Det finns väldigt många indianspråk i världen. Det sägs att i Nordamerika talar man ca. 150 indianspråk, i Centralamerika ca. 80 och i Sydamerika ca. 600 olika indianspråk. Därför kan man inte tala om "ett indianspråk" (Anhava: Maailman kielet ja kielikunnat, 1998). De flesta indianspråk har förstås väldigt få talare och stora svårigheter.
Är du intresserad av att delta i indianverksamhet i Finland, kan du kontakta Tiina Larva i Suomen Intiaaniyhdistys, PB 65, 00501 Helsingfors (e-mail: tiina.larva@hel.fi). Hon berättade att det finns ingen möjlighet att studera indianspråk i Finland. Hon berättade att endast i USA och Kanada undervisar man indianspråk i några universitet.
Helsingfors Universitets Renvall-Institut http://www.helsinki.fi/...
Folkvisan "Där björkarna susa" har skrivits av Viktor Sund 1915. Den är konponerad av Oskar Merikanto. Visan finns in internet på sidan http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/TEXTER/POESI/SUND/FOLKVISA.HTM .
Tyvärr ha vi inte hittat sagan som heter "Tant Snö". Bröderna Grimm har en saga som heter Fru Holle. I den här sagan finns en änka som har två döttrar. Den ena är vacker och flitig, och den andra fula och lata. Där finns också en gumma, fru Holle. När den vackra och flitiga flickan skakar gummas bolstrar snöar det i världen.
Kunde den här vara sagan som du söker efter?
Något direkt svar på din fråga hittades inte. Däremot går det bra, att härleda begreppet.
Enligt uppslagsverket Nationalencykopedin är: "kommendant (fr. commandant, av commander 'befalla')högste befälhavaren inom en fästning eller en större garnison. Chefen för Svea livgarde är t.ex. kommendant i Stockholm.
Kommendantflygeln torde vara den plats där kommendanten har sina lokaliteter.
Citatet är ur Italo Calvinos roman Den tudelade visconten (Il visconte dimezzato). Karin Alin har översatt meningen till svenska som följande: "Men ibland när man känner sig så ofullkomlig är det bara det att man är ung."
Italo Calvino: Den tudelade visconten (översättning Karin Alin, 1996, s. 105)
Bland annat en studie som utförts vid Kuopio universitet i samarbete med Karolinska institutet i Stockholm visar att de medelålders personer som drack kaffe hade lägre risk för demens senare i livet jämfört med dem som drack endast lite eller inget kaffe alls. Kaffe innehåller i huvudsak antioxidanter och koffein. Antioxidanterna motverkar den negativa effekt som fria radikaler har i kroppen. Koffeinet är uppiggande och bidrar til bättre koncentration. Koffeinfritt kaffe har också visat på vissa hälsoeffekter, så det är inte helt klart vad det verkligen är för ämnen i kaffet som är hälsofrämjande. Till detta krävs flera studier.
Källor:
http://www.doktorn.com/story.asp?storyID=2287
http://www.tohtori.fi/?page=7874754&id=0177067
http://...
Har du kontrollerat vår tidningslista
http://walibra.vaasa.fi/lehdet/index_sv.php?hakukirjain=&jarj=nimi
Ifall vi har fysiskt exemplar av tidningen. Alla tidningar vi har finns ej i vår databas. Vi har även tidningsdatabaser tex Mediearkivet, varifrån du kan söka artikeln
http://www.vaasa.fi/WebRoot/380444/Vaasa2010SubpageKirjasto.aspx?id=117…
Om den tidning du söker inte finns i vårt bibliotek, så kan vi skaffa tidningen eller artikeln som kopia via fjärrlån. I närmaste bibliotek får du fylla i fjärrlåneansökan, eller använda nätblanketten för fjärrlån på bibliotekets hemsida
http://www.vaasa.fi/WebRoot/380444/Vaasa2010SubpageKirjasto.aspx?id=117…
Alla artiklar och tidningar hittas tyvärr inte så att vi kan fjärrlåna men vi gör vårt...
Tyvärr är det så att finlandssvenska ljudböcker inte ges ut just alls. Uppläsarna är alltid rikssvenska, om t.ex en finsk översatt roman som Sofi Oksanens ”När duvorna försvann” ges ut som ljudbok. Mitt tips är att lyssna på radio! Finlandssvensk radio är i bästa fall riktigt bra, aktualitetsprogram, hörspel mm. Man kan också lyssna på programmen via datorn genom att gå in på yle.arena och klicka fram de svenska programmen. De har också ett arkiv där det finns trevliga arkiverade program.
https://svenska.yle.fi/
https://arenan.yle.fi/radio/program/yle-vega
https://svenska.yle.fi/x3m
Kollegan från Uleåborg föreslog boken Ärkeängeln i Uleåborg av Anu Kaipainen. Händelserna är placerade i Uleåborg och tiden är 1808-1809.
Dessutom kan det vara värt att bekanta sig med Wacklin: Hundrade minnen från Österbotten, vars digitaliska version finns här http://digi.kirjastot.fi/files/original/3e0f0ebceebf6b629398071b9e9f07bc.pdf
Verk på finska:
Snellman P.W. : Oulun laivoja ja laivureita, 1974
Niskala, Kaarina: Valkovuokkojen villat : Toppilansalmen huvilat ja puutarhat (1800-luvun jälkipuoliskolla)
Sedan finns också Uleåborgs tidning på nätet
https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/442377?page=1
Annat material finns, men de flesta verken är skrivna på finska:
Markku Turunen Kuikka-Koponen Östra Finland...
Det finska namnet Risto motsvarar Kristoffer eller Kristofer på svenska, alltså Christopher på engelska. Namnet är av grekiskt ursprung, Christophoros, "Kristus-bärare". Risto är alltså finsk, folklig kortform av Christophoros. Det finns också en annan finsk form av Christophoros, Kristo, men Risto är mycket vanligare. Risto firar sin namnsdag den 15 mars. Risto har varit ett ganska populärt namn på 1940 - 1960 -talen i Finland. Nu kan du kolla vad Nomina berättar om Kristoffer. Lycka till!
De här två tidningar är stora, men om de är de största, är jag inte alldeles säker om, därför att vi inte har statistik om alla tidningarna:
- Auto, tekniikka ja kuljetus
http://www.boy.fi/atk.html
- Logistiikka
http://www.helmet.fi/search*fin/tlogistiikka/tlogistiikka/1%2C3%2C3%2CB…
Många bibliotek har läsetips på deras websidor, t.ex. Helsingfors stadsbibliotek på följande sida, Lukemista http://www.lib.hel.fi/Page/3822990a-1b2a-42bf-af07-cb8d15f7ee32.aspx .
Bland de här tipsen finns även en sida där man rekommenderar böcker till olika skolgrader (i sammanhang med en tävling). Jag tror att ni kunde hitta bra ideer här,
http://www.lib.hel.fi/Page/c624b0ab-1cc2-41f2-a7c7-51bff6ef33d0.aspx . Även andra bibliotek rekommenderar böcker, t.ex. Tammerfors stadsbibliotek, http://www.tampere.fi/kirjasto/lapset/luettelo.htm . Ni kan hitta flera andra också på Lapsille (Barn) -kanalen vid Bibioteken.fi -tjänsten, http://www.kirjastot.fi/lapsille/kirjastot .
I Åbo stadsbiblioteks samlingar finns boken "Vinddriven", som är skriven av Fridolf Raphael von
Haartmans dotter Martha von Haartman-Mees och har kommit ut 1972. Där fins bl.a. ett ståtligt porträtt av major Raphael von Haartman och förutom Radelma nämns här bl.a. tiden i Terijoki, där familjen bodde
sedan Radelma sålts 1889 till släkten v. Rettig.
I Paul Gustafssons verk "Tie Dubrovkaan" (1987) finns en grundlig redogörelse över släkten Haartman och där nämns också Raphael några gånger. Det tycks ändå vara lättare att hitta information om andra släktingar såsom t.ex. fadern, läkaren Carl Daniel v. Haartman, som var flere gånger gift och fick allt som allt 24 barn. Raphaels mor Rosina v. Haartman var född Franzén, och Frans Mikael Franzéns...
Det finns tekniska ordlistor och ordböcker. Här en adress, http://www.otalib.fi/tkk/tepa/search.html och referenser till ordböcker:
Engström Einar
Svensk-engelsk teknisk ordbok : Swedish-English technical dictionary
(Arbor pub, 1998)
Stahre, Nils
Industriteknisk ordbok : svensk-engelsk (HTI-Consult, 1999).
Ifall du söker (rik)svenskt material, skulle du kanske ännu kunna skicka din fråga till Fråga biblioteket -tjänsten http://www.fragabiblioteket.se/ .
Dessa förkortningar är finska förkortningar och du kan hitta dem i finska förkortningsordböcker. Motsvarande svenska förkortningar är enligt Ruotsin kielen toimisto Hfrs eller H:fors och Tfrs eller T:fors. Alla dessa förkortningar är sedvanliga men inte officiella.
Dikten "I folkviseton" vars omkväde lyder "Ditt hjärta är mitt, mitt hjärta är ditt" finns på finska i boken Riemunkirjavin lyhdyin, Keisarin papukaija, Oravanpyörästäni, som innehåller översättningar av Ferlins samlingar Med många kulörta lyktor, Kejsarens papegoja och Från mitt ekorrhjul av Leo Saukkoriipi. Dikten finns på sidan 190. Den heter på finska "Kansanlaulun tapaan".
Från Traditionsarkivet fick vi ett sådant här råd: Det lönar sig att kontakta klubbens ordförande eller någon klubbmedlem och fundera tillsammans på vem som kan ha filmerna: kanske det kan finnas någon släkting eller bekant till mannen. Eller ni kan kontakta någon som nu är aktiv inom någon filmklubb i Vasa t.ex.: Klas Fransberg eller Christian Olsson (delägare i Pohjanmaan Antikvariaatti på Handelsesplanaden 18, tel: 06- 3177988).
Kanske någon av dessa personer kan ha vetenskap om var filmerna finns/om de bevarats.
Det innebär att personen är i statlig eller kommunal tjänst. Till exempel sjuksköterskan, läraren eller bibliotekarien kan vara i statlig eller kommunal tjänst, men det är inte nödvändigt.
Om deras kollektivavtal kan man läsas även på nätet:
http://www.vm.fi/vm/fi/04_julkaisut_ja_asiakirjat/02_henkilostohallinno…
http://www.kuntatyonantajat.fi/sv/avtal/Sidor/default.aspx
Olof (Ola) Birger Hansson föddes 9.4.1919 i Helsingfors och dog för några år sedan i Helsingfors. Hans föräldrar var sjökaptenen Birger Hansson och sjusköterskan Eva Fritsch. Han var gift tre gånger. De två första makor var arkitekter och den sista makan var sekretären Seija Lahtinen. Han blev arkitekt år 1946 i Helsingfors. Han studerade ochså utomlands, t.ex. i Skandinavien, Frankrike, Italien, Västtyskland och USA. Han var som "visiting professor" vid University of New Mexico 1987. Han var anställd i några arkitekturbyråer utomlands, t.ex. i Stockholm och i Basel år 1946-49. Sin egen arkitekturbyrå etablerade han år 1954 i Helsingfors. Han verkade som assistent i arkitektur vid Tekniska Högskolan år 1949-52, i stadsplanering år 1954-55...
Du tänker antagligen på Kaptenen från Köpenick, som gett upphov till ordet köpenickiad.
En köpenickiad kallas bedrägeri med användande av falskt namn eller föregiven befogenhet. Benämningen kommer från en kupp i oktober 1906, då skomakaren Wilhelm Voigt, iklädd preussisk officersuniform, lyckades förmå en avdelning soldater att följa med till rådhuset i Köpenick, där stadens myndigheter tvingades utlämna stadskassan. Händelsen väckte löje som exempel på överdriven preussisk underdånighet inför det militära och blev ämne för ett lustspel ("Kaptenen från Köpenick") av Carl Zuckmayer.
Källa: Nationalencyklopedin
Berättelsen finns översatt till svenska och har getts ut av Radiotjänst.
Kaptenen från Köpenick : en tysk saga / Carl Zuckmayer ;...
