Vi har hittat till exempel dessa romaner på engelska som
behandlar olika sociala områden: alkoholism, diskriminering,
handikapp, hemlöshet, familjevåld, fattigdom, narkotikaberoende och rasism. Vi hoppas att ni hittar fyra exemplar av dessa.
Alkoholism: O´Brian John: Leaving Las Vegas,
Jackson Charles: The lost weekend,
Lowry Malcolm: Under the volcano.
Ensamhet/Diskriminering:Diaz Junot: Drown (noveller).
Familjevåld: Doyle Roddy:The Woman
who walked into doors,
Quindlen Anna: Black and Blue.
Handikapp: Connaughton Shane: My left foot.
Hemlöslighet/Fattigdom: Masters Alexander: Stuart
A life backwords.
Narkotika:...
Man kan tyvärr inte ladda ner ljudböcker till MP3 spelare (våra egna
CD_böcker möjligtvis).
Våra e-böcker kan höras när man är uppkopplad till Internet - liksom
Jakobstads e-böcker, men man måste ha lånekort och pin-kod.
(Fredrikabiblioteken)
Mera info: http://www.elib.se/library/default_ljud.asp?lib=142
Här finns en bra bok. Den finns också på Helmet-bibliotekens samlingar (www.helmet.fi):
Adobe Dreamweaver CS4 : den officiella övningsboken från Adobe ; [författare: Adobe Creative Team ; översättning: Öyvind Vågen]
Julkaisutiedot Sundbyberg : Pagina, 2009
Och på de här sidor ger man råd att göra hemsidor, tyvärr bara på finska:
http://www.mvnet.fi/index.php?osio=Kotisivun_teko
Dikten heter ”Julslakt”, och den finns i samlingen ”Det vilda torget” (Bonnier, 1941). Den finns också i samlingen ”Dikter” (s. 164–165; Bonnier, 1952).
Alborna (vita dräkter) som ägs av församlingarna togs i bruk som konfirmationsdräkt på 1960-talet. Tidigare fick pojkarna sin första mörka kostym till konfirmationen. Också flickornas konfirmationsdräkt var länge svart, men man började använda den vita färgen redan på 1800-talet och på 1910-talet var den vita färgen allmänt använd. Dock ännu på 1950-talet, t.ex. i Uleåborg, klädde sig flickorna helt i svart.
Källa: Lasten juhlat rotionoista rippikouluun, toimittanut Terttu Kainola, Suomalaisen kirjallisuuden seura, 1998
Marjatta Pokelas barnvisa Ihme ja kumma är på svenska Jag undrar och funderar. Svenska texten är av Benny Törnroos. Texten till visan hittas inte i någon sångbok, men du får texten till din e-post.
Benny's 21 + bästa / Benny Törnroos
Boken du söker är antagligen Mimmi och kexfabriken av Viveca Lärn (då Sundvall) från 1988.
Mimmi går med sin lekskola på utflykt till Henrys kex- och brödfabrik. På morgonen upptäcker Mimmi att en av hennes tänder är lösa. Barnen får varsin kexpåse och färsk bulle med sig innan de går hem. På hemvägen fastnar Mimmis tand i bullen.
Det är Mimmis kompis Anders som ropar Henrys bröd magens död.
Det finns tyvärr inga böcker på svenska som skulle handla om enbart krut eller andra kinesiska uppfinningar, men det finns böcker på svenska som handlar om uppfinningar i allmänhet, flera av dem kinesiska.
Här är ett exempel:
Uppfinningar: från antikens tandborstar till medeltidens fallskärmar / Peter James & Nick Thorpe. Stockholm: Bonnier Alba, 1997. (På sidan xxii står det om kinesisk vetenskapskonst och på sidan 234 om krut)
Det finns också två böcker på engelska om kinesiska uppfinningar:
The genius of China: 3,000 years of science, discovery, and invention / Robert Temple. London: Prion, 1991.
China: land of discovery and invention / Robert K. G. Temple. 1986.
Dessutom finns det en forskningsrapport om krut, men den kan vara svår...
Anpassningen till fredens omständigheter var utan tvivel ett centralt ämne för vår skönlitteratur, men det syns att kontrollkomissionen och livet omkring den inte har fått sina skildrare. Jag skulle tro att följande böcker kan vara till hjälp på detta område: /// Finlands svenska litteraturhistoria 2. – 2000 (ISBN 91-7486-893-4), /// Warburton, Thomas: Åttio år finlandssvensk litteratur. – 1984 (ISBN 951-50-0288-5). Ännu vill jag tillägga följande boktitlar:
/// Paavolainen, Olavi: Finlandia i moll : dagboksblad från åren 1941-1944. – 1947 ///, /// Järv, Harry (red.):
Finland 1939-1945 : debatten i Vasabladet 1987-1988. – 1988 (ISBN 952-90-0414-1) ///, /// Järv, Harry (red.):
Finland 1939-1945 2 : debatten i...
I många böcker berättar vetenskapsmän varför förälskar vi oss. Och när? Och hur? En av dem är Francesco Alberonis Förälskelse och kärlek från året 1979, som har blivit översatt av Barbro Andersson.
Han har en teori att förälskelsen och kärlek är en frigörelseakt, en undersökning av det möjliga och ett gemensamt projekt till ett aktivt och upplevelserikt liv. Sociologen Alberoni anser förälskelsen vara liksom historia: där finns livsglädje , berusning och rent av revolution.
En annan mycket intressant bok är Barbro Lennéer-Axelsons Kärlek från året 1979. Undertiteln om förälskelse och vänskap, svartsjuka och mognande kärlek berättar om innehållet.
En klassiker är Stendhals Om kärleken,som beskriver fyra olika slag av kärleken: den...
Lars Huldens dikt "Än vill du höra om kärlek" finns i notsamlingen
De 60 vackraste visorna om kärleken / i urval av Lil Yunkers.
- Stockholm: Bonnier, 1978. ISBN: 91-0-042812-4
http://soksam.biblioteken.fi/frank-soksam/frankcgi.py?browse_type=soksa…
Jan-Axel Nordlunds dikt "Lys min lampa" finns i notsamlingen
Fyra sånger / Erna Tauro
(texter av: Lars Huldén, Jan-Axel Nordlund, Benedict Zilliacus, Tove Jansson)
- Lidingö: Hans Busch musikförlag, 1980
http://soksam.biblioteken.fi/frank-soksam/frankcgi.py?browse_type=soksa…
Vi har tyvärr inte lyckats hitta dikterna i någon diktsamling.
Tyvärr har vi inte den boken här. Men den finns på universitetsbibliotek Tritonia i Vasa. Du kan fråga efter boken där. Här hittar du kontaktuppgifterna:
http://www.tritonia.fi/?d=347&l=2
Man skriver "andra världskriget" och "vikingatiden". Dom är beskrivande namn, inte egennamn liksom personnamn, gatunamn, ortnamn eller varumärke https://www.prefix.nu/stor-eller-liten-bokstav.html, substantiv, egennamn Svenska Akademiens grammatik, https://svenska.se/SAG_Volym_2.pdf
Det är nog möjligt att skriva och tala informellt om "Talvisota", men i historiska texter skall det vara "talvisota" eller "finska vinterkriget".
Den svenska versionen av "Pessi ja Illusia" heter "Jorden och vingarna" och har översatts av Sven och Solveig von Schoultz. Enligt databasen borde boken vara inne på Palosaari bibliotek och huvudbilioteket i Vasa.
Textilfibrer presenteras utförligt på svenska i Nationalencyklopedins artikel. Nationalencyklopedin finns nu också på nätet:
http://www.ne.se/jsp/notice_board.jsp?i_type=1
Sök med textilfibrer som sökord, och sedan också med textilindustri som sökord.
En sökning på www.google.se ger också många intressanta träffar, bl.a. Naturskyddsföreningens sidor, se
http://www.snf.se/verksamhet/internationellt/textil/andra-textilfibrer…
Väldigt fina sidor med utmärkta bilder av textilfibrer finns det på några engelskspråkiga sidor:
1)http://www.e4s.org.uk/textilesonline/
klicka på Enter the world of textiles och sedan på Library
2)University of Southamptons sidor
http://www.soton.ac.uk/library/subjects/artdesign/fashionwebsites.html#…
Följande helgdagar infaller i Finland på onsdagar under åren 2011-2025
nyårsdagen (1.1.): 2014, 2020, 2025
trettondagen (6.1.): 2016, 2021
första maj (1.5.): 2013, 2019, 2024
självständighetsdagen (6.12.): 2017, 2023
juldagen (25.12.): 2013, 2019, 2024
annandag jul/stefanidagen (26.12.): 2012, 2018
julaftonen, som egentligen är vardag (24.12.): 2014, 2025
eller
2011: ingen
2012: annandag jul/stefanidagen
2013: första maj, juldagen
2014: nyårsdagen, julaftonen
2015: ingen
2016: trettondagen
2017: självständighetsdagen
2018: annandag jul/stefanidagen
2019: första maj, juldagen
2020: nyårsdagen
2021: trettondagen
2022: ingen
2023: självständighetsdagen
2024: första maj, juldagen
2025: nyårsdagen, julaftonen
Oja, Heikki
Allakkatieto. - Weilin...
Tydligen finns det inte. Enligt Fennica (Finlands nationalbibliografi: https://finna.fi har det inte översatt någon om hans diktsamlingar på finska.
Enligt Linkki maailman runouteen (Länken till världspoesin), som är en referensdatabas av översatt poesi, finns den här dikten inte heller översatt på finska i någon diktantologi eller i poesi- och litterära tidskrifter:
http://runotietokanta.kaupunginkirjasto.lahti.fi/
Här är några böcker om släkter i Närpes:
Axplock. Ur hembygdens och släkternas historia. Närpes släktforskare.
Berlin, John: Släkten Pellas-Qwick-Söderback från Yttermark, Närpes. (3 delar) 2000-2003.
Franzén, Valter: Henrik Mattsson Fratt och hans ättlingar. Vasanejdens släktforskare. 2000
Granfors, Allan: Övermark. Isaac Mattsson Granfors på Granfors hemman i Övermark och hans efterkommande. 2006.
Nordgren, Venzel: Ättlingarna till bonden på Mattfolk hemman i Yttermark, Närpes mellan åren 1546-63 Mats Andersson Mattfolk och grenen Gädda. 2009.
Sörhannus, Tom. Sörhannus släkt och Skrattnäs hemman i Pjelax. 2005.
Böcker om emigration från Närpes / Svenska Österbotten:
Närpes igår och idag. Närpes...
