Följande böcker tangerar åtminstone marknadsföring av böcker, men det är nog förlagens och inte bokhandlarnas synvinkel som dominerar.
Kirja-alan kuluttajatietopankki 1997
Kirja 2010 : kirja-alan kehitystrendit
Kustannustoimittajan kirja /toim. Teijo Makkonen
Ensi askeleet elektronisessa kaupassa /Jukka Heikkilä...
(handlar om bokhandlar på nätet)
Kirjakaupan vuosisata : Kirjakauppaliitto 1903-2003
Rajala, Hannu. Raportti e-kirjojen käytettävyydestä sekä e-kirjamarkkinoista
Lilja, Kimmo. Vähälevikkinen kirjallisuus tarvitsee tukea : myynti edellyttää markkinointia (artikel i Turun sanomat 12.11.2003)
Gelb, Eric. Book promotion made easy : event planning, presentation skills & product marketing
Manual on bookselling : practical advice...
Tyvärr har vi inte funnit någon information av arkitekt Ivan Pavlovich Antonov. Vi frågade också forskaren Riitta Niskanen. Hon är forskare i Lahtis stadsmuseum och är specialiserad i arkitektur. Hon visste ingenting om Antonov men sade att ni kan kontakta henne för mera information. Hennes e-mail adressen är riitta.niskanen@lahti.fi. Nu är hon på semester och kommer tillbaka den 24 april. Ni kan också kontakta Finlands arkitekturmuseum http://www.mfa.fi/frontpage som kan kanske också hjälpa er.
Tyvärr hittar jag inte en översättning på just den dikten ni frågar om. Några dikter av Manninen har översatts till svenska och åtminstone sex av dem finns i diktsamlingen Skapa den sol som inte finns : hundra år av finsk lyrik / i tolkning av Torsten Pettersson
(Schildts & Söderströms, 2012).
Naturrelaterade teman hittar ni till exempel i Svansång / Joutsenlaulua.
Jag försökte hitta något lättläst om ämnena du nämnde i Vasa stadsbiblioteks online katalog (address http://lib.vaasa.fi:8080/ ), men hittade tyvärr inte något lämpligt. Tidningen Mc-nytt känner eleven kanske redan till? Jag hittade nog några (rikssvenska) internet-sidor om motocross och enduro (http://www.svemoresultat.com/sektion/motocross/index.htm , http://welcome.to/swmotocross ), men där fanns inte heller mycket information om litteratur. På de svenska motorcykel- och snöskoterförbundets sidor finns namn på kontaktpersoner, som kanske skulle kunna hjälpa er vidare.
Wikipedia definierar så här: En motpåve, eller antipåve är en person som gör anspråk på påvevärdigheten, men som inte har accepterats av Romersk-katolska kyrkan, https://sv.wikipedia.org/wiki/Motp%C3%A5ve . Motpåvarna var oftast valda av den politiska oppositionen, som motvikt till de makter som var bakom den dåvarande påven. Ofta handlade det sig om strid mellan den värdsliga makten (kejsaren, kungen eller till och med mäktiga släkter) och den katolska kyrkan. Det har funnits flera motpåvar, en lista över motpåvar, http://www.newadvent.org/cathen/01582a.htm och lista av påvar, http://www.newadvent.org/cathen/12272b.htm
Mera information i skolans kyrkohistorieböcker och historieböcker, och...
Tyvärr förmedlar vi inga kontaktuppgifter!
Man brukar kunna nå författare genom att skriva till deras respektive förlag. Annika Luthers förläggare är Söderström & Co.
Se vidare:
http://www.soderstrom.fi/
http://www.soderstrom.fi/forfattare/LutherA.htm
Du behöver ditt identitetskort eller pass om du vill få ett bibliotekskort i Helsingfors. Du måste också ha en adress i Finland men vi frågar inte efter bevis för adressen. Du kan bara berätta oss din adress i Finland och det är okej. Om du flyttar utomlands, du kan ha bibliotekskortet men du måste berätta oss din nya adress i utlandet.
Du kan läsa mer om bibliotekskortet: http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kirjastokortti/. Biblioteken kan ses här: http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kirjastot/.
I mitten av 1918 de socialdemokratiska lantdagsmännen hade med några undantag fängslats som revolutionärer eller mist sina mandat. Rumpparlamenten bestod endast av den politiska högern. Enligt Veikko Huttunens ”Kansakunnan historia 6: Täysivaltainen kansakunta 1917-1939” parlamenten hade 108 borgerliga medlemmar, som bestämde att parlamentens grundval var rättsgiltig. Parlamenten hade många viktiga och hastiga saker framför sig, därför funktionsduglighet var det viktigaste.
Den socialistiska sidan krävda ny riksdagsval, men den högern var rädd av socialistisk agitation. Den borgerliga kretsen också trodde, att nu var det möjligt att främja sitt eget intresse. Socialistiska suppleanter var inte ens alternativ på den där tiden....
Det är alltid bäst att vända sig till motsvarande lands ambassad. Turkiets ambassad finns här
i Helsingfors. Det är möjligt att ställa frågor och framföra sina åsikter. Kommunikation sker lättast på finska eller engelska.
Turkiets ambassad i Helsingfors:
Parkgatan 1 b A 3, 00140 Helsingfors
Tel. (09) 681 10 30
Fax: (09) 65 50 11
E-post: turkish.embassy@welho.com
Webbplats:, www.turkishembassy-helsinki.eu
Informationskälla:
http://formin.finland.fi/public/default.aspx?nodeid=17350&culture=sv-FI…
Det finns några böcker om dålig talkommunikation och dåliga relationer i familjen. Tyvärr är bara en av dem på svenska.
- Jag säger så här bara för att jag älskar dig : hur vårt sätt att samtala kan förbättra eller förstöra familjerelationer för hela livet / Deborah Tannen (2002)
- Lapsen ruumis puhuu vanhempien historiasta / Willy Barral (2009)
- Perhesalaisuudet : vaikenemisesta vapauteen / Sirkku Suontausta-Kyläinpää (2008, 2. p. 2011)
Alla de här böcker finns i Helmet-bibliotekens samlingar:
http://www.helmet.fi/search~S9*fin/
Enligt befolkningsstrukturstatistiken 31.12.2013 finns det 13 kommuner som inte har en enda svenskspråkig invånare, och 16 kommuner med bara en person vars modersmål är svenska.
Vice versa: Det finns inga kommuner i Finland där inte en enda invånare skulle ha finska som modersmål. Sottunga har minst finskspråkiga personer (5 personer).
All den här informationen hittar du också på Statistikcentralens websida i databastabellerna inom ämnesområdet Befolkningsstruktur. http://193.166.171.75/database/StatFin/vrm/vaerak/vaerak_sv.asp
Biblioteket har inte något eget konto. Om man betalar in på stadens konto överförs uppgifterna inte till bibliotekets databas.
Du kan själv förnya dina lån i webb-biblioteket och du kan få ett eget lösenord från biblioteket.
Den efterlängtade boken har sannolikt varit upptagen i skolbibliotekets katalog. Katalogen kan eventuellt ännu finnas i skolan, kanske man kan höra sig för där? Katalogen kan också ha arkiverats, och då borde den finnas bland skolans arkivalier i stadsarkivet eller i riksarkivet. Man kan be om hjälp med sökning i arkiven https://www.arkisto.fi/sv/framsida
Eftersom boken antagligen är ganska vanlig, kan det också löna sig att söka med söktjänsten FINNA. Söktjänsten är mycket lätt att använda och den täcker arkivens, bibliotekens och museernas material. Adressen är https://www.finna.fi/?lng=sv
Skriv då helt enkelt i sökfältet bokens huvusakliga...
I dessa böcker finns information som berör ämnet:
Dyrssen, Eva: Magiskt ljus : om ljuskronor i Sverige (2002)
Karlsson, Lennart: Ljus i Guds hus, ingår i tidskriften Hemslöjden 1994:4, ISSN 0345-4649.
Granlund-Welander, Elsebeth: Lampor och ljusstakar (1972)
Sveriges kyrkor : konsthistoriskt inventarium, skriftserie utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien, ISSN 0284-1894.
Malmström, Krister: Centralkyrkor inom Svenska kyrkan 1820-1920 : med en byggnadsantikvarisk inventering (1990)
På webbplatsen http://www.svenskakyrkan.se finns mycket information om svenska kyrkor och deras interiörer och arkitektur. Använd sidans sökfunktion och sök på t.ex. malmkronor eller ljuskronor.
I boken Suuri suomalainen nukkekirja av Anna-Lisa Amberg och Benita Suomi, Ajatus 1997 finns på sidorna 122-129 beskrivningar på flere olika muminfigurer, också mumintrollet. Figurerna är inte mjukisdjur utan hårda dockor, men kanske kan man tillämpa dessa beskrivningar.
Patientens upplevelser är säkert undersökta, bästa uppgifterna får du i Terkko Navigator www.terkko.helsinki.fi Om smärta och lidande har det skrivits många böcker, när du slår upp i huvudstadsregionens mediedatabas Helmet på "smärta" får du t.ex. Linton, Steven James: Att förstå patienter med smärta 2021 och Wicksell, Rikard: Att leva med smärta : ACT som livsstrategi 2014. I skönlitteraturen har många författare skildrat personlig smärta både fysisk och psykisk, Radelid Björn (i flera romaner) Jersild P.C. Babels torn, Lundkvist Arthur: Färdas i drömmen och föreställningen, Cleve Anders; Lockbete, Styron William:I ett synligt mörker, Martin Mona: Svart is. Delblanc Sven: Livets ax, och Slutord, Valere Valerie: Mig lurar ni inte (...
Här hittade jag några böcker du kunde ha nytta av som behandlar hattar och/eller Helsingfors 1910-1920, tyvärr är de flesta på finska eller engelska. Ifall inget annat nämnts finns de i Vaski biblioteken.
- Aktiebolaget Silfverbergs & Wecksells förenade hattfabriker, Helsinfors, 1828-1928, finns i Turun yliopiston kirjasto.
- Suomen kulttuurihistoria. 4, Koti, kylä, kaupunki 2004
- Made in Helsinki: helsinkiläisen työn helmiä kolmelta vuosisadalta 2011
- Suruton kaupunki: 1920-luvun iloinen Helsinki 2016
- Kortelainen, Anna 2010 Eri kivaa!
- Pakarinen, Riitta 2009 Muistojen Helsingissä: kuva-albumi vuosilta 1900-1939
- Brander, Signe 2009 Foto Signe Brander: valokuvia Helsinkistä ja helsinkiläisistä vuosilta 1907-1913.
Litteratur om...
I verket "Säterier och storgårdar i Finland" del 2 , av Gabriel Nikander och Eino Jutikkala (1939) finns ett par sidor om Paltilaholm (Palttila på finska) i Letala socken (Laitila), som befinner sig i tidigare Åbo och Björneborgs län, numera kallat Västra Finlands län.
Enligt Nikander uppkom godset på 1630-talet, genom sammanslagning av sex år 1630 åt Gottfrid von Falkenberg donerade hemman jämte en utbysskatt. År 1654 sammanslogs med säteriet två frälsehemman. Säteriet reducerades 1683, men förunnades Anna von Tiesenhausen som livstidförläning. Frälsehemmanen reducerades först 1689. Hela godset ombildades sedermera till Paltilaholm dubbelt berustade säterirusthåll.
Ägareförhållandena redogörs noggrannt i boken. I förteckningen nämns bl.a...
Peter Hoegs senaste bok har i svensk översättning utkommit i februari detta år, enligt förlaget.
Huvudstadsregionens bibliotek har en gemensam biblioteksdatabas, HelMet, här man kan se vilka nya titlar, som intresserar i nyhetsförteckningen:
http://www.helmet.fi/ftlist*fin
Biblioteken köper in medier, registrerar dem och utrustar dem för utlåning. Detta brukar gå snabbt! Kolla gärna:
http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html
Vichtis bibliotek hittas på:
http://vihti.kirjas.to/
