| Jag söker böcker/material om springbrunnar. Hur de fungerar, deras historia, hur mán bygger en, m.m. |
779 |
|
|
|
I HelMet-databas ( http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html )kan du söka material om springbrunnar med ämnesordet "fontäner" eller "suihkukaivot". Det ser ut att det inte finns så mycket material på svenska, men mera på engelska och finska.
I ditt närbibliotek kan du också kolla Aleksi-databas, om du vill hitta tidskriftsartiklar om ämnet. De flesta böckerna och atriklarna handlar nog om hur man bygger fontäner och hur de fungerar.
Om du vill få lite noggrannare information just om fontäners historia, vore det kanske en bra idé att kontakta Helsingfors stadsmuseum ( http://www.hel.fi/kaumuseo/ ).
|
| Från vad har Ahlnäset (och Ahlnäsvägen) i Sundom fått sina namn? Det borde inte finnas samband med personer som heter Ahlnäs i efternamn. |
1346 |
|
|
|
Sundom Bygdeförening har webbsidor från Sundom och on Sundoms historia. Egentlig denna sidor de första bofasta innevånarna tog sannolikt området i besittning på 1200- eller 1300-talet, då byn fick namnet Murmursund. http://www.qnet.fi/sundom/index.html-ssi
Från denna sidor for man kanske veta vad har Ahlnäset i Sundom fått sina namn. Till exempel man kan ladda ner Om trägärdsgårdens historia, av Matts Andersén http://www.qnet.fi/sundom/artiklar-gratis.html
Eller någon av Sundom bygdeförening r.f. arbetsutskottet kan veta om historia av Ahlnäset. Kontakta information http://www.qnet.fi/sundom/arbetsgrupper.html
|
| Vilket är det längsta ordet på finska? |
39119 |
|
|
|
Det längsta ordet i finskan är:
kaksitariffikolmivaihevaihtovirtakilowattituntimittari, där det finns 54 bokstäver.
(Källan: http://www.karuse.info/02.htm )
|
| Hur många i Finland har analfabetism i % |
1968 |
|
|
|
Analfabetism hos vuxna i Finland är 0%.
Se på Statistikcentralens tabell http://www.stat.fi/tk/tp/maailmanumeroina/11_koulutus.xls
Där finns också uppgifter om analfabetism i alla världens länder.
|
| Är de ämnesord för skönlitteratur som finns i HelMet hämtade ur Bella? |
186 |
|
|
|
Ämnesorden i HELMET är hämtade både ur Bella och ur Allärs. I allmänhet är det Allärs som gäller, men om passande ämnesord för skönlitteratur inte hittas i Allärs, används Bella.
Det är meningen att man också skall kunna nyttja nätversionen av Allärs vid sökning med valfria sökord, och därför finns Allärs till förfogande på söksidan http://www.helmet.fi/search*swe/X
Bella finns bara i pappersform.
|
| Kommer navnet Alvar av Hallvard? Hva er betydningen av disse to navnene? |
1007 |
|
|
|
Förleden Alf i namnet Alvar betyder "här" eller "krigare". Namnet var populärt i Sverige på 1800-talet och stavades då Allvar. Man har förknippat namnet med tyskans Ernst. En kvinnlig motsvarighet till Alvar är Alva.
I Finland var Alvar ett populärt namn i början på 1900-talet. Namnet har nordiska rötter men man har inte med säkerhet kunnat placera namnets ursprung till Sverige. På fornsvensk tid förekom varianterna Alver och Ölver. Man vet att en Allfwer Tordson har levt i Lojo på 1300-talet. En fornengelsk motsvarighet till Alvar är Aelfhere och man antar att italienskans och spanskans Alvaro härstammar från goternas namnregister. Enligt Uusi suomalainen nimikirja är tyskans Alphard, "stark med hjälp av älvorna" ett nära beläktat namn.... |
| Jag studerar informationförvaltning i Abo Akademi och varens kurs gäller dokumentbeskrivning och innehallsanalys. Denna veckans övning är en diskussion med… |
1278 |
|
|
|
Det är verkligen så, att olika personer klassificerar böcker och annat biblioteksmaterial litet olika. Det beror bl.a. på de orsaker som du räknade upp i din fråga. Organisationens inverkan skall man heller inte glömma, för varje bibliotek har sin egen klassificeringspolicy. Man kan på många olika sätt försöka få klassificerarnas åsikter att närma sig varandra. Skolning och träning, klassifikationssystemets utformning, olika hjälpmedel o.s.v. hör till dessa.
Klassifikationen måste ske med tanke på användargrupperna. Användarnas sätt att kategorisera saker skiljer sig emellertid ofta från den modell som klassifikationssystemet erbjuder. De professionella informationssökarna måste därför ofta tolka användarnas problem till sökbara... |
| Finns det en finsk litterär genre som kallas "trollpunk". Författarinnan Johanna Sinisalo har t ex beskrivits så. |
1378 |
|
|
|
Jag hittade endast en artikel på svenska: Trolltyg i storstadsdjungeln av Jerry Määttä (http://www.ergo.nu/tidning/Artikel.asp?ArtikelID=1407 ). Artikeln handlar om Johanna Sinisalos roman, trollpunk-genre nämnds.
Mika Pohjolas seminarieföredrag vid Åbo universitet om Johanna Sinisalos roman och trollpunkt-genre finns i adressen http://users.utu.fi/mijupo/tekstit/trollpunk.htm Sajten finns tyvärr endast på finska - kanske är det av ingen nytta? Föredraget har dock en bra litteraturförteckning, där det finns böcker också på andra språk än finska. Det finns också adresser till några nordiska sajter i källförteckingen.
Kan Du besöka ditt bibliotek och söka där i databasen Artikelsök, som innehåller svenska tidnigsartiklar?
|
| Fakta om oceanien,papua nya guenia!!!!! |
984 |
|
|
|
Hela världsdelen Oceanien samt Papua-Nya Guinea kan studeras på adresserna:
www.ui.se/fakta/amerika/papuanya.htm
www.molndal.se/bibl/xnr.htm.
Vidare kan jag rekommendera bokserien VÄRLDEN IDAG, band 23, som behandlar just det du frågar om!
|
| Hvorfor er det midnattsol i Norge, og finnes det i andre land? |
982 |
|
|
|
Nationalencyklopedin svarar såhär: Fenomen i Polartrakterna sommartid vilket innebär att solen inte går ner under horisonten under nattens lopp. Norra resp. södra halvklotet anger de teoretiska gränser (latitud +/- 66,6 GRADER) där man åtminstone någon gång under året har midnattssol..... Ju närmare polen man befinner sig dessto större del av sommaren har man midnattssol.
Detta betyder alltså att solen syns i alla Polartrakter, i de nordiska länderna, men också i Amerika och Ryssland.
Om midnattsolen i Norge,
http://www.nordnorge.com/no/midnattssol
https://www.visitnorway.se/aktiviteter/naturupplevelser-i-norge/midnatt…
Angående fenomenet midnattssol i Finland och Sverige:
Visit Finland, http://www.visitfinland.com/sv/artikel/midnattsolens... |
| Jag skulle vilja köpa följande böcker: Syksyksi kotiin och Koivu ja tähti, skrivna av Laila Hietamies. Jag skulle vilja beställa dem åt min mormor som fyller… |
1454 |
|
|
|
Det är lätt att jämföra priser av böcker och också allt annat som du vill köpa på internet på webbsidan www.vertaa.fi (bara på finska, tyvärr). Jag gjorde det färdigt för dig, men du kan pröva det själv om du vill.
Hietamies: Koivu ja tähti (ISBN 9511181017):
www.bookplus.fi 28,00 €
www.Suomalainen.com 40,60 €
Hietamies: Syksyksi kotiin (ISBN 9511174002):
www.akateeminen.com 16,50 €
www.suomalainen.com 38,50 €
www.bookplus.fi 39,70 €
Kom ihåg att om du är under 18 år, behöver du tillstånd av en vuxen person för att shoppa på internet.
|
| Var hittar jag en bild av en bil märket El Camino? |
1555 |
|
|
|
Du hittar bilder av bilen märket "El Camino" (olika modeller mellan år 1959-1987)på webbsidan:
http://www.hotrodder.com/ElCamino/ eller: http://ecparts.net
|
| Har ni uppgifter om Helle Kannilas betydelse för det finska biblioteksväsendets utveckling? |
756 |
|
|
|
Helle Kannilas mångsidiga verksamhet beskrivs i Hilkka M. Kauppis bok "Helle Kannilan elämänpuut". Någon egentlig analys om Helle Kannilas betydelse för biblioteksverksamheten finns där tyvärr inte.
År 1996 hedrades Kannilas arbete med egna Internetsidor. De verkligt fina sidorna finns under adressen
http://www.kaapeli.fi/~fla/kannila/kannila.html
På Internetsidorna finns det inte heller någon sammanfattning om Kannilas betydelse för de allmänna biblioteken, och orsaken är den, att det inte har gjorts någon undersökning om Helle Kannila. Detta bekräftade Eeva Peltonen, en av de personer som står bakom produktionen av Internetsidorna. Eeva Peltonen kan kontaktas via e-mail(epeltone@valt.helsinki.fi)
Helle Kannilas egen produktion var... |
| Jeg er student ved høgskolen i Oslo. I forbindelse med utredningen av ny biblioteklov i Norge, lurte jeg på om du kunne hjelpe meg å finne den tilsvarende… |
1103 |
|
|
|
Den finska bibliotekslagen finns på undervisningsministeriet hemsida,
http://www.minedu.fi/OPM/Kirjastot/lait_ja_ohjeet/?lang=sv och den svenska bibliotekslagen hittar du i Rättsnätet,
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19961596.HTM
|
| Jag letar efter prosa med Helsingforsmiljö för 9-åringar. Vi ska ha ett stort H:fors-projekt i januari i min klass. Kan någon av er ge mej lästips? |
1046 |
|
|
|
Här är några tips.
WAHLSTRÖM, Eric: Gottfrid och Teodora
CARPELAN, Bo: Anders i stan
Anders på ön
Paradiset
Julius Blom, ett huvud för sig
NORDSTRÖM, Gunnar: Slutspel i helsingfors (kanske mera om sport)
SANDMAN-LILIUS: Främlingsgatan
LINDQUIST: Marita: Marielle och Madame
Marille och Vera-Teresa
KIHLMAN, Karin: Karin i tsarens Helsingfors (om gamla Helsingfors)
Och en faktabok: BJÖRNBERG, Bettina: Inte så illa, herr Engel
|
| Jag söker artiklar skrivna av Gessen I.V. i svensk översättning av Törngren Adolf, som publicerades i svenska litterära tidskrifter i Helsingfors på 1920-1930… |
660 |
|
|
|
Till en början kan det löna sig att ta kontakt med Sällskapet för forskning om familjen Törngren (http://www.narva.sci.fi/torngren). Johan Adolf Törngren och hans far Adolf Törngren var båda väldigt produktiva, och antagligen känner man bäst till deras produktion på forskningssällskapet. Det kan också vara värt att göra ett besök till Brages pressarkiv. Adress och öppettider hittas på hemsidan http://www.bragehelsingfors.fi Tyvärr måste ni antagligen bläddra igenom tidningarna på Brages, då en snabb datasökning inte gav något resultat.
I Päiviö Tommilas bok "Tidningar för alla - den finländska pressens historia" hittas de tidskrifter som utgavs i Helsingfors på 1920- och 1930 -talen uppräknade. (Boken finns bl.a. i Esbo stadsbibliotek.)... |
| Vet inte riktigt vart jag skall vända mig med denna fråga, så jag testar här inledningsvis. Jag undrar över de finska bibliotekens inköp av nya böcker. Hur går… |
1765 |
|
|
|
Angående din fråga om finska bibliotekens inköp av nya böcker så kan man genast konstatera att det i Finland inte finns någon organisation i stil med Svensk Biblioteksstjänst. Biblioteken köper själva in sina böcker och har då vanligtvis ett avtal med en eller flera bokhandlar (som ger varierande rabatt procent på inköpen).
Biblioteken köper också böcker direkt via mindre förlag t.ex i fråga om speciallitteratur.
Anskaffningsförslagen gör biblioteken främst på basen av uppgifter ur förlagskataloger, förlagens nätsidor och tidningsrecensioner . Vi urval av svenska böcker används tidningen Svensk Bokhandel, som utkommer ett par gånger om året och innehåller de flesta större svenska förlagens bokuppgifter (plus ett extra barnboksnummer... |
| Vi har en låntagare här på Stadsbiblioteket som undrar om författarinnan Elsa Marttila(f.1921)lever och i så fall gärna vill ha hennes adress. |
1384 |
|
|
|
Elsa Marttila-Strandén torde vara vid liv (se http://lib.kokkola.fi/chydenica/marttila.htm ).
Enligt Fråga bibliotekarien -tjänstens principer kan vi tyvärr inte förmedla uppgifter om privatpersoner (t. ex. adresser), men Ni kan fråga ytterligare Belfolkningsregistercentralens adresstjänst, se http://www.vaestorekisterikeskus.fi/osoitepalvelu/sve/
|
| Vad betyder sepelvaltimontukkeutuma? Vad innebär det? |
970 |
|
|
|
Enligt olika ordböcker heter sepelvaltimotukos (som torde vara detsamma som sepelvaltimotukkeutuma, som ordböckerna inte känner till) på svenska koronartrombos. Se t.ex.
http://www.vitaviva.com/svensk/index2.asp ->Hälsoproblem ->K som koronartrombos ( en ganska bra länk om saken).
(För att få mera pålitlig information, rekommenderar jag ändå att konsultera läkaren!)
|
| Önskar få bok om festliga och häftiga tårtor för barnkalas, tex. hur man gör en tågtårta och liknande. |
1289 |
|
|
|
Hej!
Här har du några böcker om barnkalas och om maträtter på barnkalas:
Wilson, Anne: Barnens kalastårtor; Molund-Höjer, Lotta: Gör roliga saker till barnkalas; Wilson, Anne: Barnens kalasmat; Svenneing, Ingrid: Kalasdags!--lekar, recept & tips för roliga barnkalas; Ekstrand Hemmingsson, Elisabeth: Barnens egen kalasbok--inbjudningskort, kalasmat, tävlingar, lekar; Olsson, Brita: Bjud till fest--menyer, festliga dukningar och läckra recept för 24 bjudningar av alla slag: middagar, mottagningar, barnkalas, cocktailparties, examensfester, knytkalas, bufféer, samt något om fint sätt till bords.
|
Fråga bibliotekarien
