Det är verkligen så, att olika personer klassificerar böcker och annat biblioteksmaterial litet olika. Det beror bl.a. på de orsaker som du räknade upp i din fråga. Organisationens inverkan skall man heller inte glömma, för varje bibliotek har sin egen klassificeringspolicy. Man kan på många olika sätt försöka få klassificerarnas åsikter att närma sig varandra. Skolning och träning, klassifikationssystemets utformning, olika hjälpmedel o.s.v. hör till dessa.
Klassifikationen måste ske med tanke på användargrupperna. Användarnas sätt att kategorisera saker skiljer sig emellertid ofta från den modell som klassifikationssystemet erbjuder. De professionella informationssökarna måste därför ofta tolka användarnas problem till sökbara...
I Åbo stadsbiblioteks samlingar finns det flere böcker om filmmanus: http://borzoi.kirja.turku.fi/Intro?formid=t_form2&sesid=1078299450
Du hittar dem genom att använda sakorden "käsikirjoitukset" kombinerat med "elokuvat". De flesta är på finska och engelska. Tyvärr finns inte Jouko Aaltonens bok på svenska, men vi har Breum, Trine: Berätta och förför med film (1996).
Fests roman Undergången : Hitler och slutet på tredje riket har getts ut av Wahlström & Widstrand år 2004. Den hittas på HelMet och finns t.ex. på Tölö bibliotek. På engelska finns
Plotting Hitler's death : the German resistance to Hitler : 1933-1945.
Det lönar sig att börja söka med ämnesorden sotahistoria: Ruotsi :1600-luku i Åbo stadsbiblioteks
materialdatabas Aino
http://borzoi.kirja.turku.fi/Intro?formid=form1&sesid=1118652922&ulang=…
På så sätt hittar man till ex. Rainer Fagerlund: Bönder, krigsfolk och borgläger, Mikko Huhtamies’ Knektar och bönder, Olli Korkiakangas’ Sotilasrasitus Varsinais-Suomessa 1617-1809 Jussi T. Lappa-lainens Sadan vuoden sotatie och med klassen 39.4 (Maanpuolustus, maavoimat, ratsuväki) Tauno Sutelas Kunnia, velvollisuus, tahto.
Flere tips för vidare information får du med de här böckernas litteraturförteckningar. Där finns böcker och annat material, som finns till ex. i Turun yliopistos eller i Åbo Akademis bibliotek.
Kursen Ni hao i mandarin är en nybörjarkurs och den har bl-a gått som radiokurs. Den kan lånas på Helsingfors stadsbibliotek t.ex och den omfattar en bok och 10 c-kassetter. Kursen är producerad av Statens AV-central.
Du kan få också kortet till Helsingfors stadsbiblioteket.
Det spelar ingen roll, var i Finland bor du. Det är viktigast, att du har adressen i Finland.
hälsningar Gunilla Nevalainen Richardsgatans biblioteket
När du kommer att hämta kortet, ta passport eller identitetsbeviskortet med.
I Finland finns det inte ett system som direkt motsvarar den svenska Lärcentra-verksamheten. I Finland ordnar olika läroinrättningar och till dem hörande bibliotek möjlighet för studeranden att använda datorer och internet samt erbjuder övrig service. Till exempel vid universiteten kan man erbjuda mångsidig sevice. Till exempel lärcentret Aleksandria vid Helsingfors universitet erbjuder högklassig adb- och expertservice samt utrymmen till studerandena och personalen.
Lärocentret Alexandria:
http://www.helsinki.fi/aleksandria/svenska/
http://www.helsinki.fi/aleksandria/svenska/kontakt/servicenummer.htm
I Finland kan vem som helst idka högskolestudier utan att ha en examen som målsättning i medborgar-och arbetarinstitut samt vid öppna...
Lagen finns i Finlands författningssamling år 1909, nummer 73. Författningssamlingen finns i de största biblioteken,åtminstone. Lagen är 325 sidor lång.
"Kejserliga Senatens för Finland beslut om kunggörandet af Nådigst fastställda Författningarna angående förvaltningen av trupper i fält under krigstid ..."
Den kan hittas i Riksdagsbiblioteket.
Så som vi har tidigare svarat, det fanns inga formella krav, hur många riksdagsledamöter skall närvara i plenum. Vi har inte hittat information om andra särskilda utredningar i riksdagen i saken, riksdagens justitieombudsman undersökte saken (se tidigare svar 2.8.2007).
Riksdagen har publicerat i samband med 100-års jubileet en bokserie.
På Vasa stadsbibliotek finns bara Finlands författningssamling, inte fördragsserien. Tritonia har fördragsserien på finska.
Kopior av den svenska texten kan man beställa som fjärrlån. Det går t.ex. via nätet:
http://lib2.vaasa.fi/fjarrlanebestallning/
eller här på Vasa stadsbibliotek
Dagen var verkligen den 18 maj.
Senatens ekonomiedepartement beslöt då på senator E.N.Setäläs förslag att sända till riksdagen en skrivelse med följande innehåll (Svinhufvud själv var inte närvarande):
"Enär landets nuvarande allvarsamma läge fordrar en koncentrering av högsta regeringsmakten, ber senaten vördsamt att få föreslå, att lantdagen måtte besluta att åt dess ordförande Pehr Evind Svinhufvud uppdraga utövandet av högsta makten, för så vitt denna icke härförinnan överlämnats åt senatens ekonomiedepartement."
Riksdagen (= den stympade lantdagen) behandlade saken redan på kvällen cirka klockan 21. Riksdagsman Juutilainen (maalaisliitto/agrarförbundet) yrkade på bordläggning men förlorade med 73-11. Efter en kort diskussion antogs...
Vill du ge ett förslag på anskaffning av boken eller vill du göra en fjärrlånebeställning?
Med följande formulär kan du skicka en fjärrlånebeställning till Borgå stadsbibliotek: http://www.porvoo.fi/index.php?mid=1527
Med följande formulär kan du göra ett anskaffningsförslag:
http://www.porvoo.fi/index.php?mid=500
Om julen och dess festbruk har skrivits ganska mycket men mer på folkligt sätt i tidningar och journaler. Mer vetenskapligt har saken undersökts till exempel av professor Bo Lönnqvist, som har samlat sina väsentligaste resultat i sin bok
Och nu är det jul... - Schildts, 2005.
Om den finländska julen finns också en dissertation
Jaakkola, Kaisu
Muuttuva joulu : kansatieteellinen tutkimus. - Suomen muinaismuistoyhdistys, 1977.
Jaakkola gör i sin undersökning många jämförelser mellan de svensk- och finskspråkigas traditioner.
Bo Lönnqvist har också utgivit
Folklivsforskning : en bibliografi över Svenskfinland. - Svenska litteratursällskapet i Finland, 1976
som katalogiserar böckerna och artiklar till året 1976.
Dess fortsättning finner man...
Via nätet: http://sv.wikipedia.org/ kan man säkert finna rätt så kortfattade svar angående skidtermer såsom, storslalom, telemark och utförsåkning.
STORSLALOM
http://sv.wikipedia.org/wiki/Storslalom
Tex.Storslalom är en tävlingsgren i alpin skidsport och går ut på att den tävlande skall ta sig igenom en slingrande bana med portar. Storslalom skiljer sig från slalom genom att det är mycket glesare mellan portarna, vilket gör att hastigheten är högre i storslalom. En storslalombana har mellan 56 och 70 portar för herrar och mellan 46 och 58 portar för damer.
Då man tävlar i storslalom åker man två åk.
Kortfattat är storslalom en gren i utförsåkning på skidor!
TELEMARK
http://sv.wikipedia.org/wiki/Telemark_(skid%C3%A5kning)
T.ex, Nuförtiden...
På Rikhardsgatans bibliotek fortsätter bokcirkeln igen på hösten. Den leds av Cecilia Eriksson . Det finns också en bokcirkel på Nifin. Arbis har också sin egen fungerande bokcircel.
Med orden "hakulause" och "hakulauseke" avser man i finskan samma sak. Om sökorder formar man sökuttrycken. I facklitteraturen (informatik) använder man mest ordet "hakulauseke"
(T.ex. böckerna: Tiedonhaun perusteet - osa lukutaitoa / Anu Alaterä & Kai Halttunen, Tiedonhakijan teho-opas, Tekstitiedonhaku tietokannoista : johdatus periaatteisiin ja menetelmiin / Kalervo Järvelin
Enligt Språkbyråns ordbok är ordet "lauseke" = helhete som består av ordet och dess eventuella bestämningar. (Finska: sanan ja sen mahdollisten määritteiden muodostama kokonaisuus.)
Jämför här med boolen-logiken och användningen av parents
Ordet "hakulauseke" översätts också till sökorden, -n,=, sökargument,-et,= i Liisa Junnos Kirjastosanasto 2.
Litteratur på...
