1923

5 träffar. Visar 1–5 träffar.
Fråga Läst Betyg Besvarad Öppna Svar
Finns någon litteratur, även på finska, som granskar lantdagens/riksdagens beslut att fortsätta lagstiftningsarbetet efter att de socialdemokratiska resp… 1076 24.8.2007 Mer information om saken (svaret till er tidigare fråga 3.8. 2007) finns i följande böcker: Titel: Suomen eduskunta 100 vuotta / [teossarjan toimitus: Juhani Mylly, päätoimittaja ... et al.] ; [julkaisija: Suomen eduskunta] Del: 3 : Kansanvalta koetuksella Material: monografi Förlag: Helsinki : Edita Förlag (del): pain. 2006 Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen] Del: 2 : Ett folk i kamp Material: monografi Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet Förlag (del): , 1995 Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen] Del: 3 : En stat tar form Material: monografi Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet Förlag (del): , 1995 Upphovsman: Zetterberg, Seppo Titel: Finland after 1917 / Seppo...
Jag söker material runt beslutet att 1923 förbjuda Finska Arbetarpartiet (kommunisterna), häktningen av dess riksdagsmän och de efterföljande sk. Åbo… 1033 3.8.2007 Information om saken finns i följände böcker: 1. "Finlands politiska historia 1809-1998" (Jussila, Hentilä & Nevakivi) (Schildts, 1998) 2. Meinander, Henrik: "Finlands historia 4" (Schildts, 1999) 3. "Valtioneuvoston historia 1917-1966" (Valtioneuvosto, 1977)
Har den finska riksdagen gjort någon egen utredning om dess agerande i samband med häktningen av de kommunistiska riksdagsmännen 1923? Stod det i… 1011 2.8.2007 Det finns inga formella krav, hur många av Finlands riksdagsledamöter skall närvara i plenum. Det har hänt, att bara talmannen har varit i plenum, inga riksdagsledamöter. Fångade riksdagsmän klagade till riksdagens justitieombudsman. Justitieombudsman skriver om saken i sin berättelse från år 1923 (Riksdagen 1924, handlingar IV, s. 25-26). Han såg, att riksdagsledamöternas häktning inte stred mot 11 och 12 § i lantdagsordningen (20.6.1906) och ifrågavarande klagomål gav honom icke anledning till åtgärder (Resolutionerna 90, 91 och 92 (31.8.), 99 och 100 (3.9.) och 115 (22.9.). I plenum diskuterades det också om saken, till exempel ledamöterna Tanner och Wuolijoki gjorde en interpellation angående riksdagens komplettering.
Vem var Elias Walfrid Sopanen? Under vilken tid (datum) var han justitieminister? Vad gjorde han före och efter sin tid som justitieminister? 848 2.8.2007 Elias Walfrid Sopanen föddes 28.9.1863 i Nyslott och dog 8.4.1926 i Kangaslampi (nuförtiden Varkaus). Han tjänstgjorde som privatadvokat 1887-1900 i Nyslott, var medlem i Viborgs hovrätt 1900-1908, domhavande i Leppävirta 1908-1910 och i Rantasalmi 1910-1926. Riksdagsman 1913-1917 (nuorsuomalaiset/ungfinska). Justitieminister (edistyspuolue/framstegspartiet) var han 21.12.1923-18.1.1924 i Kyösti Kallios minoritetsregering (maalaisliitto/agrarförbundet + framstegspartiet). Suomen kansallisbiografia 9. - 2007. Valtioneuvoston historia 1917-1966 4 : Ministerimatrikkeli. -1976.
Jag undrar vem som var landshövding i Tavastehus län i maj 1923. 928 31.7.2007 Landshövdingen i maj 1923 var Albert Alexander von Hellens. Han föddes 22.11.1879 i Helsingfors, var bland annat jurist i Åbo domkapitel och medlem i kyrkomötet, landshövding i Åbo och Björneborgs län 1917, t.f. landshövding i Kuopio 1917-1918 och landshövding i Tavastehus 1919-1930. Inrikesminister var han 1920-1921, justitieminister 1922 och 1924-1925 (framstegspartiet/Kansallinen edistyspuolue), justitiekansler 1930 och president i Åbo hovrätt 1930-1949. Också var han medlem i många kommittéer, till ex. för granskning av Ålands självstyrelselag och senare medlem av Ålandsdelegation. Han dog 2.4.1950 i Åbo. Hans svärfader var doktor Nils Robert af Ursin (1854-1936), som var en av våra första socialistledare och -ideologer och som flydde...