Det finns bokserier och enskilda böcker som utreder händelser i världen år för år:
Elämäni vuodet: ajankuvia vuosilta 1916-1936
Det 20:e århundradet
20:e århundradets när var och hur
Guinness kronikka 1900-luku
Kronikka 1900-1999: Suomen ja maailman tapahtumat
Vuosisatamme kronikka
När var hur
Mitä missä milloin
Några av dessa böcker finns i Borgå stadsbibliotek eller Sibbo kommunbibliotek.
http://agricola.utu.fi/hist/kronologia/index.php?alku=1930&loppu=1939
http://www.imdb.com/Sections/Years/1936/world-events
http://www.imdb.com/Sections/Years/
http://www.worldbook.com/wb/BrowseByYear?id=1936-0
Du hittar listor över finlandssvenska tidningar och tidskrifter på adresserna http://www.luckan.fi/tidningar och http://www.hurrar.net/tid/. Listorna är inte helt fullständiga, men nästan. Det som fattas är små föreningars medlemsblad o.dyl.
Här finns två: webb-version av Svenska Akademiens ordbok och Projekt Runebergs digitala faksimilutgåva av Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
http://runeberg.org/svetym/
Släktsagorna, eller ättesagona eller islänningasagorna hör till den det stora seklet i medeltida isländsk litteratur dvs 1200-talet. Genre är unika.. Det var anonyma texter såsom "Egill Skalla-Grímssons saga", "Laxdœla saga", "Eyrbyggja saga", "Njáls saga" och "Grettes saga". Sagorna är realistiska och innehåller fina dialoger. De utspelar sig under den tid som brukar kallas sagatiden, dvs 930 till 1030, den tid Alltinget upprättades.
Stilistiskt är de besläktade fornaldarsagorna, dvs forntids-sagorna, som har en mera mytisk karaktär med jättar, dvärgar och fabeldjur.
Läs mera om dessa i stora uppslagsverk, som Nationalencyklopedin, som svaret ovan baserar sig på, samt
P. Hallberg, Den isländska sagan.
Notera gärna, att Laxness roman...
Enligt MOT Norstedts Svensk ordbok betyder ordet skam "känsla av blygsel över oförmåga eller förkastlig handling".
Ordet är nästan likadan i några besläktat språk av sverige: skomm (isländska), Scham (tyska), shame (engelska). Fornsvenska ordet var skam. (Wessen, Våra ord: kortfattad etymologisk ordbok, 2002).
Typsnitt, teckensnitt och fonter kan man söka upp och pröva på adressen www.fonttester.com En väldigt bra sida med typsnitt är ockå www.fontsearchengine.com
Med hjälp av sökmotorerna, t.ex. www.dogpile.com hittar man med lätthet ännu flere sidor, men använd free fonts som sökord, för att få fram fonter som kan användas gratis.
Enligt finsk-svenska ordböcker till exempel
"Har de vana på mat, så kommer de väl hem."
"Nöden driver hund(en) i band."
Speciellt vanliga och allmänt kända torde de inte vara. Åtminstone våra svenska arbetskamrater tyckte, att de är främmande.
I det amerikanska presidentvalet regleras rösträtten av delstatslagstiftningen. Enligt konstitutionen är det inte tillåtet att neka rösträtt på basis av kön, etnicitet eller ålder. I många delstater kan fångar inte röstä och även vid förståndshandikapp och hemlöshet regleras rösträtten av delstatslagstiftningen.
Också primärvalsprocesserna varierar beroende på delstat. Primärvalen är antingen öppna eller stängda. I öppna val behöver man inte vara partimedlem för att rösta på en kandidat. Stängda val kräver partimedlemskap.
Mera information om det här ganska komplicerade systemet kan du hitta på följande länkar:
http://kduinternationellt.wordpress.com/2012/03/13/the-us-presidential-…
http://www.dn.se/nyheter/varlden/fragor--svar-om-usa-...
Ett svar finns på Sveriges radios webbsida:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=411&artikel=3220402
Där sägs att presens particip med –s har blivit vanligare och att s-formerna kallas vardagliga och talspråkliga i granmatikböckerna.
Du kan också fråga språkrådgivningen på Institutet för de inhemska språken:
https://www.sprakinstitutet.fi/sv/sprakhjalp/sprak-_och_namnradgivning/…
Det är antagligen så att användningen av både "Spelkortskontoret/Pelikorttikonttori-stämpeln" och "Pelikorttileima/Spelkortsstämpeln" upphörde 1983 i och med avskaffandet av spelkortsskatten som varit i användning från och med 1842. Vad jag förstår har de två stämplen samma betdyelse: de fungerade som bevis på att spelkortsskatten erlaggts. Ursprungligen trycktes stämplen i Finlands Banks sedeltryckeri och senare i tryckerierna som tillverkade korten.
"Vähittäismyyntihinta/Minutförsäljning" står för den summa med vilken produkten säljs till konsumenterna. Den summa som säljaren betalar för produkten kallas inköpspris. Tyvärr har jag ingen förklaring till den höga prisen i dagens penningvärde....
Jag ber om ursäkt att svaret är försänt.
Om Voltaire (eller François-Marie Arouet som är hans rätt namn) och hans betydelse får du information om till exempel de här böcker:
- Ekerwald, Voltaire: liv och tänkesätt
- Fredriksson, 20 filosofer
Om de här www-sidor får du också kunskap:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Voltaire
http://www.geocities.com/Athens/7308/
Jag hittar franska ord i ordböcker för cell = cellule och även sträckning. Cellsträckning har med växande att göra och det handlar sig väl om cell som växer? I det fall skulle kanske "croissance cellulaire" eller "croissance de la cellule" vara passande uttryck. Eftersom vi besvarar här frågor med hjälp av ordböcker och inte är experter i franska, inte heller i biologi, så tycker jag att det vore säkrast att kontakta språkexperter på universetet. Kontaktinformation till t.ex. Helsingfors Universitet och Åbo Akademi står nedan.
http://www.helsinki.fi/romaanisetkielet/svenska/
http://web.abo.fi/fak/hf/fra/fra/
Jag hittade ingen strukturformel för vax i alla de böcker som jag bläddrade igenom (dvs. biologiböcker och kemiböcker). Det är ju möjligt att formeln skulle finnas i er dotters skolbok. Men i alla fall hittade jag följande uppgifter om vax i våra finska kemiböcker "Vaxer är estrar av stormolekylära envärda alkoholer och monokarboxylsyror." (Haavisto-Mikkola-Viljanmaa etc., Gymnasiekemi, kurs 2).
Hej,
Att göra sökningar i Aleksi eller Elektra för ett avhandlingsarbete faller tyvärr utanför för ramen för våra arbetsuppgifter. Jag råder dig att kontakta en expertorganisation: Hilma - nätverket för genusforskning. Finns på nätet.
http://www.hilmaverkosto.fi/svenska
De tidiga datorerna, sådana som bara avlägset påminner om dagens datorer, togs i bruk på 1930- och 40-talen. Det är svårt att säga vilken som var den första: det har funnits många tidiga versioner, som har fört utveckligen vidare. De första apparaterna var stora och fyllde hela rum.
Läs om datorernas historia i Nationalencyclopedin på sidan https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dator eller sök upp artikeln i encyclopedin via stadsbibliotekets hemsida www.helmet.fi>E-bibban>Databaser>Nationalencyclopedin
På engelska hittas en utförlig beskrivning med många bildinlägg på sidan www.computerhistory.org/timeline/computers
Skulle det kunna vara boken "30 grymma människor som förändrat världen" av isländs författare Illugi Jökulsson? Boken har utkommit år 2014. Så här beskriver utgivaren bokens innehåll : "I den här boken finns där berättelser om människor som har präglat världen på ett brutalt och fruktansvärt sätt. Boken handlar om 30 grymma människor som haft stor betydelse för hur historien utvecklat sig, och om de inte funnits skulle världen sett väldigt annorlunda ut än vad den gör idag. Hur såg deras väg till makten ut? Vad var det egentligen som hände? Och hur påverkar det oss idag."
Helmet: https://haku.helmet.fi/iii/encore/record/C__Rb2170705?lang=swe
