Ni letar efter Olof Svebilius bok, som är tryckt i Örebro 1822. Den här boken finns inte i något bibliotek i Finland.
I Sverige, i Kungliga biblioteket finns det många olika upplagor om boken. Den äldsta upplagan är från år 1689, men tyvärr har de inte heller årets 1822 upplaga. Kungliga bibliotekets samlingar kan ni se här:
http://websok.libris.kb.se/websearch/form?type=simple
Avsikten med ett reningsverk är att man skall omvandla starkt förorenat vatten till obetydligt förorenat vatten. Stockholms stads vattenverk har fina sidor om hur reningsverket fungerar.
Schematiskt kan man säga ,att ett reningsverk arbetar etappvis.
Vattnet renas i fyra olika steg:
1. Mekanisk rening:
Avloppsvattnet silas genom galler.
2. Kemisk rening:
I den kemiska reningen tillsätter man ett ämne som drar åt sig en slags smuts i vattnet.
3. Biologisk rening:
Levande bakterier och andra pyttesmå djur käkar upp matrester, tvättmedel och avföring.
4. Sandfilter:
Det sista som händer är att avloppsvattnet rinner genom ett sandfilter där den sista smutsen fastnar.
Sedan kan vattnet släppas ut i havet.
Se gärna:
http://www.stockholmvatten.se...
Tyvärr förmedlar vi inga kontaktuppgifter!
Man brukar kunna nå författare genom att skriva till deras respektive förlag. Annika Luthers förläggare är Söderström & Co.
Se vidare:
http://www.soderstrom.fi/
http://www.soderstrom.fi/forfattare/LutherA.htm
Det finns ingen speciell forskning om den här saken. Men det finns flera böcker och annat material, som handlar om konflikt mellan Israel och Palestina. Se bilaga. Du kan låna alla böcker från Utrikesministeriets biståndspolitiska biblioteket http://global.finland.fi/v2/svenska/tietopankki/kirjasto.shtml. Fjärrutlåningen är möjlig via ditt lokala bibliotek. Se också Utrikesministeriets Tusen och ett steg – arabvärlden och utvecklingen 2004 -kampanjens webbsidan http://www.tuhatjayksiaskelta.fi/?sect=0&lang=sw (speciellt Fakta om arabländerna). Du kan söka mer information på finska sidan, se till exempel länkar.
Det finns också intressant information om Palestina på Wikipedia. http://sv.wikipedia.org/wiki/Palestina Men beakta att...
I detta fall rekommenderas Brages Pressarkiv i Helsingfors, som även kan kontaktas per post. Adressen är:
Riddaregatan 7 A 1
00170 Helsingfors
Arkivet är öppet vardagar kl. 9-16, onsdagar 9-18
Tel. 09-633342
Fax 09-667450
Arkivet kan även anlitas per e-post, post, telefon och telefax, varvid beställningar sänds till önskad adress mot en avgift för informationssökning och postning.
Se vidare:
http://www.bragespressarkiv.fi/index.html
Du kan läsa om Annika Luther och hennes böcker t.ex. i Boksampo (https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Aperson_123175972897724) och på Schildts och Söderströms förlags webbsidor (https://litteratur.sets.fi/forfattare/annika-luther/)
Jag hittade också en tidskriftartikel om denna finlandsvenska författaren: Wrede, Petra: Annika Luther: en ny skicklig ungdomsförfattare i tiden (Onnimanni 2/2003) och några recensioner (Horisont 2/2003, Nyt tid 22/2000 och Nyt tid 49/1998)
Frågan om uppsägningsskydd behandlas i Arbetsavtalslagen 26.1.2001/55.
I Åbo stadsbiblioteks samlingar http://borzoi.kirja.turku.fi/Intro?formid=find2&sesid=1139833112&ulang=… finns bl.a. verket "Arbetslagstiftning 2005". Här upptas i kapitel 6 (s 12-14) frågan om upphävandet av arbetsavtal och grunderna för uppsägning. Arbetsgivaren måste ha vägande skäl att säga upp ett arbetsavtal. De kan ha samband med arbetstagarens person eller grunda sig på ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker.
Efter en redogörelse för förfarandet vid upphävandet av ett arbetsavtal upptas frågorna om skadeståndsskyldighet.
En arbetsgivare som ogrundat upphävt ett arbetsavtal kan
föreläggas att betala ersättning. Skadeståndsskyldigheten behandlas i...
Anna är ett mycket gammalt namn som härstammar från hebreiskans Channah, som betyder nåd eller den benådade.
Namnet är ett av de vanligaste i hela kristenheten och förekommer sedan 1100-talet i helgonlängderna.
Enligt Stora namnboken av albert W Carlsson förekommer Anna som förled i ca 70 dubbelnamn.
Lena är en svensk kortform av Magdalena, som betyder "kvinna från Magdala". Namnet är känt sedan 1400-talet.
I England är Lena en kortform av Helena, som betyder "den förtrollande".
Inga dubbelnamn tas upp i namnböckerna, vilket kan tolkas som att namnen bör behandlas var för sig!
I Namnarkivet finns mera upplysningar on namnen. Se gärna
http://www.kanalen.org/namnarkivet/index.php?function=extstat&namn=Anna…
I Allergi- och astmaförbundets Internet-sidor finns det mycket information om allegisanering:
http://www.allergia.com/index.phtml?menu_id=37&lang=1
Materialet är till största delen på finska. Sveriges astma- och allegiförbundets sidor finns här:
http://www.astmaoallergiforbundet.se/
De här böcker kunde vara nyttiga för dig:
- Allergisanering hemma / Christina Landerslev, Karin Vaarning (1995)
- Allergiboken : frågor och svar om allergi och annan överkänslighet / [manus: Gerd Bennich] (1994)
Hugo Bergroth var gift med Maria Elisabeth(Elsa) Fabricius. Deras äldsta barn hette Ernst William Gladstone. Dotterns namn var Ester Mary Elisabeth och det yngsta barnets Charles Erik Hugo. Dessa uppgifter hittades i Carpelans bok om Helsingfors universitet. Boken kan beställas från stadsbibliotekets magasin i Böle, men den finns också på Nationalbiblioteket.
Hits 2005 är för tillfället utlånad från Borgå stadsbibliotek. Om du har ett lösenord kan du själv reservera den via nätet, annars kan du kontakta oss per telefon. Reserveringsavgiften är 1,10.
Vi föds alla med blå ögon, också hundar och kattor.
Om vuxna kan ha lila ögon kan jag inte uttala mig, då jag inte hittat något belägg för det!
Jag antar att intensivt blå ögon kan se lila ut i vissa belysningar.
Ögonens färg är ett intressant ämne som man kan läsa mera om på bl.a.
http://www.seps.org/oracle/oracle.archive/Expert/Toco/Life_Science.Gene…
http://www.seps.org/cvoracle/faq/eyecolor.html
http://www.foraldrarochbarn.se/templates/template_305.asp?number=48942&…
Jag hittar en finsk bok med ovannämnd titel, den är Kampman, Reima, Du är inte ensam : en undersökning av människans sidopersoner / Reima Kampman ; övers. av Ralf Parland: Askild & Kärnekull, 1976. Boken berättar om människans sidopersoner och har hypnos som forskningsmetod. Denna Reima Kampman har utgivit flera böcker, och två av dem med en kvinnlig författare Eeva Särkkä. De finns inte översatta till svenska
Kampman, Reima - Särkkä, Eeva, Avun tarpeessa. Gummerus Jyväskylä 1980.
Särkkä, Eeva, Seitsemän sisarta Weiling + Göös Espoo 1983.
Skulle kanske den förstnämnda kunna vara den boken du söker efter? Boken finns i t.ex. Helsingfors stadsbibliotek, i fall du vill fjärrllåna den, borde du kontakta ditt närmaste bibliotek. Boken är...
Med hjälp av dessa adresser kan ni troligen komma vidare.
Finnish Association of Mining and Metallurgical Engineers http://www.vuorimiesyhdistys.fi/
Geological Survey of Finland http://www.gtk.fi/welcome.html
The Helsinki University of Technology, pages of the Laboratory of Metallurgy
http://metallurgy.tkk.fi/english/index.php
Enligt lag om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare 3.5.1961/236, 1 § uddelas stipendier och stöd "årligen till författare och översättare, på grund av att böcker som de författat eller översatt tillhandahålls avgiftsfritt på allmänna bibliotek" (FINLEX).
Biblioteksstipendier och -stöd ansöks från centralkomissionens för konst nämnd för bibliotekstipendier. Ansökningsblanketter kan beställs från centralkomissionen per e-post tktinfo@minedu.fi
eller hämtas från flera platser. Ansökningsblanketten kan också utskrivas hos centralkomissionen för konsts web-sidor. Sista ansökningsdag är den 31.1.
Mer information på Internet http://www.taiteenkeskustoimikunta.fi/default.asp?WCI=wciFrames&strlang… , per e-post tktinfo@...
Gamla Hufvudstadsblad kan man läsa i tidningsläsesalen vid Helsingfors universitet. Alla gamla tidningar finns som mikrofilm. Om man vill ta kopior är det bäst att reservera en maskin med kopieringsapparat.
Telefonnumret till tidningsläsesalen: 09-19122743 kl. 9-16
Om du bara är intresserad av enskilda artiklar i gamla Hufvudstadsblad kan du kontakta Brages Pressarkiv, http://www.bragespressarkiv.fi/index.html.
Den långa lånetiden beror på att huvudbiblioteket i Böle stängdes i början av december. Den vanliga lånetiden hade alltså blivit för kort. Huvudbiblioteket skall renoveras och kommer att vara stängt i ca 10 mån.
Det lättaste sättet att hitta material över Kekkonen är att söka i Fennica-databasen, http://fennica.linneanet.fi/ . Fennica är Finlands nationalbibliografi och innehåller uppgifter om monografier, periodika och annat material producerat i Finland. Där finns även uppgifter om publikationer som har utgetts utomlands men som handlar om Finland. Mera information om databasen hittar ni på sidan http://www.lib.helsinki.fi/svenska/bibtjanster/fennica.htm . Välj ämnesordsökningen och använd ämnesordet Kekkonen, Urho. Med det hittas 201 träffar.
