| Kan jag få hjälp med att hitta det gamla arkivet dvs. "sök i arkivet" |
1031 |
|
27.8.2003 |
|
Jag utgår från att du avser Fråga bibliotekarien-tjänsten samt Arkivet som finns i samband därmed. Då du går in på webbplatsen Biblioteken.fi, klicka på Informationssökning, därefter Fråga bibliotekarien, där syns Arkivet.
Den direkta adressen till Arkivet är: http://www2.biblioteken.fi/fraga_bibliotekarien/arkivet.aspx
(Svaret uppdaterat 28.5.2007).
|
| Söker lite genealogiska upplysningar om en man född på slutet av 1600-talet, sannolikt teolog: Sam Ristelio; Kareliensis Samuel Ristelius, Karelen |
1091 |
|
26.8.2003 |
|
Genos, d.v.s. Tidskrift utgiven av Genealogiska Samfundet i Finland http://www.genealogia.fi/genos/indexr.htm är till hjälp i många sammanhang. Så även nu. Genos 26 (1955), sidorna 81-85 redogör för släkten Ristelius i en artikel av Yrjö Hormia http://www.genealogia.fi/genos/indexr.htm (åtminstone nätversionen innehåller några rättskrivningsfel). Söker man efter ledtrådar eller rötter till Ristelius på nätet kommer man även fram till bl.a. sidor om släkten Kylander http://koti.phnet.fi/ossian/kylander.htm vars tavlor 5-14 rör släkten Ristelius. På bägge håll stöter vi på en Samuel Ristelius, son till Per Ristelius, student i Åbo 1697, ärkediakon 1.5.1708, kaplan i Viborgs domkyrka, död 1710 under belägringen av staden. Gift med Birgitta... |
| Motsvarar PULS Länkbiblioteket? |
890 |
|
21.8.2003 |
|
Puls (på finska Syke) var ett tidigare namn på den portal som sedan år 2002 går under namnet Biblioteken.fi (på finska Kirjastot.fi). Adressen är http://www.biblioteken.fi
Länkbiblioteket (på finska Linkkikirjasto) är en del av den verksamhet som försigår på webbplatsen Biblioteken.fi. Länkbiblioteket innehåller uppemot 10 000 stycken länkar, varav cirka 1500 svenska. Det är fråga om ett urval, sammanställda av folkbiblioteken samt andra finländska bibliotek, som är såväl systematiskt uppställt som försett med innehållsbeskrivning. Adressen till själva Länkbiblioteket är http://www.biblioteken.fi/FI/linklibrary/default.asp och en utförligare presentation av detta virtuella bibliotek finns till hands här http://www.biblioteken.fi/page.asp... |
| I diktverket Kalevala förekommer något väsen som heter Najadit. Vad betyder det? |
1351 |
|
14.8.2003 |
|
Najaderna (på finska pl. najadit) är i den grekiska mytologin ett slags nymfer, naturgudomligheter. Nymferna troddes besjäla källor, ängar, skogar, berg, grottor etc. De som hörde till floder, sjöar och källor kallades najader. Dessa nymfer var inga gudomliga väsen eller odödliga, men deras livslängd var lång. De förälskade sig gång på gång i vanliga dödliga, men var dock mestadels föremål för Zeus och de andra gudarnas åtrå.
I Finlands nationalepos Kalevala förekommer dessa andeväsen t.ex. i fyrtioförsta sången, där Väinämöinen spelar på sin kantele och alla levande väsen samlas för att lyssna till de trolska tonerna.
|
| Finns Päivi Lipponens bok: Nainen ja ero ? |
1002 |
|
31.7.2003 |
|
Boken: Nainen ja ero: kertomuksia parisuhteen päättymisestä finns i Borgå stadsbibliotek men den är utlånad. Förfallodagen är 21.8-03 och fyra kunder står i kö för boken.
Du har möjlighet att själv granska om någon bok är inne med hjälp av Webb-biblioteket. Gå först till Borgå stadsbibliotekets hemsida: http://www.porvoo.fi/lib/biblioteket/index.htm
På vänstra sidan ser du länken: medie databas. När du klickar på länken så får du tillträde till Webb-biblioteket.
Var god och klicka på länken sökning och skriv därefter namnet på boken i textrutan bredvid "titel".
|
| Nuförtiden verkar varannan film vara en uppföljare, en såkallad "sequel". Det är Terminator 3 och Cahrlie's Angels 2 och så vidare. När började detta fenomen?… |
1285 |
|
28.7.2003 |
|
Enligt källorna är seriefilmen ett gammalt fenomen. Veijo Hietala skriver i sin artikel ”Sarjamuodon lumo” (Filmihullu 4/89): ”Sarjaelokuvat tunnettiin Hollywoodin alkuaikoina vahvana valttina yleisön houkuttelemiseksi ilta illan jälkeen elokuvateattereihin.” Rune Walderkranz i sin bok Filmens historia: De första hundra åren” nämner den franska regissören Victorin Jasset som ”en pionjär för ... seriefilmen” som ”inspelade en lång rad sensationsfyllda, starkt melodramatiska seriefilmer kring hjältefigurer som återkom i ständigt nya och rafflande äventyr. Jassets första filmserie var ”Les aventures de Nck Carter” (1908). De här filmerna var ”serials”, alltså serier, som producerades som en helhet.
”Sequel films”, självständiga filmer, som... |
| Varifrån kommer ordet örngott? |
11180 |
|
28.7.2003 |
|
Örngott (huvudkudde,) fornsvenskans örnagat, har omtvistat ursprung. Senare leden innehåller sannolikt en avljudsform gat till det isländska verbet geta i betydelsen få, uppfånga. Örnagat alltså det som mottager öronen. Enligt vissa källor kan det även härledas till isländskans getast at, finna behag i. Det kan eventuellt även härledas till den infattning vari örat sjunker ned, falsen i en dörr, isländskans gatt - dörröppning.
Källa: Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Lund 1957
|
| Jag söker böcker/material om springbrunnar. Hur de fungerar, deras historia, hur mán bygger en, m.m. |
779 |
|
25.7.2003 |
|
I HelMet-databas ( http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html )kan du söka material om springbrunnar med ämnesordet "fontäner" eller "suihkukaivot". Det ser ut att det inte finns så mycket material på svenska, men mera på engelska och finska.
I ditt närbibliotek kan du också kolla Aleksi-databas, om du vill hitta tidskriftsartiklar om ämnet. De flesta böckerna och atriklarna handlar nog om hur man bygger fontäner och hur de fungerar.
Om du vill få lite noggrannare information just om fontäners historia, vore det kanske en bra idé att kontakta Helsingfors stadsmuseum ( http://www.hel.fi/kaumuseo/ ).
|
| Hur många har sammanlagt blivit huggormsbitna i Finland? |
659 |
|
24.7.2003 |
|
Det har beräknats att ungefär 100 människor blir huggormsbitna i Finland per år.
http://www.netlife.fi/users/ralf.nyman/hbl/hbl1699s.html
|
| Vad är Borgåbladets e-mail adress? |
327 |
|
24.7.2003 |
|
Annonskontorets e-post är: annons@bbl.fi
öppet kl. 8-15:30
Annonsmottagningens telefon: 5473227, 5473229
|
| Hur många spindelarter finns det i Finland? |
2805 |
|
24.7.2003 |
|
Det har påträffats drygt 600 spindelarter i Finland.
Källor: Suomen eläimet, osa 5, s. 84
Weilin+Göös: Espoo, 1986
http://www.metla.fi/pa/alkkialp/norm/Hamahaki.htm
|
| Från vad har Ahlnäset (och Ahlnäsvägen) i Sundom fått sina namn? Det borde inte finnas samband med personer som heter Ahlnäs i efternamn. |
1346 |
|
18.7.2003 |
|
Sundom Bygdeförening har webbsidor från Sundom och on Sundoms historia. Egentlig denna sidor de första bofasta innevånarna tog sannolikt området i besittning på 1200- eller 1300-talet, då byn fick namnet Murmursund. http://www.qnet.fi/sundom/index.html-ssi
Från denna sidor for man kanske veta vad har Ahlnäset i Sundom fått sina namn. Till exempel man kan ladda ner Om trägärdsgårdens historia, av Matts Andersén http://www.qnet.fi/sundom/artiklar-gratis.html
Eller någon av Sundom bygdeförening r.f. arbetsutskottet kan veta om historia av Ahlnäset. Kontakta information http://www.qnet.fi/sundom/arbetsgrupper.html
|
| Vilket är det längsta ordet på finska? |
39037 |
|
18.7.2003 |
|
Det längsta ordet i finskan är:
kaksitariffikolmivaihevaihtovirtakilowattituntimittari, där det finns 54 bokstäver.
(Källan: http://www.karuse.info/02.htm )
|
| Finns Volvos "Ajoneuvotekniikan perusteet - Kuorma-autot" på svenska? Den finska boken har ISBN No. 91-88126-14-5. Utgiven av Volvo Truck Parts Corporation,… |
1242 |
|
13.6.2003 |
|
Boken finns på svenska, men tyvärr har jag inte hittat den i biblioteken i Finland. Det är nog möjligt att beställa fjärrlån från Sverige om du vill. I så fall kontakta vår fjärrlåneavdelning, tel. 3253536 eller email: maakunta.kirjasto@vaasa.fi. Vi kunde tom försöka anskaffa boken men eftersom den är från 1991 (1998 ny upplaga) är det osäkert om detta är möjligt. Här får du i alla fall litet info om boken, som bl a visar att ISBN numret är identiskt med den finska upplagan.
Grundläggande fordonsteknik : lastvagnar
ort/förlag: Göteborg : Volvo
utgivningsår: cop. 1991+
anmärkning: Även tillg. med tryckår: [Ny tr.], 1998 (Göteborg : Novum Grafiska) ; [Ny tr.], 1999
ISBN: 91-88126-00-5
|
| Hur får jag tag i en fullständig (och kontrollerad) förteckning över Finlandiapristagare? Jag har sökt på nätet men hittat en del motstridiga uppgifter. |
808 |
|
20.5.2003 |
|
I Boksampo (www.boksampo.fi) finns en förteckning över Finlandiapristagare: https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Apalkinto835608684027240
I Boksampo finns också information om andra litteraturpriser: https://www.boksampo.fi/sv/palkintosarjat#F
|
| Söker åt en kund beskrivning/mönster på mumintrollet som "mjukisdjur". Har någon sett en sådan någonstans? |
1134 |
|
16.5.2003 |
|
I boken Suuri suomalainen nukkekirja av Anna-Lisa Amberg och Benita Suomi, Ajatus 1997 finns på sidorna 122-129 beskrivningar på flere olika muminfigurer, också mumintrollet. Figurerna är inte mjukisdjur utan hårda dockor, men kanske kan man tillämpa dessa beskrivningar.
|
| Jag är ute efter den finska texten till "Miljoona ruusua". Har sökt förgäves på internet mha google och altavista. Kan ni hjälpa mej vore det suveränt!! |
14300 |
|
9.5.2003 |
|
texten finns i:
Laula kanssamme. 150 kaikkien aikojen suosituinta laulua.1988
Laivat 2.1986
Suuri toivelaulukirja 6/ toim. Aapeli Vuoristo
Miljoona ruusua.1985
Pop tänään 29.Vol.29
Sök i HelMet katalogen http://www.HelMet.fi. Klicka på Valfria sökord. Ni kan begränsa sökningen enligt medietyp:noter
|
| Hur många i Finland har analfabetism i % |
1962 |
|
7.5.2003 |
|
Analfabetism hos vuxna i Finland är 0%.
Se på Statistikcentralens tabell http://www.stat.fi/tk/tp/maailmanumeroina/11_koulutus.xls
Där finns också uppgifter om analfabetism i alla världens länder.
|
| Är de ämnesord för skönlitteratur som finns i HelMet hämtade ur Bella? |
186 |
|
29.4.2003 |
|
Ämnesorden i HELMET är hämtade både ur Bella och ur Allärs. I allmänhet är det Allärs som gäller, men om passande ämnesord för skönlitteratur inte hittas i Allärs, används Bella.
Det är meningen att man också skall kunna nyttja nätversionen av Allärs vid sökning med valfria sökord, och därför finns Allärs till förfogande på söksidan http://www.helmet.fi/search*swe/X
Bella finns bara i pappersform.
|
| Jag söker information om Partolan Kenkätehdas Oy som grundades 1928 i Partola, Pirkkala kommun, av Pentti Johannes Palmroth. Penttis son Pertti Palmroth driver… |
3089 |
|
28.4.2003 |
|
Tyvärr finns det ingen historik om Partolan kenkätehdas (Partola skofabrik) eller om släkten Palmroth varken på finska, svenska eller engeska. Från Pirkkala kommunalbibliotekets samlingar kan man inte heller hitta något material. Enligt personalen har VD Palmroth och andra representanter för fabriken tidigare gärna svarat på alla frågor gällande fabrikens historia.
Bifogar här en lista om finskspråkiga tidskrifts- eller tidningsartikalar samt Internet-sidor.
Författare Suutari, Virpi
Titel : Kenkiä monessa polvessa : Pertti Palmroth, 70, on pirkkalalainen kenkätehtailija, jolla on kenkäliikkeitä ympäri Eurooppaa. Hän toivoo, että hänen tyttärensä Petrina, 19, jatkaisi sisarustensa kanssa isänsä työtä (Perhesiteitä)
Tidskrift Helsingin... |
