svenska

17 träffar. Visar 1–17 träffar.
Fråga Läst Betyg Besvarad Öppna Svar
Varifrån kommer ordet överrumplad? 59 5.6.2020 Institutet för de inhemska språken svarade på frågan så här: Tack för den roliga frågan! Enligt Svensk ordbok (SO) har sammansättningen överrumpla använts sedan 1600-talet, då den lånades in från tyskan, där überrumpeln betyder precis samma sak. Rumpla är besläktat med ordet rumla, som i "de hade varit ute och rumlat (om) hela natten". I fornsvenskan finns ordet rumbla som betyder 'bullra' eller 'larma'. Man blir alltså överrumplad när någonting kommerrumlande/rumblande/rumplande över en.  Den språkhistoriska ordboken Svenska Akademiens ordbok (SAOB) har inte kommit till Ö, men man kan slå upp både rumpla och rumla och konstatera att liknande ord med liknande betydelser finns också i danskan, norskan, nederländskan och engelskan (eng. ...
En förmån de som jobbar på t. ex. kryssningsfartygen har är att handla billigare i ”slabben”. Varifrån härstämmar ordet och benämningen ”slabb”? 189 3.10.2019 Tack för din språkfråga. Slabben tycks vara en liten kiosk som sköts av skepparen/kaptenen på ett fartyg. Verbet slabba är en gammal sjöterm som betyder ’bekläda tåg med segelduk till skydd’ (Svenska Akademiens ordlista). Svenska Akademiens ordbok (SAOB) definierar det som ’sjöt. för tillfälligt bruk omlinda tåg l. förtöjningar o. d. med klädsel av gammal segelduk l. kasserat tågvirke till skydd mot skamfilning; (…) Under uppslagsordet slabbning står det i SAOB: ’ (i sht förr) sjöt. om gammal segelduk l. kasserat tågvirke varmed tåg, förtöjningar o. d. för tillfälligt bruk omlindas till skydd mot skamfilning; äv. abstr., om handlingen att slabba’ (…) Under slabbning står det följande om ordets etymologi: ’sannol. av holl. slabbing (med...
Både verbets Tempus och Temaformer talar om när någonting händer. Varför finns det två olika namn? 1284 10.4.2018 "Verbets tema" är namn på de grundläggande formerna hos verbet. Temat innehåller de verbstammarna som behövs för att kunna bilda de olika verbformerna i alla olika tempus och modus och infinita formerna. Normalt anges i svenskan infinitiv, imperfekt och supinum. Om verbets tema, se http://svenska2.oer.folkbildning.net/index.html%3Fp=201.html . Tempusformerna berättar när någonting händer, presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt och futurum. Mera om temaformer och tempusformer http://www.ordklasser.se/verbets-former.php .
Har en fråga gällande ordspråket "Ei saa jäädä tuleen makaamaan" från Tuntematon sotilas, har inte tillgång till den svenska versionen och borde få den svenska… 297 5.1.2018 Löjtnant Autios replik från Nils-Börje Stormboms översättning (1955): På inga villkor får ni bli liggande i fiendens eld. Kariluotos upprepning för sig själv: Inte ligga i elden... (sidan 58).
Vilket ursprung har ordet skam och vad betyder ordet skam? 647 14.9.2017 Enligt MOT Norstedts Svensk ordbok betyder ordet skam "känsla av blygsel över oförmåga eller förkastlig handling". Ordet är nästan likadan i några besläktat språk av sverige: skomm (isländska), Scham (tyska), shame (engelska). Fornsvenska ordet var skam. (Wessen, Våra ord: kortfattad etymologisk ordbok, 2002).
Jag har fått lära mig att meningar slutar med punkt, kommatecken eller utropstecken. Kan man även tänka sig att man säger att en mening slutar med ett kolon i… 1468 19.4.2013 "En mening är den minsta enhet som fungerar som ett självständigt yttrande", säger det i Erik Anderssons bok Grammatik från grunden (1994). Jag är inte expert på svenska språket, men kanske en mening som slutar med ett kolon inte fungerar som ett självständigt yttrande.
Varför säger man ”gå på bio” och ”gå på konsert” men ”gå i kyrkan” och ”gå i skolan”? Finns det någon regel för detta vad av prepositionsbruk? 1065 5.3.2013 På-prepositionen använder man i allmänhet. Det finns några undantag: i kyrkan, i skolan, i fängelset. (Källan: Ullamaija Fiilin, Kristiina Hakala, Därför: ruotsin peruskielioppi, 2002)
Är det korrekt att använda presens particip-former på –s: ”han kom springandes, cyklandes”, ”hon är bilandes idag”? Det kanske bara kan användas i talspråk? 1615 5.3.2013 Ett svar finns på Sveriges radios webbsida: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=411&artikel=3220402 Där sägs att presens particip med –s har blivit vanligare och att s-formerna kallas vardagliga och talspråkliga i granmatikböckerna. Du kan också fråga språkrådgivningen på Institutet för de inhemska språken: https://www.sprakinstitutet.fi/sv/sprakhjalp/sprak-_och_namnradgivning/…
Nagu bibliotek söker noter och SVENSK text till låten La Paloma. Kompositör är: Sebastian de Yradier. Bl.a. Anita Lindblom har sjungit den på svenska. Tror den… 3998 14.12.2012 La Paloma på svenska finns i "Gröna visboken". Låten börjar med orden: Den dag då mitt hem... Notboken finns i Åbo stadsbibliotek.
Vad skulle ni rekommendera för svensk grammatikbok för sådana som inte har svenska som modersmål? 1160 30.1.2012 Svenska grammatikböcker finns på en rad olika språk beroende på vilket modersmål man har. För finskspråkiga finns till exempel den nya och lättillgängliga Fullträff igen!: ruotsin kielioppi aikuisille (2011) av Ullamaija Fiilin. Elisabeth Sandbergs övningsbok Målspråk svenska: grammatikövningar i svenska som andra språk (2007) är däremot helt på svenska och kan läsas oberoende vilket modersmål man utgår ifrån.
I studentsången finns ett ord som jag undrar över. Det är lagrar. "Där vår lagrar bor " står det i texten. Jag förmodar att det syftar på lagerkransen som de… 1711 11.4.2011 Enligt SAOB används ordet lager bl.a. för en krans som som användes som utmärkelsetecken för ära och framgång, t.ex. akademisk sådan http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/137/122.html Man kunde alltså tolka sångtexten som en önskan om kommande framgångar inom studier och arbetsliv.
Jag söker en översättning av ett citat av William Shakespear från pjäsen Stormen, akt 5 rad 88: (på original) Where the bees sucks, there suck I. På finska:… 2696 26.1.2011 Hagbergs gamla översättning uphittades (finns också i nätet http://runeberg.org/hagberg/k/0263.html )och den verkar passande. Ariel sjunger: "Jag honung suger som ett bi; Guldvifvans klocka bor jag i … " Anderbergs nya övesättning lyder: "Som ett bi jag ligger i, som en fjäril, glad och fri, sjunger lärkans melodi, härmar ugglans hesa skri; och tills sommarn är förbi dricker jag nektar ur varje pokal blommorna bjuder i lövad sal." http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=shakespeare+william+stormen&se…
Finns dikten Kaarisilta av Aale Tynni i svensk översättning, och i så fall, i vilken bok kan man hitta den? 3366 11.3.2008 Veterligen finns dikten Kaarisilta inte i svensk översättning. Följande dikter av Aale Tynni har översatts till svenska: "Undret" = "Ihme" ("Lähde ja matkamies", 1943) "Mörkret" = "Pimeys" ("Lehtimaja", 1946) "Kunskapens träd" = "Tiedon puu"("Soiva metsä", 1947). (i antologin: Rundt, Joel: "Fågeln flyger långt : finsk dikt i svensk tolkning". Helsingfors: Söderström, 1952.) "Ensamhet" = "Yksinäisyys" ("Kynttilänsydän", 1938) "Vissla, höst" = "Vihellä, syksy"), "Vid vattenranden växer ett rosenträd" = "Veden rannalla kasvaa ruusupuu" och "Koltrasten kvittrar" = "Livertää mustarastas" ("Torni virrassa", 1954) "Onda drömmär" = "Pahat unet" ("Pidä rastaan laulusta kiinni", 1969) "Halsinhaka våren 1973" = "Halsinhaka keväällä 1973", "Yxtid...
Varifrån kommer ordet skärgård? 2010 9.1.2007 Ordet skärgård är mycker gammalt och enligt Nationalencyklopedins ordbok anger, att den fornsvenska formen "skärgardher" användes före 1520. Den kortfattade etymologiska ordboken "Våra ord, deras uttal och ursprung" av Elias Wessén anger att ordet skär är besläktat med skära i betydelsen skära in, sticka ut. På norska heter det skjer, fornsvenska skær och på islänska sker. Gård, enligt samma källa,har grundbetydelsen inhägnad och är ett gemensamt germanskt ord av omstridd härkomst. Jmf engelskan yard och tyskan Garten. Gärda betyder ju gärda in. Skärgård, betyder egentligen inhägnad av skär, dvs små öar. Nationalencyklopedins ordbok, utgiven åren 1995-1996, baserar sig på Svensk ordbok men innehåller dessutom bl.a. uppgifter om ordets...
Önskar information om estniska författarinnors verk översatta till svenska. 1362 23.9.2005 Borgå stadsbibliotek har böcker på svenska av två kvinnliga estniska prosaister och en poet. De är Viivi Luik och Maimu Berg samt Doris Kareva. Helsingfors universitetsbibliotek har en bibliografi över svensk litteratur på estniska och estnisk litteratur på svenska: Liivamets, Maire. Rootsi kirjandus eesti keeles ja eesti kirjandus rootsi keeles = Svensk litteratur på estniska och estnisk litteratur på svenska. 1993 Estonian Literature Information Centre uppger förutom de ovan nämnda poeten Kristiina Ehin. (se adressen http://www.estlit.ee/?id=1470)
Vore tacksam om ni kunde förklara skillnaden mellan webbpublikationer och publikationer online. Eller används orden helt synonymt? 1021 7.1.2005 Det tycks vara tämligen svårt att göra någon direkt terminologisk skillnad mellan de allmänna uttrycken "webbpublikation" och "publikationer online". Med båda avses publikationer som är direkt tillgängliga på webben. Uttrycket "publikationer online" tycks förekomma oftare i officiella svenska sammanhang, visar träffarna i en Googlesökning. Jag hittar inga direkta källor där man finner belägg för terminologiska distinktioner mellan uttrycken. En aspekt som kunde anläggas är tillgängligheten. Men jag tycker mig inte heller via Googlesökning finna någon skillnad, som skulle implicera att "webbpublikationer" oftare är avgiftsbelagda än "publikatiner online", eller vice versa.
Varifrån kommer ordet örngott? 4951 28.7.2003 Örngott (huvudkudde,) fornsvenskans örnagat, har omtvistat ursprung. Senare leden innehåller sannolikt en avljudsform gat till det isländska verbet geta i betydelsen få, uppfånga. Örnagat alltså det som mottager öronen. Enligt vissa källor kan det även härledas till isländskans getast at, finna behag i. Det kan eventuellt även härledas till den infattning vari örat sjunker ned, falsen i en dörr, isländskans gatt - dörröppning. Källa: Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist. Lund 1957