Något ingermanländskt språk finns inte, ingermanländarna talar finska, ryska eller svenska. Böcker om Ingermanland finns på de allmänna biblioteken. Sök i vår databank, www.helmet.fi. på ämne d.v.s. "aihe" med "inkeri" som sökord. En lärobok har skrivits speciellt med tanke på ingermanländska barn. Boken heter "Inkerin lasten oppikirja".
Kontakta Inkerin kulttuuriseura, se http://www.inkeri.com, eller Sveriges Ingermanländska Riksförbund, http://www.ingermanland.nu för utförligare information.
Hugo Bergroth var gift med Maria Elisabeth(Elsa) Fabricius. Deras äldsta barn hette Ernst William Gladstone. Dotterns namn var Ester Mary Elisabeth och det yngsta barnets Charles Erik Hugo. Dessa uppgifter hittades i Carpelans bok om Helsingfors universitet. Boken kan beställas från stadsbibliotekets magasin i Böle, men den finns också på Nationalbiblioteket.
Enligt Stakes (Forsknings- och utvecklingcentralen för social- och hälsovården) har privattandvårdens andel I Finland sjunkit från 65 % till 55 % mellan åren 1987-2004.
http://groups.stakes.fi/NR/rdonlyres/51DC3D54-EBBA-49E4-A3A6-D65779DFDD…
HST-kortin lukijalaitteita oli kirjastoissa Suomi verkossa-kampanjan aikana, mutta niiden vähäisen kysynnän vuoksi laitteita ei hankittu pysyvästi kirjastoihin.
Lukijalaitteita voi tiedustella esim. poliisiasemilta tai muista valtion virastoista. Rikhardinkadun kirjastoa lähinnä oleva poliisiasema on Kaartin poliisitalo:
Kaartin poliisitalo, Punanotkonkatu 2, 00130 Helsinki
puh. (09) 189 3125
Förlaget ger följande sammandrag av intrigen:
En seriemördare slår till för fjärde gången i staden Charlotte. Hans märke, ett orangefärgat timglas, har sprejats i offrets nakna skrev.
Två personer engagerar sig särskilt i dessa mord. En av dem är stadens biträdande polischef, den stentuffa Virginia West. Den andre är den unge volontären Andy Brazil på tidningen "Charlotte Observer", själv son till en polis som sköts ihjäl under tjänsteutövning. Nu får han som polisreporter möjlighet att kombinera sina intressen, journalistik och kriminalfall. Han tas emot utan större entusiasm av Virginia West, men med tiden uppstår ett slags attraktion mellan de två.
I Getingboet ger Patricia Cornwell prov på sina allra bästa sidor som kriminalförfattare...
Runeberg har inte skrivit något skönlitterärt som direkt skulle handla om Jakobstad. Det finns i alla fall några berättelser där handlingen anses vara förlagd till Jakobstads kust: "En julqväll i lotskojan" (torde utspela sig på Mässkär), "Lurendrejaren" (om smugglare), "Den väntande" (här figurerar hamnen och klockstapeln) och "Blind Måns" (anekdot i kåserande stil, först publicerad i Helsingfors Morgonblad 1832). I dikten "Svanen" kan man känna igen naturen vid nuvarande Runebergs stuga.
I Runebergs brev kan det ju finnas kommentarer om hemstaden. Bl.a. har han 1847 efter ett besök skrivit om fiskarstugans förfall och senare upprustning.
"Blind Måns" finns i: Runeberg, Johan Ludvig: Efterlemnade skrifter 1 . - Helsingfors : Edlund, 1878...
Boken Juho Turusen suku finns i det Genealogiska Samfundets i Finland bibliotek, den är just nu utlånad. Böcker kan även fjärrlånas till andra bibliotek runt om i landet. Kunden beställer då fjärrlånet via sitt lokala bibliotek.
Kielet: Suomi
Pääsana: TURUNEN
Aineistotyyppi: Moniste
Pääkirjaus tekijästä: Turunen, Martti
Tekijät: Martti Turunen
Julkaisutiedot: [Joensuu] : [M. Turunen], [2004]
Ulkoasu: 107 s. : kuv., kartt.
Ni kan kontakta biblioteket genom följande formulär:
http://www.genealogia.fi/index.php?option=com_contact&view=contact&id=1…
Om materialet eventuellt finns till försäljning vet säkert också det Genealogiska samfundet om.
En färdig, enhetlig lista med alla e-postadresser finns det tyvärr inte, men här hittar du alla bibliotek i Svenskfinland:
http://www.biblioteken.fi/sv-FI/bibliotek/i_svenskfinland/
E-postadresserna får du fram genom att klicka på kontaktuppgifter på hemsidorna.
Förlagsmeddelanden till biblioteket finns ännu, (adressen http://www.biblioteken.fi/sv-FI/forum/Group.aspx?groupId=dbbff455-ea1d-… ), men tyvärr är den ur funktion och väntar på reparation. Vi har en excel-lista på redaktionen, som innehåller de allmänna bibliotekens adresser. Vänligen kontakta redaktionen, ifall ni önskar få listan, redaktionen@biblioteken.fi.
Dan Weissenbergs bok Herzogin Cecilie har kommit ut i oktober i år (2011), och såtillvida har den inte recenserats i finländska tidningar. Sveriges Radio har anmält boken, det märks i SR:s sidor.
Btj (Bibliotekstjänst) anmäler inte böcker annars än att det tar böcker till förmedling, och på det sättet får biblioteken reda på sådana publikationer som annars kunde förbli obemärkta.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2532&artikel=4457436
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1018&artikel=4804634
http://www.levykauppax.fi/book/weissenberg_dan/herzogin_cecilie/
http://www.btj.fi/svenska/
”Fältskärns berättelser” (6 delar) är den mest känd boken av Topelius. Om du tycker om historiska romaner som är spännande och romantiska, kan ”Fältskärns berättelser” vara bra för dig att börja.
Om du vill bli bekant med Topelius som ”sagofarbror”, rekommenderar jag ”Läsning för barn” (8 delar). ”Läsning för barn” innehåller många fina sagor och dikter för barn; också de vuxna kan njuta av dem.
”Boken om vårt land” är äkta klassiker som lärobok: boken har man använt i skolan för många årtionden. ”Boken om vårt land” innehåller artiklar om historia, geografi, etnologi, osv.
Du kan finna alla de här böckerna på HelMet-nätbibliotek: http://www.helmet.fi.
Enligt Fennica, Finlands nationalbibliografi, finns det 5 finska böcker som har baskiska som originalspråk:
”9 kiveä, 27 sanaa” av Bernardo Atxaga (Tammi, 2001)
”Kärpäset eivät näy valokuvissa” av Joxemari Iturralde (Lurra, 2005)
”Obabakoak” av Bernardo Atxaga (Tammi, 1994)
”Tuolla taivaalla” av Bernardo Atxaga (Tammi, 1999)
”Yksinäinen” av Bernardo Atxaga (Tammi, 1995)
Fennica berättar att ”Obabakoak”, ”Tuolla taivaalla” och ”Yksinäinen” har översatts från spanska, även om originalspråket är baskiska. Det är möjligt att två andra böcker inte har översatts rakt från spanska, men det vet jag inte säkert. Alla böcker av Bernardo Atxaga har översatts av Tarja Roinila, och ”Kärpäset eivät näy valokuvissa” har översatts av Tommi Ingalsuo och...
Det du söker är inte en bok utan en artikel som ingår i boken Människor och minnen : personliga hågkomster och släkthistoriska skildringar. 1 / utgivna under redaktion av Paul Nyberg och Victor Hoving.
Denna bok finns att lånas på flera bibliotek i Finland, se: http://finna.fi
För att få den som fjärrlån till Sverige vänligen kontakta ditt eget bibliotek.
Enligt Melinda finns boken i biblioteken på Haaga-Helia och yrkeshögskolans Metropolia bibliotek.
Om du är studerande där, kan du låna boken.
Skolornas kopieringsavgifter är oftast förmånliga, så du kan överväga att kopiera de delar du behöver för eget bruk.
Du kan också beställa ett fjärrlån.
Fjärrlånet kostar 7€ , men det går inte att beställa material från huvudstadsregionens bibliotek (regionbiljetten 5€).
Boken verkar vara tillgänglig både på Åbo Akademis och Tritonias (Vasa) bibliotek.
Beträffande Ellibs- och Overdrive-servicens e-böcker gäller följande:
När det gäller Ellibs-servicens e-böcker finns det för tillfället ingen läsprogram för Chromebook. Med Chromebook kan servicens böcker alltså läsas endast online, ifall denna möjlighet är tillgänglig.
De nyare ChromeOS-apparaterna ska i något skede få en stöd för Android-program, vilket kanske gör det möjligt att använda Ellibs egen applikation samt andra applikationer, t.ex. Blufire Reader.
När det gäller Overdrive-servicens e-böcker borde det vara möjligt att ladda ner och läsa dem med servicens eget läsprogram OverDrive app i Chromebook. Detta enligt Overdrives hemsidor.
Tyvärr kan vi inte säga någonting definitivt angående saken eftersom vi inte har möjligheten att...
Här får du några böcker om svensk julmat:
Fjellström, Christina & Liby, Håkan: Det svenska julbordet : rötter, riter, rätter - från år 1000 till 2000 (Stockholm, 2003)
Anders Dahlbom Wettergren & Christian Hellberg: Vår julmat (Stockholm, 2014)
Allt om mat : julkokboken / [redaktör: Cecilia Lundin ; texter: Eva Wrede och Cecilia Lundin ; foto: Charlie Drevstam ; matfoto: Ulrika Pousette], (Stockholm, 2011)
Vår svenska jul (Stockholm, 1998)
Algotson: Julens bästa mat (Stockholm, 1997)
Julens kokbok (Västerås, 1996)
Bergenström: Vinterns goda ting.. (Stockholm, 1995)
Brinck: Julstök (Stockholm, 1995)
Näslund: Julboken (Stockholm, 1995)
