Via Åbo stadsbiblioteks webbtjänst http://www.turku.fi/kirjasto/posvenska/index.htm kan man söka med t.ex. ämnesorden torpparilaitos och torpparit.
Bland träffarna syns Matti Peltonen: Talolliset ja torpparit och Viljo Rasila: Torpparikysymyksen ratkaisuvaihe.
Med hjälp av Google finner man även en hel del sidor, genom att pröva sig fram med olika sökord. Exempelvis Lex Kallio, eller torparlagen 1918.
I Uppslagsverket Finland finns litteraturtips under uppslagsordet toprväsen.
De stora förlorarna var Storbritannien och Frankrike: deras katastrofiala misslyckande att genomföra Suezkriget visade att deras tid som världsmakter var förbi. I Mellanöstern ersattes snart den brittiska dominansen av växande inflytande för USA och Sovjetunionen. Suezkanalen var av stort strategiskt värde för Storbritannien, som fick montera ner sina kolonialambitioner.
Källor:
http://www.kalla-kriget.se/varlden/krig/suezkrisen.html
Nationalencyclopedin
Det finns bokserier och enskilda böcker som utreder händelser i världen år för år:
Elämäni vuodet: ajankuvia vuosilta 1916-1936
Det 20:e århundradet
20:e århundradets när var och hur
Guinness kronikka 1900-luku
Kronikka 1900-1999: Suomen ja maailman tapahtumat
Vuosisatamme kronikka
När var hur
Mitä missä milloin
Några av dessa böcker finns i Borgå stadsbibliotek eller Sibbo kommunbibliotek.
http://agricola.utu.fi/hist/kronologia/index.php?alku=1930&loppu=1939
http://www.imdb.com/Sections/Years/1936/world-events
http://www.imdb.com/Sections/Years/
http://www.worldbook.com/wb/BrowseByYear?id=1936-0
Du hittar listor över finlandssvenska tidningar och tidskrifter på adresserna http://www.luckan.fi/tidningar och http://www.hurrar.net/tid/. Listorna är inte helt fullständiga, men nästan. Det som fattas är små föreningars medlemsblad o.dyl.
Här finns två: webb-version av Svenska Akademiens ordbok och Projekt Runebergs digitala faksimilutgåva av Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
http://runeberg.org/svetym/
Släktsagorna, eller ättesagona eller islänningasagorna hör till den det stora seklet i medeltida isländsk litteratur dvs 1200-talet. Genre är unika.. Det var anonyma texter såsom "Egill Skalla-Grímssons saga", "Laxdœla saga", "Eyrbyggja saga", "Njáls saga" och "Grettes saga". Sagorna är realistiska och innehåller fina dialoger. De utspelar sig under den tid som brukar kallas sagatiden, dvs 930 till 1030, den tid Alltinget upprättades.
Stilistiskt är de besläktade fornaldarsagorna, dvs forntids-sagorna, som har en mera mytisk karaktär med jättar, dvärgar och fabeldjur.
Läs mera om dessa i stora uppslagsverk, som Nationalencyklopedin, som svaret ovan baserar sig på, samt
P. Hallberg, Den isländska sagan.
Notera gärna, att Laxness roman...
Enligt finsk-svenska ordböcker till exempel
"Har de vana på mat, så kommer de väl hem."
"Nöden driver hund(en) i band."
Speciellt vanliga och allmänt kända torde de inte vara. Åtminstone våra svenska arbetskamrater tyckte, att de är främmande.
I det amerikanska presidentvalet regleras rösträtten av delstatslagstiftningen. Enligt konstitutionen är det inte tillåtet att neka rösträtt på basis av kön, etnicitet eller ålder. I många delstater kan fångar inte röstä och även vid förståndshandikapp och hemlöshet regleras rösträtten av delstatslagstiftningen.
Också primärvalsprocesserna varierar beroende på delstat. Primärvalen är antingen öppna eller stängda. I öppna val behöver man inte vara partimedlem för att rösta på en kandidat. Stängda val kräver partimedlemskap.
Mera information om det här ganska komplicerade systemet kan du hitta på följande länkar:
http://kduinternationellt.wordpress.com/2012/03/13/the-us-presidential-…
http://www.dn.se/nyheter/varlden/fragor--svar-om-usa-...
Ett svar finns på Sveriges radios webbsida:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=411&artikel=3220402
Där sägs att presens particip med –s har blivit vanligare och att s-formerna kallas vardagliga och talspråkliga i granmatikböckerna.
Du kan också fråga språkrådgivningen på Institutet för de inhemska språken:
https://www.sprakinstitutet.fi/sv/sprakhjalp/sprak-_och_namnradgivning/…
"En mening är den minsta enhet som fungerar som ett självständigt yttrande", säger det i Erik Anderssons bok Grammatik från grunden (1994). Jag är inte expert på svenska språket, men kanske en mening som slutar med ett kolon inte fungerar som ett självständigt yttrande.
Enligt MOT Norstedts Svensk ordbok betyder ordet skam "känsla av blygsel över oförmåga eller förkastlig handling".
Ordet är nästan likadan i några besläktat språk av sverige: skomm (isländska), Scham (tyska), shame (engelska). Fornsvenska ordet var skam. (Wessen, Våra ord: kortfattad etymologisk ordbok, 2002).
Typsnitt, teckensnitt och fonter kan man söka upp och pröva på adressen www.fonttester.com En väldigt bra sida med typsnitt är ockå www.fontsearchengine.com
Med hjälp av sökmotorerna, t.ex. www.dogpile.com hittar man med lätthet ännu flere sidor, men använd free fonts som sökord, för att få fram fonter som kan användas gratis.
Det är antagligen så att användningen av både "Spelkortskontoret/Pelikorttikonttori-stämpeln" och "Pelikorttileima/Spelkortsstämpeln" upphörde 1983 i och med avskaffandet av spelkortsskatten som varit i användning från och med 1842. Vad jag förstår har de två stämplen samma betdyelse: de fungerade som bevis på att spelkortsskatten erlaggts. Ursprungligen trycktes stämplen i Finlands Banks sedeltryckeri och senare i tryckerierna som tillverkade korten.
"Vähittäismyyntihinta/Minutförsäljning" står för den summa med vilken produkten säljs till konsumenterna. Den summa som säljaren betalar för produkten kallas inköpspris. Tyvärr har jag ingen förklaring till den höga prisen i dagens penningvärde....
Kirjastosanasto: hyllyttää: sätta upp på hyllan (sätta, satte, satt), hyllyttäminen: bokuppsättning, -en.
(Kirjastosanasto : suomi-ruotsi-suomi / Liisa Junno. - Kirjastosanasto, 2 Data, information, kunskap - [2. uud. laitos] - Avain, Helsinki : 2010 )
I talspråk brukar vi säga Att hylla (t.ex. jag går och hyllar) men det kanske inte är gångbart i mera officiella sammanhang.
Vi skickade frågan vidare till den landsomfattande e-postlistan för bibliotekarier men även där kände ingen till boken ifråga. Månne någon av våra läsare gör det?
När man analyserar klassiker som Scott F. Fitzgeralds "Den store Gatsby", finns det auktoriteter, som har uttalat sig om boken. Det finns inga "rätta" svar, men i ditt svar kan du hänvisa till vad t.ex någon erkänd litteraturvetare har sagt.
