Läs om och se på bilder av Berlinmuren på:
http://www.guillotine.net/BerlinWall/sv_byg.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/J%E4rnrid%E5n
http://www.mauerfotos.de/index.php4?TEMPLATE=index_de
Säkert har du också ett stort utbyte av de här sidorna, fast de inte är svenskspråkiga:
http://www.dailysoft.com/berlinwall/index_de.html
http://www.die-berliner-mauer.de/
http://www.wall-berlin.org/gb/berlin.htm
Man har genom tiderna använt värmekuddar med sand eller olika slags av säd i dem därför att sådana materialer håller värme länge. I gamla böcker om hemsjukvård hittar man instruktioner om hur man preparerar dem. Under senaste tid inom alternativ medicin har man börjat använda värmekuddar speciellt med vete. Det finns väldigt många annonser för dem i det engelska internetet. Vetes anvendning förklaras med att vete har en speciell cellstruktur. På grund av den absorberar vete värme snabbt och återger den jämnt. Se till exempel
http://www.druidskeep.co.uk/en-gb/dept_102.html
http://www.wheatbags.com.au/information.htm
http://www.coca.com.au/newsletter/2001/dec0113a.htm
Hymyilevä Apollo har tyvärr inte översatts till svenska. Andra Leinos dikter finns översatta av Elmer Diktonius i samlingen Lyriskt urval (Söderström, 1931).
Dikten "I folkviseton" vars omkväde lyder "Ditt hjärta är mitt, mitt hjärta är ditt" finns på finska i boken Riemunkirjavin lyhdyin, Keisarin papukaija, Oravanpyörästäni, som innehåller översättningar av Ferlins samlingar Med många kulörta lyktor, Kejsarens papegoja och Från mitt ekorrhjul av Leo Saukkoriipi. Dikten finns på sidan 190. Den heter på finska "Kansanlaulun tapaan".
Det tycks vara tämligen svårt att göra någon direkt terminologisk skillnad mellan de allmänna uttrycken "webbpublikation" och "publikationer online".
Med båda avses publikationer som är direkt tillgängliga på webben. Uttrycket "publikationer online" tycks förekomma oftare i officiella svenska sammanhang, visar träffarna i en Googlesökning.
Jag hittar inga direkta källor där man finner belägg för terminologiska distinktioner mellan uttrycken. En aspekt som kunde anläggas är tillgängligheten. Men jag tycker mig inte heller via Googlesökning finna någon skillnad, som skulle implicera att "webbpublikationer" oftare är avgiftsbelagda än "publikatiner online", eller vice versa.
Jag har hittat en bok hos oss som kommer ganska nära:
Taussi-Sjöberg, Marja: Martta och Eero: en finsk familj under kriget 1939-1944 (Stockholm: Atlantis, 1999.
Boken baserar sig på Marttas och Eeros brev under kriget och är skrivet av dottern Marja. Boken har en anknytning till Vasa för Eero vistades här omkring 1942-1943.
Det finns flera exemplar i vårt bibliotek, om du önskar fjärrlåna, skicka e-mail till:
maakunta.kirjasto@vaasa.fi.
Digitala talböcker d.v.s. Daisy-böcker kan lånas på Biblioteket för synskadade. Hemsidans adress är
http://www.celialib.fi/index_svenska.html.
Boksortimentet får man fram med hjälp av söktjänsten Celianet. Prova Gästanvändningen.
Arkivverkets/Riksarkivets föreskrifter, anvisningar och rekommendationer hittas på Riksarkivets Internetsidor under adressen
http://www.narc.fi/sve/ohjeet.html
Då det tillsvidare inte finns många inhemska verk eller tidskrifter (utom Arkivnytt och Arkistoviesti) att rekommendera, föreslog överinspektör Leena Airola på Riksarkivet att du kunde kontakta överinspektör Mikko Punkki på Vasa landsarkiv och be honom om hjälp.
På Internet kan man sovra bland mängder av arkiveringsportaler, online-kurser, rapporter, html-dokument osv. Börja med att bläddra igenom portalerna:
UNESCO:s arkivportal, se
http://portal.unesco.org/ci/en/ev.php-URL_ID=5761&URL_DO=DO_TOPIC&URL_S…
På UNESCO:s sidor finns länkar till projekten The Memory of the World...
Vaxcellernas hexagonala form är den mest ekonomiska med tanke på åtgången av vax. Slå upp sidan
http://www.tcd.ie/Physics/Schools/what/materials/foam/shapes.html för närmare detaljer.
Helsingfors stadsbibliotek ger service i 37 bibliotek, bokbussarna Snadi och Stara, och i Hemtjänst. Biblioteket har dessutom 15 anstaltsbibliotek, som verkar på sjukhus och anstalter och två övriga serveställen. Ca 500 personer står till din tjänst.
För en biografi av en kinesisk kvinna har jag faktiskt hittat tre alternativ, som alla är relativt nya (dvs. översättningarna är nya), nämligen:
DE GODA KVINNORNA FRÅN KINA av XINRAN
MA YANS DAGBOK av YAN, MA
DÖTTRARNAS RIKE av YANG, ERCHE NAMU
Alla de här böckerna verkar vara inne på huvudbiblioteket, på avd länder och kulturer, klass 99.1. Du kan kolla själv vår databas på lib.vaasa.fi:8080 eller ringa till avdelningen (tfn. 3253537) för att reservera.
Tyvärr hittade jag ingenting på namnet "Grön jade", även om kollade tom helsingfors stadsbiblioteks databas.
Boken om Kambodja som du söker är troligen:
ONDSKANS TID av CHANRITHY HIM
Den här boken är också inne på huvudbiblioteket, avd. läder och kulturer (2. vån.) just nu. (17.11.)
Här är två förslag:
Författare: Piven, Joshua
Titel: I värsta fall : en överlevnadshandbok för extrema situationer / Joshua Piven & David Borgenicht ; illustrationer av Brenda Brown ; översättning: Reine Mårtensson
Utgivning [Malmö] : Richter, 2001
ISBN: 91-7711-786-7 (hft.)
Orig titel: The worst-case scenario : survival handbook
Författare: Borgenicht, David
Titel: Actionhjältens handbok / David Borgenicht och Joe Borgenicht ; översättning: Jan Malmsjö
Utgivning: Stockholm : Bokförl. DN, 2003
ISBN: 91-7588-502-6 (inb.)
Orig titel: The action hero's handbook
På Tidningarnas förbunds Internet-sida finns en lista över tidningar utgivna i Finland, både finsk- och svenskspråkiga, https://www.sanomalehdet.fi/sanomalehtihaku/ .
Makupalat, ett länkskafferi, har bra förteckningar. Se nedan:
https://www.makupalat.fi/fi/k/118239/hae?category=118259&sort=title&ord…
Boken som du frågar efter kunde vara följande:
HIM, CHANRITHY: ONDSKANS TID (Bonnier, 2002) (KLASS 99.1.)
Boken är skriven av en kvinna som har flytt undan Röda Khmererna i Kambodja.
Boken finns just nu (10.11.) på plats i huvudbibliotekets Länder och kulturer -avdelning. Du kan ringa avdelningen (06-3253537) och reservera boken. (Böcker som finns i hyllan kan tyvärr inte ännu reserveras via Internet.)
Avgaser = ämnen som frigörs från förbrännings- och värmeanläggningar eller vid industriella processer. Väsentliga beståndsdelar är kväve, vattenånga, koldioxid, kolmonoxid, svaveloxider, kväveoxider och kolväten. Avgaserna från bilar och flygplan anses vara huvudorsaken till luftföroreningarna. För att minska problemen med bilavgaser har nya bilar katalysatorsystem. (Källa: Nationalencyklopedin)
En personbil förbrukar bensin på en kilometer ca 80 g som förvandlas till ca 300 g avgaser. Sammansättningen är:
180 g koldioxid
70 g vattenånga
50 g andra ämnen (= 36,0 g kolmonoxid, 9,5 g kolväte, 3,0 g kväveoxid, 0,25 g svaveldioxid, 0,25 g sot, 0,001 g bly, 0,0006 g aldehyder, 0,00025 g organiska syror, 0,00025 g ammoniak, små mängder...
Karleby stadsbibliotek byggdes 1998-1999. Byggnaden invigdes och öppnades officiellt på Karlebydagen 7.9.1999. Mera info om biblioteketsbygget hittas på följande adress: http://lib.kokkola.fi/kirjastotalohanke/index_se.asp
Hej!
Förutom Ask librarian, som redan finns tom i Finland finns det ett nationellt projekt kring den sk chat-referens -tjänsten. Chat-referenstjänsten är ännu mer interaktiv än Ask librarian i den formen som t ex den här tjänsten. Projektet har börjat 2004. Flera olika typer av bibliotek är med (universitetsbibliotek, folkbibliotek, specialbibliotek) i planeringprocessen och kommer att vara med i tjänsten. Vasa stadsbibliotek är ett av de bibliotek som kommer att börja med den, troligen våren 2005. Kunderna kommer att få service både på finska och svenska (möjligen på engelska). Tjänsten hör till Tiedonhaun Portti -portalen.
My library -tjänst är också något som är typiskt för portaler. Den typen av service planeras att bli en del av...
Dessa förkortningar är finska förkortningar och du kan hitta dem i finska förkortningsordböcker. Motsvarande svenska förkortningar är enligt Ruotsin kielen toimisto Hfrs eller H:fors och Tfrs eller T:fors. Alla dessa förkortningar är sedvanliga men inte officiella.
Tyvärr finns det inte en sådan omfattande fulltextdatabas i Finland. Vi har artikelreferensdatabas ALEKSI för finska och finlandssvenska tidningar och tidskifter, som motsvarar ARTIKELSÖK och ARTO som också är en referensdatabas över inhemska artiklar.
ELEKTRA http://www.lib.helsinki.fi/ELEKTRA/svenska.html
är en fulltextdatabas som inkluderar artiklar från mer än 30 finländska vetenskapliga tidskrifter och också dissertationer. I ARTO finns länkar till ELEKTRAS artikler i heltext.
SUOMA http://www.lib.helsinki.fi/suoma/ är en förteckning över finska nättidskrifter och -tidningar. Många har ett eget arkiv som kan man använda fritt, några är avgiftsbelagda.
ALEKSI, ARTO och ELEKTRA kan användas i Finlands folkbiblioteken, yrkeshögskolor och...
