaktas per post. Adressen är:
Riddaregatan 7 A 1
00170 Helsingfors
Arkivet är öppet vardagar kl. 9-16, onsdagar 9-18
Tel. 09-633342
Fax 09-667450
Arkivet kan även anlitas per e-post, post, telefon och telefax, varvid beställningar sänds till önskad adress mot en avgift för informationssökning och postning.
Se vidare:
http://www.bragespressarkiv.fi/index.html
I verket Finlands historia, del 4, på sid 54, kan man läsa, att von der Golz lät arrangera en segerparad till Senatstorget i Helsingfors den 14 april 1918.
Gunvor Bang har enligt Svenska Barnboksinstitutet översatt två böcker: Lille prinsen (första upplagan 1952) och Ska vi leka? (1945):
Enligt Boksampo.fi finns det i novellsamlingen Mannen i svart: en antologi / sammanställd av Torsten Jungstedt (på svenska 1955) en novell som hon har översatt. Den heter Lotteriet:
http://www.boksampo.fi/sv/kulsa/saha3%253Aub0f4ac51-e1a4-4796-80d1-9584…
Tyvärr har vi inte hittat information om hennes liv. Gunvor levde veterligen i Sverige. Kanske lönar det sig att fråga också den svenska svarstjänsten Bibblan svarar:
http://bibblansvarar.se/
Tredje delen av Mikko Porvalis Karelen Noir –trilogien (Kadonneen kaupungin varjo, 2018) har inte översatts till svenska, men översättningsrättigheterna har sålts till Sverige. Enligt förlaget Atena borde tredje delen komma ut antingen hösten 2019 eller våren 2020.
https://finna.fi
https://atena.fi/
Det måste gälla Maj Bylocks Häxserie som består av berättelserna Häxprovet (1989), Häxans dotter (1990), Häxpojken (1991), Häxguldet (1993), Häxkatten (1995), Häxbrygden (1996) och Häxdoktorn (1998). Serien har utgivits både som skilda böcker och som en samlingsvolym av delarna 1-3 vid namnet I häxornas tid år 2006. Om du kommer ihåg bara en bok, kan det alltså bra hända att du har läst den ovanstående samlingsvolymen i grundskolan. De senare delarna i serien handlar faktiskt om sonen till huvudpersonen i de första böckerna.
Till en början får vi följa med Anneli som bor tillsammans med sina småsyskon och måste fly hemifrån när deras stuga börjar brinna. Hon hittas i skogen av en gammal kvinna, Ylva, som tar hand om henne och lär henne...
