Skulle det kunna vara följande böcker:
1. Apelsinmannen av Kaspar Rauxel och Lilo Fromm (1970)
Svenska barnboksinstitutet catalog › Details for: Apelsinmannen / (bibkat.se)
Här är en bild på den tyska originalversionen: Das Apfelsinenmännchen: Von Kaspar Rauxel neu erzählt : Fromm, Lilo, Rauxel, Kaspar: Amazon.de: Bücher
2. Lejonet Lasse av Jörgen Clevin (1972)
Svenska barnboksinstitutet catalog › Details for: Lejonet Lasse / (bibkat.se)
jorgen-clevin-side1 | denglemteskuffe-bog.dk
Hittade ingen Ludde lejon från 70-talet. En bok som heter Lurviga Ludde från 1972 men det handlar om en hund som heter Ludde: LIBRIS - Lurviga Ludde / (kb.se)
På Kemi stadsbibliotek finns det en bok av Tapani Kovalaine: Matinlassi. 400-vuotias suku pohjolasta (2007). I den här boken finns tyvärr inte information om Erik Zakariasson Matinlassi eller om Matinlassi gård.
Tapani Kovalaine är en släktforskare, och kanske den bästa informationskällan för dig. Du kan hoppeligen få hans kontaktuppgifter via Pohjois-Karjalan sukututkijain seura ry (Norra Karelens släktforskarnas förbund):
http://pksuku.blogspot.fi/p/yhteystiedot.html
Skulle det här kunna gälla någon av böckerna i Henning Mankells boktrilogi om Sofia som består av Eldens hemlighet (1995), Eldens gåta (2000) och Eldens vrede (2007)? Alla detaljer passar kanske inte exakt, men det finns nog mycket gemensamt, och jag skulle gissa på den första delen.
Historien utspelar sig i Moçambique och handlar om Sofia som måste fly till trygghet när hennes by förstörs, men hon trampar sedan på en landmina som varit nergrävd i marken och mister båda sina ben.
Pärmbilden för den första delen, Eldens hemlighet, är orangefärgad med solnedgång och svarta konturer av två personer som vandrar:
https://www.boksampo.fi/sites/default/files/styles/medium/public/kulsa_cache/images/media.onki.fi/7/0/0/saha/kirjasampo/1_-...
Jo Nesbøs nyaste bok heter Törst (Tørsten, översättare Per Olaisen Albert Bonniers förlag, 2017).
Du kan reservera boken via HelMet, om du har pin-koden till ditt bibliotekskort.
http://jonesbo.com/
http://haku.helmet.fi/iii/encore/record/C__Rb2284669__SNesb%C3%B8%20t%C…
http://www.helmet.fi/sv-FI/Info/Kund_pa_biblioteket/Bibliotekskort_och_…
http://www.helmet.fi/sv-FI
Ett troligt färdmedel var järnväg.
Se vidare
http://www.economy-point.org/b/buschtiehrader-railway.html
Andra transportmedel torde vara hästskjuss eller bara till fots.
Institutet för de inhemska språken svarade oss att de hade konsulterat Yrsa Lindqvist på Svenska litteratursällskapet, och hon meddelade att det tycks heta kaffestol på svenska.
Helmet-pocketbibban var en mobilapp, som öppnades i slutet av året 2012. Man kunde förnya sina lån, reservera material och låna material vänner emellan i tjänsten via mobiltelefonen. Tyvärr måste tjänsten läggas ner två år senare p.g.a. problem mellan bibliotekssystemet och appen och bristen på resurser att lösa problemen.
Information på svenska
http://www2.kauniainen.fi/kaunisgrani/KaunisGrani16042013.pdf, s. 5
http://www.biblioteken.fi/sv/nyheter/aktuellt-i-biblioteksbranschen/hel…
Appen
https://github.com/helsinki-city-library/pocketlibrary
Information på finska
http://www.hri.fi/fi/sovellukset/helmet-taskukirjasto/
http://www.kirjastokaista.fi/helmet-taskukirjasto-esittelyssa/
http://www.helmet.fi/fi-FI/Tapahtumat_ja_vinkit/...
Den svenska översättningen av Aleksis Kivis Suomenmaa (Finland) finns i boken Suomen vuosi : runoja ja valokuvia keväästä kevääseen = Året runt i Finland : diktantologi med bilder (1951). Svensk tolkning är av Joel Rundt.
Det här låter som Moïra Fowley-Doyles Olyckornas tid (2016). Den handlar om sjuttonåriga Cara och hennes familj (mamma och två syskon) som drabbas varje år i oktober av oförklarliga olyckor och tragedier, bl.a. skrubbsår, brutna ben och plötsliga dödsfall. Även pärmbilden passar beskrivningen, där faller en flicka i röd klänning neråt:
https://image.sesamy.com/store/1/0270/1207/1447/products/1042557_202004231217.jpg?v=1616123569&width=1080&height=1080
På Vasa stadsbibliotek-landskapsbiblioteks hemsida finns anvisningar om hur man förnyar lån
http://www.vaasa.fi/Pa_svenska/Offentliga_tjanster/Bibliotekstjanster/S…
Kirjastosanasto: hyllyttää: sätta upp på hyllan (sätta, satte, satt), hyllyttäminen: bokuppsättning, -en.
(Kirjastosanasto : suomi-ruotsi-suomi / Liisa Junno. - Kirjastosanasto, 2 Data, information, kunskap - [2. uud. laitos] - Avain, Helsinki : 2010 )
I talspråk brukar vi säga Att hylla (t.ex. jag går och hyllar) men det kanske inte är gångbart i mera officiella sammanhang.
Tyvärr hittar vi ej artikeln, men vänligen vänd dig till ngn av följande ställen med din fråga: Pedersöre kommunbibliotek
bibl.pedersore@pedersore.fi, Ytteresse bibliotek ytteresse.bibl@pedersore.fi, Överesse bibliotek overesse.bibl@pedersore.fi eller Brages pressarkiv pressarkivet@bragespressarkiv.fi
Hej,
Nationalencyklopdein definierar ordet slöjd på följande sätt:
slöjd, skolämne i grundskolan samt i vissa av gymnasieskolans program, t.ex. hantverksprogrammet. I grundskolan har ämnet en garanterad undervisningstid som lärarna själva fördelar på de nio skolåren. Tonvikten läggs på praktiskt arbete i såväl textilslöjd som trä- och metallslöjd, vilket ger eleverna erfarenheter av skapande arbete i både mjuka och hårda material. Genom att delta i hela produktionsprocessen från idé till färdig produkt får de kunskaper om vägen från råmaterial till bruksvara. Slöjdlärare utbildas inom grundskollärar-, ämneslärar- och yrkeslärarprogrammen (2011).
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sl%C3%B6jd-(undervisnings%C3%A4mne...
Du kan läsa om Annika Luther och hennes böcker t.ex. i Boksampo (https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Aperson_123175972897724) och på Schildts och Söderströms förlags webbsidor (https://litteratur.sets.fi/forfattare/annika-luther/)
Jag hittade en bok som kanske är den du söker:
Zhang Fang: Taiji
(avdelningen Naturvetenskap, teknik och sport, andra våningen i huvudbibioteket)
Boken finns tyvärr bara på finska. Åtminstone på fredag fanns boken på plats. Pärmen är inte ljusblå men mannen på pärmen har ljusblåa kläder :)
Man har genom tiderna använt värmekuddar med sand eller olika slags av säd i dem därför att sådana materialer håller värme länge. I gamla böcker om hemsjukvård hittar man instruktioner om hur man preparerar dem. Under senaste tid inom alternativ medicin har man börjat använda värmekuddar speciellt med vete. Det finns väldigt många annonser för dem i det engelska internetet. Vetes anvendning förklaras med att vete har en speciell cellstruktur. På grund av den absorberar vete värme snabbt och återger den jämnt. Se till exempel
http://www.druidskeep.co.uk/en-gb/dept_102.html
http://www.wheatbags.com.au/information.htm
http://www.coca.com.au/newsletter/2001/dec0113a.htm
