Tyvärr förmedlar vi inga kontaktuppgifter!
Man brukar kunna nå författare genom att skriva till deras respektive förlag. Annika Luthers förläggare är Söderström & Co.
Se vidare:
http://www.soderstrom.fi/
http://www.soderstrom.fi/forfattare/LutherA.htm
Du behöver ditt identitetskort eller pass om du vill få ett bibliotekskort i Helsingfors. Du måste också ha en adress i Finland men vi frågar inte efter bevis för adressen. Du kan bara berätta oss din adress i Finland och det är okej. Om du flyttar utomlands, du kan ha bibliotekskortet men du måste berätta oss din nya adress i utlandet.
Du kan läsa mer om bibliotekskortet: http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kirjastokortti/. Biblioteken kan ses här: http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kirjastot/.
Det finns några böcker om dålig talkommunikation och dåliga relationer i familjen. Tyvärr är bara en av dem på svenska.
- Jag säger så här bara för att jag älskar dig : hur vårt sätt att samtala kan förbättra eller förstöra familjerelationer för hela livet / Deborah Tannen (2002)
- Lapsen ruumis puhuu vanhempien historiasta / Willy Barral (2009)
- Perhesalaisuudet : vaikenemisesta vapauteen / Sirkku Suontausta-Kyläinpää (2008, 2. p. 2011)
Alla de här böcker finns i Helmet-bibliotekens samlingar:
http://www.helmet.fi/search~S9*fin/
Närvårdare kallades tidigare primärskötare. Förr i tiden användes yrkesbeteckningen hjälpsköterska. Var vänlig och precisera din andra fråga en aning så skall vi försöka svara på den.
Det är alltid bäst att vända sig till motsvarande lands ambassad. Turkiets ambassad finns här
i Helsingfors. Det är möjligt att ställa frågor och framföra sina åsikter. Kommunikation sker lättast på finska eller engelska.
Turkiets ambassad i Helsingfors:
Parkgatan 1 b A 3, 00140 Helsingfors
Tel. (09) 681 10 30
Fax: (09) 65 50 11
E-post: turkish.embassy@welho.com
Webbplats:, www.turkishembassy-helsinki.eu
Informationskälla:
http://formin.finland.fi/public/default.aspx?nodeid=17350&culture=sv-FI…
Enligt befolkningsstrukturstatistiken 31.12.2013 finns det 13 kommuner som inte har en enda svenskspråkig invånare, och 16 kommuner med bara en person vars modersmål är svenska.
Vice versa: Det finns inga kommuner i Finland där inte en enda invånare skulle ha finska som modersmål. Sottunga har minst finskspråkiga personer (5 personer).
All den här informationen hittar du också på Statistikcentralens websida i databastabellerna inom ämnesområdet Befolkningsstruktur. http://193.166.171.75/database/StatFin/vrm/vaerak/vaerak_sv.asp
Jag försökte hitta något lättläst om ämnena du nämnde i Vasa stadsbiblioteks online katalog (address http://lib.vaasa.fi:8080/ ), men hittade tyvärr inte något lämpligt. Tidningen Mc-nytt känner eleven kanske redan till? Jag hittade nog några (rikssvenska) internet-sidor om motocross och enduro (http://www.svemoresultat.com/sektion/motocross/index.htm , http://welcome.to/swmotocross ), men där fanns inte heller mycket information om litteratur. På de svenska motorcykel- och snöskoterförbundets sidor finns namn på kontaktpersoner, som kanske skulle kunna hjälpa er vidare.
Biblioteket har inte något eget konto. Om man betalar in på stadens konto överförs uppgifterna inte till bibliotekets databas.
Du kan själv förnya dina lån i webb-biblioteket och du kan få ett eget lösenord från biblioteket.
I mitten av 1918 de socialdemokratiska lantdagsmännen hade med några undantag fängslats som revolutionärer eller mist sina mandat. Rumpparlamenten bestod endast av den politiska högern. Enligt Veikko Huttunens ”Kansakunnan historia 6: Täysivaltainen kansakunta 1917-1939” parlamenten hade 108 borgerliga medlemmar, som bestämde att parlamentens grundval var rättsgiltig. Parlamenten hade många viktiga och hastiga saker framför sig, därför funktionsduglighet var det viktigaste.
Den socialistiska sidan krävda ny riksdagsval, men den högern var rädd av socialistisk agitation. Den borgerliga kretsen också trodde, att nu var det möjligt att främja sitt eget intresse. Socialistiska suppleanter var inte ens alternativ på den där tiden....
I boken Suuri suomalainen nukkekirja av Anna-Lisa Amberg och Benita Suomi, Ajatus 1997 finns på sidorna 122-129 beskrivningar på flere olika muminfigurer, också mumintrollet. Figurerna är inte mjukisdjur utan hårda dockor, men kanske kan man tillämpa dessa beskrivningar.
I dessa böcker finns information som berör ämnet:
Dyrssen, Eva: Magiskt ljus : om ljuskronor i Sverige (2002)
Karlsson, Lennart: Ljus i Guds hus, ingår i tidskriften Hemslöjden 1994:4, ISSN 0345-4649.
Granlund-Welander, Elsebeth: Lampor och ljusstakar (1972)
Sveriges kyrkor : konsthistoriskt inventarium, skriftserie utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien, ISSN 0284-1894.
Malmström, Krister: Centralkyrkor inom Svenska kyrkan 1820-1920 : med en byggnadsantikvarisk inventering (1990)
På webbplatsen http://www.svenskakyrkan.se finns mycket information om svenska kyrkor och deras interiörer och arkitektur. Använd sidans sökfunktion och sök på t.ex. malmkronor eller ljuskronor.
Patientens upplevelser är säkert undersökta, bästa uppgifterna får du i Terkko Navigator www.terkko.helsinki.fi Om smärta och lidande har det skrivits många böcker, när du slår upp i huvudstadsregionens mediedatabas Helmet på "smärta" får du t.ex. Linton, Steven James: Att förstå patienter med smärta 2021 och Wicksell, Rikard: Att leva med smärta : ACT som livsstrategi 2014. I skönlitteraturen har många författare skildrat personlig smärta både fysisk och psykisk, Radelid Björn (i flera romaner) Jersild P.C. Babels torn, Lundkvist Arthur: Färdas i drömmen och föreställningen, Cleve Anders; Lockbete, Styron William:I ett synligt mörker, Martin Mona: Svart is. Delblanc Sven: Livets ax, och Slutord, Valere Valerie: Mig lurar ni inte (...
Peter Hoegs senaste bok har i svensk översättning utkommit i februari detta år, enligt förlaget.
Huvudstadsregionens bibliotek har en gemensam biblioteksdatabas, HelMet, här man kan se vilka nya titlar, som intresserar i nyhetsförteckningen:
http://www.helmet.fi/ftlist*fin
Biblioteken köper in medier, registrerar dem och utrustar dem för utlåning. Detta brukar gå snabbt! Kolla gärna:
http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html
Vichtis bibliotek hittas på:
http://vihti.kirjas.to/
Enligt Studieinfo.fi kan man studera till sotare i Optima, Jakobstad, där sotning hör till Grundexamen i husteknik, rörmontörutbildningen,
https://studieinfo.fi/app/#!/haku/sotning?page=1&facetFilters=teachingL…
https://studieinfo.fi/app/#!/koulutus/1.2.246.562.17.81123236283
Nuohousalan keskusliitto organiserar också utbildning, https://nuohoojat.fi/opiskelijalle/koulutus-ja-tutkinnot/ (sidor endast på finska, lite mera info på Räddningsväsendets sida, fast där funkar länken till Sotningsbranschens centralförbund inte heller, https://www.pelastustoimi.fi/yrkesutbildning/utbildning-av-sotare. Du kan kolla om de har utbildning på svenska, och om inte, var det skulle kunna finnas, https://nuohoojat.fi/yhteystiedot/
I verket "Säterier och storgårdar i Finland" del 2 , av Gabriel Nikander och Eino Jutikkala (1939) finns ett par sidor om Paltilaholm (Palttila på finska) i Letala socken (Laitila), som befinner sig i tidigare Åbo och Björneborgs län, numera kallat Västra Finlands län.
Enligt Nikander uppkom godset på 1630-talet, genom sammanslagning av sex år 1630 åt Gottfrid von Falkenberg donerade hemman jämte en utbysskatt. År 1654 sammanslogs med säteriet två frälsehemman. Säteriet reducerades 1683, men förunnades Anna von Tiesenhausen som livstidförläning. Frälsehemmanen reducerades först 1689. Hela godset ombildades sedermera till Paltilaholm dubbelt berustade säterirusthåll.
Ägareförhållandena redogörs noggrannt i boken. I förteckningen nämns bl.a...
Den efterlängtade boken har sannolikt varit upptagen i skolbibliotekets katalog. Katalogen kan eventuellt ännu finnas i skolan, kanske man kan höra sig för där? Katalogen kan också ha arkiverats, och då borde den finnas bland skolans arkivalier i stadsarkivet eller i riksarkivet. Man kan be om hjälp med sökning i arkiven https://www.arkisto.fi/sv/framsida
Eftersom boken antagligen är ganska vanlig, kan det också löna sig att söka med söktjänsten FINNA. Söktjänsten är mycket lätt att använda och den täcker arkivens, bibliotekens och museernas material. Adressen är https://www.finna.fi/?lng=sv
Skriv då helt enkelt i sökfältet bokens huvusakliga...
Wikipedia definierar så här: En motpåve, eller antipåve är en person som gör anspråk på påvevärdigheten, men som inte har accepterats av Romersk-katolska kyrkan, https://sv.wikipedia.org/wiki/Motp%C3%A5ve . Motpåvarna var oftast valda av den politiska oppositionen, som motvikt till de makter som var bakom den dåvarande påven. Ofta handlade det sig om strid mellan den värdsliga makten (kejsaren, kungen eller till och med mäktiga släkter) och den katolska kyrkan. Det har funnits flera motpåvar, en lista över motpåvar, http://www.newadvent.org/cathen/01582a.htm och lista av påvar, http://www.newadvent.org/cathen/12272b.htm
Mera information i skolans kyrkohistorieböcker och historieböcker, och...
Enligt tidningen "Sydän-Hämeen Lehti" (26.4.2007) skriver Jaakko Syrjä just nu på andra delen. Utgivningsdatumet är ännu okänt.
Källa:
http://verkkolehti.shl.fi/shl/3846/index.php?pgnumb=14
