I ditt fall tror jag att det är bäst att du söker dig till ett bibliotek (t.ex. Tölö, Richardsgatan eller Böle som har det bästa utbudet på svenska) och bekantar dig med något allmännt konversationslexikon, ifall du inte speciellt vill koncentrera dig på gotiken inom arkitekturen eller konst .
Du kan också beställa tid på en av bibliotekets internetstationer och gå in något av de elektroniska uppslagsverk som man kan söka på nätet. Encyclopedia Britannica (engelskt) och Webfacta (finskt) verkade bägge ha relevanta uppgifter om gotiken. Bibliotekens personal hjälper dig gärna med att hitta uppslagsverken, både i pappersformat och på webben.
Helsingfors universitets bibliotek (nuförtiden Nationalbiblioteket) har publicerat Suomen kirjallisuus – bibliografier. I serieverket finns listade nästan årligen litteratur som utgivits i Finland från 1940 till mitten av 1990. Exempelvis har man i delen som täcker 1960-talets början uppdelat finlandssvensk litteratur och barn- och ungdomsböcker i egna grupper.
Tyvärr har serien ändrats under åren. I alla delar har man inte skilt finlandssvensk – eller annan i Finland utgiven svensk litteratur. Ibland har man inte heller vuxenlitteratur eller barnlitteratur skilt. Samma gäller t.ex. med den Statistiska årsboken för Finland 2009. I den finns statistik över den inhemska litteraturens utgivningsmängder per årtionde, ända från 1960-talet....
Du kan finna digitaliserad sockenböcker i Suomen passiviraston arkisto här: http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?q=0&o=1. Hollola börjar här: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=2351001. Alla sockenböcker finns inte i Internet, men böckerna kan läsas i Riksarkivet (http://www.arkisto.fi/fi/arkistolaitos/kansallisarkisto/).
Du kan läsa mer om sockenböcker här: http://wiki.narc.fi/portti/index.php/Sockenb%C3%B6ckerna_och_dessas_reg….
Boken du letar efter kan vara Trappan av Robert Swindells (Richter, 1999). Det engelska originalet hette Nightmare stairs ('mardrömstrappor').
Bibliotekstanten (Sweden)’s review of Trappan (goodreads.com)
I verket "Säterier och storgårdar i Finland" del 2 , av Gabriel Nikander och Eino Jutikkala (1939) finns ett par sidor om Paltilaholm (Palttila på finska) i Letala socken (Laitila), som befinner sig i tidigare Åbo och Björneborgs län, numera kallat Västra Finlands län.
Enligt Nikander uppkom godset på 1630-talet, genom sammanslagning av sex år 1630 åt Gottfrid von Falkenberg donerade hemman jämte en utbysskatt. År 1654 sammanslogs med säteriet två frälsehemman. Säteriet reducerades 1683, men förunnades Anna von Tiesenhausen som livstidförläning. Frälsehemmanen reducerades först 1689. Hela godset ombildades sedermera till Paltilaholm dubbelt berustade säterirusthåll.
Ägareförhållandena redogörs noggrannt i boken. I förteckningen nämns bl.a...
Tyvärr finns det inte en sådan omfattande fulltextdatabas i Finland. Vi har artikelreferensdatabas ALEKSI för finska och finlandssvenska tidningar och tidskifter, som motsvarar ARTIKELSÖK och ARTO som också är en referensdatabas över inhemska artiklar.
ELEKTRA http://www.lib.helsinki.fi/ELEKTRA/svenska.html
är en fulltextdatabas som inkluderar artiklar från mer än 30 finländska vetenskapliga tidskrifter och också dissertationer. I ARTO finns länkar till ELEKTRAS artikler i heltext.
SUOMA http://www.lib.helsinki.fi/suoma/ är en förteckning över finska nättidskrifter och -tidningar. Många har ett eget arkiv som kan man använda fritt, några är avgiftsbelagda.
ALEKSI, ARTO och ELEKTRA kan användas i Finlands folkbiblioteken, yrkeshögskolor och...
I mitten av 1918 de socialdemokratiska lantdagsmännen hade med några undantag fängslats som revolutionärer eller mist sina mandat. Rumpparlamenten bestod endast av den politiska högern. Enligt Veikko Huttunens ”Kansakunnan historia 6: Täysivaltainen kansakunta 1917-1939” parlamenten hade 108 borgerliga medlemmar, som bestämde att parlamentens grundval var rättsgiltig. Parlamenten hade många viktiga och hastiga saker framför sig, därför funktionsduglighet var det viktigaste.
Den socialistiska sidan krävda ny riksdagsval, men den högern var rädd av socialistisk agitation. Den borgerliga kretsen också trodde, att nu var det möjligt att främja sitt eget intresse. Socialistiska suppleanter var inte ens alternativ på den där tiden....
Nikolaj Andrejevitj Bodisco är begravd på ortodox begravningsplats i Helsingfors. (Foto av minnesmärket http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Helsinki-Orthodox-Cemetery-Admi…)
Kommendant på Bomarsund var Jakob Andrejevitsch Bodisco.
Ett bekvämt sätt att sälja en bok i Finland är att erbjuda den till försäljning via Btj-Kirjastopalvelu, som säljer till biblioteken i Finland. De uppbär en ersättning för sitt arbete men man har ju inga kostnader själv med frankeringar o. dyl.
http://www.btj.fi/?path=p_svenska
Biblioteken i Finland finns på en lista på sidan biblioteken.fi
http://www.biblioteken.fi/sv-FI/bibliotek/
Bokhandeln Tibo-Trading i Pargas säljer till många bibliotek
http://www.tibo.net/?l=sv
Det finns nog faktadatabaser i Finland, t.ex. Uppslagsverket Finland och Facta-tietopalvelu.
Uppslagsverket Finland http://www.uppslagsverket.fi har information på svenska om Finland. Tjänsten är gratis och kräver inte inloggning.
Facta-tietopalvelu http://www.facta.fi har information på finska. Tjänsten kräver inloggning, men bl.a. Helsingfors stadsbibliotek och Åbo stadsbibliotek erbjuder sina låntagare tillgång till tjänsten.
Tyvärr är Larin-Kyöstis novell ”Keira ja Svakko” inte översatt till svenska.
Verket ”Leipä ja laulu : kokoelmia kertomuksia ja taruja” (Otava, 1905) finns i Umeå universitets samlingar. Ni kan höra er för vid ert bibliotek i fall man därifrån kan beställa verket som fjärrlån. I fall Umeå bibliotek inte går med på ett fjärrlån finns verket på många bibliotek i Finland.
http://dbgw.finlit.fi/kaannokset/index.php?lang=FIN
http://libris.kb.se/
http://www.ub.umu.se/
http://monihaku.kirjastot.fi/fi/
Hej!
Blanka är ett åboländskt bibliotekssamarbete mellan biblioteken i Kimitoöns kommun och Pargas stad.
Bakgrund till namnet Blanka:
När biblioteken hösten 1995 utlyste en namntävling för sitt samarbete nämndes namnet Blanka bland förslagen.
Mitt i Blankas verksamhetsområde ligger Gullkronafjärden. Enligt en gammal sägen lovade drottning Blanka av Namur (1316–1363) offra sin gyllene krona åt det vackraste hon såg under sin resa i österled. Då hon såg fjärden i Åbolands skärgård, lät hon kronan sjunka i vågorna – fjärden var det vackraste hon någonsin hade sett! Och så fick fjärden sitt namn, Gullkrona.
Läs mer från Blanka bibliotekens hemsida:
http://www.blanka.fi/biblioteken/om-blanka/
Tyvärr så finns det inte så många böcker som skulle...
Kanske har du redan fått svar på din fråga? http://bibblansvarar.se/fragor/2021/januari/hej-soker-information-om-erik/
Jag hittade lite information om varför Psalm inte finns i Psalmböckerna. Det finns i en separat bilaga från 2003 som heter Verbums psalmbokstillägg.
"Verbums psalmbokstillägg 2003, Psalmtillägg till Den svenska psalmboken, är ett tillägg till 2003 års utgåva av Den svenska psalmboken 1986. Tillägget togs fram av bokförlaget Verbum i samverkan med Svenska kyrkans musikråd och Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS). Tillägget är antaget av EFS:s styrelse och ersätter därigenom i praktiken EFS-tillägget från 1986, men används också i många av de...
Det kunde gälla Allen Morgans och Brenda Clarks barnbok Snögubben (Sadie and the Snowman, 1985) som utkom på svenska år 1990. Det var svårt att hitta någon beskrivning om boken på svenska, men närmare informationssökning på engelska avslöjar att boken handlar om en flicka som bygger en snögubbe gång på gång fastän den alltid smälter. Till slut lyckas hon ändå spara ihop något av snögubben, vilket hon sedan stoppar i frysen för att använda nästa vinter.
Här syns pärmbilden:
https://bokborsenlive.objects.dc-sto1.glesys.net/product/5160/9960943/5fbd8b1dc5bc0.jpg
Boken är tillgänglig i Depåbiblioteket:
https://vaari.finna.fi/Record/vaari.1330002?lng=sv
Jag har tre förslag, vilka innehöller grekiska myter i novellartad form:
Stiessel, Lena, Grekernas gudar och hjältar
Lindskog, Claes, Grekiska myter och sagor
Eva Hedén Grekiska sagor
Åtminstone en av upplagorna av Lindskogs bok, som har mycket använts i skolorna i Finland, hade brunt omslag. Kvinnohuvudet var dock inte Medusas. Men kanske någon av de här tre var den, som ni läste.
Även Alf Henriksons Antikens historier är lättläst, även om berättelserna inte är i novellform och boken innehäller också berättelser av antikens historia, inte endast gudasagor.
Hoppas det här är till hjälp!
Jag försökte hitta namnet Bria i de namnböcker som finns i vårt bibliotek men utan resultat. Sedan sökte jag på webbsidan "Behind the Name" som har information om olika namn från hela världen.
Enligt websidan är namnet Bria en förkortning av Cambria, Brianna eller Gabriella. Andra former av namnet är Breea och Brea. Enligt websidan är namnet vanligt i den engelskspråkiga världen.
Hej
Den efterlysta boken är troligtvis Familjen Mus bygger hus (urspr. The Mice Who Lived in a Shoe, utgiven 1981) av den brittiska författaren Rodney Peppé, översatt till svenska av Jadwiga P. Westrup.
Pärmbilden syns här:
https://www.tradera.com/item/341213/359071794/familjen-mus-bygger-hus-rodney-peppe-tryckt-1982-i-fint-skick
Jag hittade tre alternativ, men inget av dem motsvarar helt din beskrivning:
Monahof Ania, Tillflykten, beskrivningen låter delvis som din bok, men den är skriven på 1980-talet. Den är skriven på svenska och berättar om Anias flykt från Ryssland via Estland till Finland.
Läärä Reino, Jää hyvästi, Inkerinmaa som är en berättelse om en familj från Ingermanland. Familjen flyr via Estland och övrig Europa till Finland. Men memoarernas författare är en man, boken är skriven på 1980-talet och dessutom hittar jag den inte på svenska.
Pettersson, Waltraut har skrivit ett antal böcker om sin flykt från Pommern till Tyskland och Danmark. Hon kom till Sverige på 1950-talet. Den första boken heter...
