Dikten Bonden Paavo är skriven av Johan Ludvig Runeberg. Dikten har översatts till finska av olika författare t.ex. Elias Lönnrot, August Ahlqvist, Paavo Cajander och Otto Manninen. Dikten ingår i boken Maamme kirja av Zacharias Topelius, och heter på finska Kärsivällisyys.
Boken Maamme kirja av Topelius finns till förfogande på Vasa stadsbibliotek.
Det här låter som en gammal folksaga som finns i både svensk och finlandssvensk berättartradition.
I Sverige går den under namnet Slottet östan om solen och nordan om jorden och sagan kan läsas i sin helhet i boken Barnens svenska folksagor av Bertil Hedlund. I finlandssvensk berättartradition går den under namnet Hafrelandet och finns i den äldre samlingen Guffars sagor gamla och nya historier av Hugo von Becker.
Jag misstänker att det är en nyare omgjord version av denna saga som du letar efter, men har tyvärr inte lyckats hitta exakt rätt bok. Hoppas ändå att detta svar hjälper för fortsatt letande av boken.
Den korrekta svenska motsvarigheten till langrenn är längdåkning (på skidor), speciellt i tävlingssammanhang. Längdskida finns bara listat som ett substantiv i Svenska Akademiens ordlista. Man kan naturligtvis använda verbet skida på svenska, men speciellt i tävlingssammanhang är det bättre med åka skidor, skidåkning eller längdåkning.
Här handlar det om språk som utvecklats i olika riktning, om man kollar i Svenska Akademiens ordbok ser man att det också i svenskan tidigare har talats om att man ”ränner på skidor” eller ”löper/går på skidor”, och skidlöpning finns också i Svenska Akademiens ordlista, dock med en uppmaning om att det lönar sig att hellre använda skidåkning. I svenskan har verbet ränna fått en lite annan nyans, att ränna...
Någonting i skildringen (korta kapitel, "stark och gripande") påminner mig om Raija Siekkinens 1988 roman Saari, som kom ut med svenska titeln Kvinnan på ön i 1998.
Du kan få boken till Borgå via fjärrlån. Var vänlig och fyll i vår fjärrlåneblankett på nätet på adressen https://www.borga.fi/bibliotekets-fjarrlanebestallning-for-personkunder
Jag fick tips av en kollega, som föreslår Katherine Patersons Sjung, Jimmy Joe, https://biblioteket.stockholm.se/fi/titel/243278
NY Times recension, https://www.nytimes.com/1985/05/26/books/childrens-books.html
Tyvärr kände vi inte igen boken. Jag sökte lite med rätt sökord. Kan det till exempel vara Åsa Anderberg Strollos "Svart sommar":
https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/http%253A%252F%252Fdata.kirjasampo.fi%…
Du kan ha förfallna lån eller obetalda betalningar. Kortet kan också lämna systemet om det inte lånar på tre år.
Kontakta ditt närmaste Helmet Library. Helmet.fi
Tyvärr så hittade vi inte din bok, kanske någon av Boksampos tips skulle kunna vara rätt bok, https://www.boksampo.fi/sv/search/kulsa/ungdomsroman%20narkotika%20sver…
Tyvärr så hitttade vi inte boken. Kanske hittar du den bland Boksampos förslag, https://www.boksampo.fi/sv/search/kulsa/seriem%C3%B6rdare%20kvinna%20Sv…;
På finska hittar du utbildnig av sotare här https://www.studentum.fi/koulutushaku/nuohoojan-koulutus
Nuohousalan keskusliitto (Sotningsbranschens centralförbund) organiserar också utbildning Koulutus ja tutkinnot - OMAnuohooja (nuohoojat.fi) men sidor är endast på finska, lite mera info på Räddningsväsendets sida Börja studera | Räddningsväsendet (pelastustoimi.fi) Förberedande teoretisk utbildning för yrkes- och specialyrkesexamen för sotare ordnas av Sotningsbranschens Centralförbund. Den praktiska inlärningen sker främst i form av läroavtalsutbildning.
Du kan kolla om de har utbildning på svenska, och om inte, var det skulle kunna finnas https://nuohoojat.fi/yhteystiedot/
Det finlandssvenska uttalet har ibland bevarats i en äldre form än det rikssvenska. Svenska har talats som modersmål i Finland åtminstone sedan 1200-talet och de dialekter som talats här har bevarat många drag från dialekterna i Östra Sverige. Finlandssvenskan kan anses som en variant av högspråket.
Gertrund Pettersson berättar i sin bok ”Svenska språket under sjuhiundra år” att franskans inflytande på det svenska språket ökade redan innan Gustav III:s tid, under Drottning Kristinas tid på 1600-talet.
Franska termer fanns bland svenska låneord redan från och med medeltiden men på 1600-talet stärktes det franska inflytandet. Under drottning Kristinas tid blev franskan alltmer hovets språk och på 1660-talet talade alla inom hovet franska....
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har adresstjänst, där man kan söka gällande adresser till nästan alla som bor permanent i Finland.
Adresser söks på personens för- och släktnamn (nuvarande eller tidigare). Om man vill precisera sökningen kan man använda bl.a. personens ålder, födelsedatum och nuvarande eller tidigare hemkommun.
Adresstjänsttelefonen på svenska: tfn. 0600 0 1001. Adresstjänsttelefonen betjänar varje dag kl. 8.00 - 22.00 och kostar 2,50 euro/minut + lna/mta, köandet lna/mta.
https://dvv.fi/sv/adresstjanst
Kunde boken kanske vara "Bara inte du" av Katarina von Bredow? (Rabén & Sjögren, 2009)
Boken handlar om Emma, Markus och Elli. Markus börjar använda droger och Emma blir kär i sin bästa väns pojkvän.
Läs mer om boken från bokförlagets hemsida: Bredow, K - Bara inte du - 29668308 (rabensjogren.se) och från Svenska barnboksinstitutets hemsida: Svenska barnboksinstitutet catalog › Details for: Bara inte du / (bibkat.se)
Det kunde möjligen gälla Robert Jordan's populära fantasybokserie Sagan om Drakens återkomst (eng. The Wheel of Time) som har utgivits mellan början av 90-talet ända till 2000-talet.
Det finns några karaktärer i böckerna, Perrin Aybara (en av huvudkaraktärerna i serien), Elyas Machera och få andra som har förmågan att mentalt bli vargar och dela sitt sinne med dem; de får bl.a. förhöjd lukt och förmågan att se i mörker. Deras ögon lyser gult p.g.a. förmågan.
Jag vet tyvärr inte om karaktärernas öden, men återfödelse är ett tema i böckerna, så det kan bra hända att det som beskrivits har hänt till en av huvudpersonerna.
Bokserien är tillgänglig bl.a. i Depåbiblioteket och några andra bibliotek i Finland samt flera bibliotek i Sverige:...
Boken är högst troligen Gene Zions Blomskötaren från 1969. Den handlar om en pojke som sköter om sina grannars växter medan de är borta. Han är dock lite för effektiv med sitt jobb eftersom växterna växer för mycket. Han lär sig till slut att beskära och börjar plantera om växterna.
Det finns en handritad illustration på pärmen:
https://bokborsenlive.objects.dc-sto1.glesys.net/product/640021/7572061/5cbed3e9d2c8c.jpg
Boken är tillgänglig bl.a. i Depåbiblioteket i Finland och i flera bibliotek i Sverige:
https://vaari.finna.fi/Record/vaari.1343104?lng=sv
https://libris.kb.se/bib/8211741
En svensk översättning har inte utkommit. Andra översättningar av Mikko Porvalis böcker har publicerats av Lind et co, https://www.lindco.se/forfattare/mikko-porvali/. Lind et co.:s kontaktuppgifter kan hittas på deras sida, https://www.lindco.se/kontakta-oss/
