| Jag söker information om Partolan Kenkätehdas Oy som grundades 1928 i Partola, Pirkkala kommun, av Pentti Johannes Palmroth. Penttis son Pertti Palmroth driver… |
3089 |
|
28.4.2003 |
|
Tyvärr finns det ingen historik om Partolan kenkätehdas (Partola skofabrik) eller om släkten Palmroth varken på finska, svenska eller engeska. Från Pirkkala kommunalbibliotekets samlingar kan man inte heller hitta något material. Enligt personalen har VD Palmroth och andra representanter för fabriken tidigare gärna svarat på alla frågor gällande fabrikens historia.
Bifogar här en lista om finskspråkiga tidskrifts- eller tidningsartikalar samt Internet-sidor.
Författare Suutari, Virpi
Titel : Kenkiä monessa polvessa : Pertti Palmroth, 70, on pirkkalalainen kenkätehtailija, jolla on kenkäliikkeitä ympäri Eurooppaa. Hän toivoo, että hänen tyttärensä Petrina, 19, jatkaisi sisarustensa kanssa isänsä työtä (Perhesiteitä)
Tidskrift Helsingin... |
| Kommer navnet Alvar av Hallvard? Hva er betydningen av disse to navnene? |
1007 |
|
28.4.2003 |
|
Förleden Alf i namnet Alvar betyder "här" eller "krigare". Namnet var populärt i Sverige på 1800-talet och stavades då Allvar. Man har förknippat namnet med tyskans Ernst. En kvinnlig motsvarighet till Alvar är Alva.
I Finland var Alvar ett populärt namn i början på 1900-talet. Namnet har nordiska rötter men man har inte med säkerhet kunnat placera namnets ursprung till Sverige. På fornsvensk tid förekom varianterna Alver och Ölver. Man vet att en Allfwer Tordson har levt i Lojo på 1300-talet. En fornengelsk motsvarighet till Alvar är Aelfhere och man antar att italienskans och spanskans Alvaro härstammar från goternas namnregister. Enligt Uusi suomalainen nimikirja är tyskans Alphard, "stark med hjälp av älvorna" ett nära beläktat namn.... |
| Finns det artiklar på svenska om Bruce Chatwin |
786 |
|
26.3.2003 |
|
BTJ:s (Bibliotekstjänst) databas ArtikelSök ger en hel del träffar, bl.a. har en artikel om Bruce Chatwin signerad Calle Pauli ingått i Dagens Nyheter 3.9.2002, och detta nummer hittas t.ex. i Åbo Akademis bibliotek. ArtikelSök nämner även en artikel publicerad i Hufvudstadsbladet 23.3.1995, men då är det fråga om bokrecension. Databasen ArtikelSök finns att tillgå i Åbo stadsbiblioteks referensavdelning (andra våningen). I referensavdelningens läsesal finns därtill ett kartotek med uppgifter om artiklar rörande författare, och där hittas två stycken om Bruce Chatwin. Den ena är: Chatter chatter Chatwin, som ingick i Allt om böcker nr 9/1994, och finns som kopia i en mapp med artikelkopior och urklipp i närheten av nämnda kartotek. Den... |
| Till hur många språk är Astrid Lindgrens böcker översatta? |
2972 |
|
24.3.2003 |
|
Astrid Lindgrens böcker är översatta till 107 olika språk (februari 2019) enligt uppgifter på adressen https://www.astridlindgren.com/sv/vanliga-fragor-och-svar/oversatta-spr…
|
| Jag studerar informationförvaltning i Abo Akademi och varens kurs gäller dokumentbeskrivning och innehallsanalys. Denna veckans övning är en diskussion med… |
1278 |
|
12.3.2003 |
|
Det är verkligen så, att olika personer klassificerar böcker och annat biblioteksmaterial litet olika. Det beror bl.a. på de orsaker som du räknade upp i din fråga. Organisationens inverkan skall man heller inte glömma, för varje bibliotek har sin egen klassificeringspolicy. Man kan på många olika sätt försöka få klassificerarnas åsikter att närma sig varandra. Skolning och träning, klassifikationssystemets utformning, olika hjälpmedel o.s.v. hör till dessa.
Klassifikationen måste ske med tanke på användargrupperna. Användarnas sätt att kategorisera saker skiljer sig emellertid ofta från den modell som klassifikationssystemet erbjuder. De professionella informationssökarna måste därför ofta tolka användarnas problem till sökbara... |
| Finns den engelska folkdikten 'For want of a nail' på svenska? Den har översatts till finska av Raimo Keskinen, 'Kenkänaula putosi - entäs sitten?' |
1516 |
|
12.3.2003 |
|
Folkdikten har översatts till svenska i boken James Gleick: Kaos: vetenskap på nya vägar (översättning Lars Göran Larsson, 1988, s.34-35)
Ett söm föll ur och hästskon föll av;
hästskon föll av och hästen föll omkull;
hästen föll omkull och riddaren föll ur sadeln;
riddaren föll ur sadeln och hären föll undan;
hären föll undan och kungariket föll!
|
| Finns det en finsk litterär genre som kallas "trollpunk". Författarinnan Johanna Sinisalo har t ex beskrivits så. |
1378 |
|
27.2.2003 |
|
Jag hittade endast en artikel på svenska: Trolltyg i storstadsdjungeln av Jerry Määttä (http://www.ergo.nu/tidning/Artikel.asp?ArtikelID=1407 ). Artikeln handlar om Johanna Sinisalos roman, trollpunk-genre nämnds.
Mika Pohjolas seminarieföredrag vid Åbo universitet om Johanna Sinisalos roman och trollpunkt-genre finns i adressen http://users.utu.fi/mijupo/tekstit/trollpunk.htm Sajten finns tyvärr endast på finska - kanske är det av ingen nytta? Föredraget har dock en bra litteraturförteckning, där det finns böcker också på andra språk än finska. Det finns också adresser till några nordiska sajter i källförteckingen.
Kan Du besöka ditt bibliotek och söka där i databasen Artikelsök, som innehåller svenska tidnigsartiklar?
|
| Hvorfor er det midnattsol i Norge, og finnes det i andre land? |
982 |
|
7.2.2003 |
|
Nationalencyklopedin svarar såhär: Fenomen i Polartrakterna sommartid vilket innebär att solen inte går ner under horisonten under nattens lopp. Norra resp. södra halvklotet anger de teoretiska gränser (latitud +/- 66,6 GRADER) där man åtminstone någon gång under året har midnattssol..... Ju närmare polen man befinner sig dessto större del av sommaren har man midnattssol.
Detta betyder alltså att solen syns i alla Polartrakter, i de nordiska länderna, men också i Amerika och Ryssland.
Om midnattsolen i Norge,
http://www.nordnorge.com/no/midnattssol
https://www.visitnorway.se/aktiviteter/naturupplevelser-i-norge/midnatt…
Angående fenomenet midnattssol i Finland och Sverige:
Visit Finland, http://www.visitfinland.com/sv/artikel/midnattsolens... |
| Fakta om oceanien,papua nya guenia!!!!! |
984 |
|
7.2.2003 |
|
Hela världsdelen Oceanien samt Papua-Nya Guinea kan studeras på adresserna:
www.ui.se/fakta/amerika/papuanya.htm
www.molndal.se/bibl/xnr.htm.
Vidare kan jag rekommendera bokserien VÄRLDEN IDAG, band 23, som behandlar just det du frågar om!
|
| Jag skulle vilja köpa följande böcker: Syksyksi kotiin och Koivu ja tähti, skrivna av Laila Hietamies. Jag skulle vilja beställa dem åt min mormor som fyller… |
1454 |
|
6.2.2003 |
|
Det är lätt att jämföra priser av böcker och också allt annat som du vill köpa på internet på webbsidan www.vertaa.fi (bara på finska, tyvärr). Jag gjorde det färdigt för dig, men du kan pröva det själv om du vill.
Hietamies: Koivu ja tähti (ISBN 9511181017):
www.bookplus.fi 28,00 €
www.Suomalainen.com 40,60 €
Hietamies: Syksyksi kotiin (ISBN 9511174002):
www.akateeminen.com 16,50 €
www.suomalainen.com 38,50 €
www.bookplus.fi 39,70 €
Kom ihåg att om du är under 18 år, behöver du tillstånd av en vuxen person för att shoppa på internet.
|
| Vem är författaren till "En strimma hav" Det är en strimma hav, som glimmar grå vid himlens rand, den har en mörkblå vägg, som liknar land. Det är där min… |
2309 |
|
5.2.2003 |
|
Författaren till "En strimma hav" är Edith Södergran.
Dikten finns i hennes samling "Dikter", 1916.
|
| Kan man använda ArtikelSök över Internet? Enligt uppgift prenumererar Vasa stadsbibliotek på databasen. |
204 |
|
31.1.2003 |
|
Tyvärr kan man använda Artikelsök bara på bibliotekets kunddatorer (tom i närbiblioteken). Detta är en licensfråga.
|
| Har ni uppgifter om Helle Kannilas betydelse för det finska biblioteksväsendets utveckling? |
756 |
|
21.1.2003 |
|
Helle Kannilas mångsidiga verksamhet beskrivs i Hilkka M. Kauppis bok "Helle Kannilan elämänpuut". Någon egentlig analys om Helle Kannilas betydelse för biblioteksverksamheten finns där tyvärr inte.
År 1996 hedrades Kannilas arbete med egna Internetsidor. De verkligt fina sidorna finns under adressen
http://www.kaapeli.fi/~fla/kannila/kannila.html
På Internetsidorna finns det inte heller någon sammanfattning om Kannilas betydelse för de allmänna biblioteken, och orsaken är den, att det inte har gjorts någon undersökning om Helle Kannila. Detta bekräftade Eeva Peltonen, en av de personer som står bakom produktionen av Internetsidorna. Eeva Peltonen kan kontaktas via e-mail(epeltone@valt.helsinki.fi)
Helle Kannilas egen produktion var... |
| Var hittar jag en bild av en bil märket El Camino? |
1555 |
|
21.1.2003 |
|
Du hittar bilder av bilen märket "El Camino" (olika modeller mellan år 1959-1987)på webbsidan:
http://www.hotrodder.com/ElCamino/ eller: http://ecparts.net
|
| Jeg er student ved høgskolen i Oslo. I forbindelse med utredningen av ny biblioteklov i Norge, lurte jeg på om du kunne hjelpe meg å finne den tilsvarende… |
1103 |
|
21.11.2002 |
|
Den finska bibliotekslagen finns på undervisningsministeriet hemsida,
http://www.minedu.fi/OPM/Kirjastot/lait_ja_ohjeet/?lang=sv och den svenska bibliotekslagen hittar du i Rättsnätet,
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19961596.HTM
|
| Jag letar efter prosa med Helsingforsmiljö för 9-åringar. Vi ska ha ett stort H:fors-projekt i januari i min klass. Kan någon av er ge mej lästips? |
1046 |
|
15.11.2002 |
|
Här är några tips.
WAHLSTRÖM, Eric: Gottfrid och Teodora
CARPELAN, Bo: Anders i stan
Anders på ön
Paradiset
Julius Blom, ett huvud för sig
NORDSTRÖM, Gunnar: Slutspel i helsingfors (kanske mera om sport)
SANDMAN-LILIUS: Främlingsgatan
LINDQUIST: Marita: Marielle och Madame
Marille och Vera-Teresa
KIHLMAN, Karin: Karin i tsarens Helsingfors (om gamla Helsingfors)
Och en faktabok: BJÖRNBERG, Bettina: Inte så illa, herr Engel
|
| Jag funderar över om det finns möjlighet för kunder att göra sökningar på CD-ROM i Åbo stadsbibliotek? Om det finns, kan ni ange någon skrift som finns på CD… |
902 |
|
8.11.2002 |
|
På Åbo stadsbibliotek kan kunden använda olika artikeldatabaser på CD-ROM. Mest
används den inhemska allmänna databasen Aleksi, men också Artikelsök står till
förfogande på referensavdelningen i huvudbiblioteket, Slottsgatan 2, och kan användas där
under bibliotekets öppettider. Artikelsök är en rikssvensk databas, som också upptar
finländskt material.
Personalen vägleder gärna i användandet av databaserna, som också innehåller en
kort introduktion i olika söksätt. Något skriftligt material till utdelning finns tyvärr inte,
men personalen har en mapp med korta sökanvisningar på respektive databas.
|
| Var ansöker man om ett ISBN nummer om man vill ge ut en bok? Måste alla böcker ha ett nummer? |
1215 |
|
7.11.2002 |
|
ISBN nummer kan ansökas från Finlands ISBN-centralen i Helsingfors universitetsbibliotek:
Finlands ISBN-central
Helsingfors universitetsbibliotek
PB 26 (Industrigatan 23)
00014 Helsingfors universitet
Tel. (09) 191 44327
Fax (09) 191 44341
E-post: HYK_ISBN@helsinki.fi
ISBN tilldelas alla publikationer som till sitt innehåll fyller kriterierna för en bok. Mer information från ISBN-centralens web-sida: http://www.lib.helsinki.fi/svenska/utgtjanster/isbn/
|
| Jag söker artiklar skrivna av Gessen I.V. i svensk översättning av Törngren Adolf, som publicerades i svenska litterära tidskrifter i Helsingfors på 1920-1930… |
660 |
|
4.11.2002 |
|
Till en början kan det löna sig att ta kontakt med Sällskapet för forskning om familjen Törngren (http://www.narva.sci.fi/torngren). Johan Adolf Törngren och hans far Adolf Törngren var båda väldigt produktiva, och antagligen känner man bäst till deras produktion på forskningssällskapet. Det kan också vara värt att göra ett besök till Brages pressarkiv. Adress och öppettider hittas på hemsidan http://www.bragehelsingfors.fi Tyvärr måste ni antagligen bläddra igenom tidningarna på Brages, då en snabb datasökning inte gav något resultat.
I Päiviö Tommilas bok "Tidningar för alla - den finländska pressens historia" hittas de tidskrifter som utgavs i Helsingfors på 1920- och 1930 -talen uppräknade. (Boken finns bl.a. i Esbo stadsbibliotek.)... |
| Jag funderar över vad de olika klasserna 0-9 står för? |
1321 |
|
1.11.2002 |
|
På internetadressen https://finto.fi/ykl/sv/ finns Webb-KAB med
klassifikationssystemet för de allmänna biiblioteken.
|
