Enligt vad jag förstått säger Paavolainen saken inte rakt i sin bok 'Vankileirit Suomessa 1918' (1971) men jag har all anledning förmoda att de tigerstedtska rapporter är helt eller åtminstone delvis svenskspråkiga. Sannolikt finns de inte tryckta. Paavolainen nämligen hänvisar endast till arkivmaterialet (Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E c 1, Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E e 1, Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E f 1 och Vankeinhoitohallituksen arkisto VHH ark E b 1, alla samlingar i Riksarkivet http://www.narc.fi/Arkistolaitos/sve/riksarkivet/). När Väinö Tanner besökte Sverige i augusti-september 1918 hade han med sig också ett exemplar av Robert Tigerstedts (hemliga) rapport från 5.8., som han överlät åt Social-...
Aktuell information om finska postnummer och deras uppbyggnad och användning finns på svenska på postens webbsidor:
http://www.posti.fi/svenska/posten-tilldintjanst/sokpostnummer/postnumm…
Tidigare utkom informationen också i bokform:
Postinumeroluettelo - Postnummerkatalog
Henrik Larssons Krigarhjärta, den första delen i en planerad trilogi som heter Blodsarvet, har jämförts med böcker av George R. R. Martin (http://www.expressen.se/kultur/1.1396112/henrik-larsson-krigarhjarta). Kanske det är vad du letar efter.
En engelsk tum, inch, kan betecknas in eller med dubbelprim (bis; exempelvis 30″ = 30 in = 30 tum).
1 tum = 25,4 mm.
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Tum)
(http://fi.wikipedia.org/wiki/Tuuma)
Enligt detta torde måtten till sängöverkastet vara
2,54 x 80" = 203,2 cm
2,54 x 110" = 279,4 cm
Det finns statistiker över finska biblioteken: Statistik för allmänna biblioteken i Finland:
http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/
Där är det möjligt att se till exempel hur många finska eller svenska böcker har det lånat på något stadsbibliotek. Men det finns inte statistik över låntagarens modersmål.
Tyvärr har jag inte heller hittat forskningar på detta. Kanske finns det något nyttigt i den här forskningen:
Suomenruotsalaisten kulttuurikäyttäytyminen 1992 / Marina Airo, Krister Ståhlberg, Susan Sundback, Ulrika Wolf-Knuts (2004)
http://finna.fi
Om det är fideikommissinstitutionen som intresserar, kunde följande böcker rekommenderas:
Avveckling av fideikommiss : en juridisk framställning om hur fideikommissegendom kan sammanhållas / Thomas Eriksson
Uppsala : Iustus, 2006
Fideikommissarier inom släkten Charpentier : Hahkiala fideikommissgård / [sammanställt av Klaus Charpentier]
Esbo, 2006
Frälsejordens fördelning och omfattning vid mitten av 1500-talet / Olle Ferm
Ingår i: Historisk tidskrift ; 1987 (107), s. [204]-213 : tab.
Jordägofördelningen i Sverige under Gustav Vasas regering / Lars-Olof
Larsson
Ingår i: Scandia (Lund); 51, s. [61]-90, 281-283 : kartor, tab.
Adelns ställning och jordägande behandlas även i följande verk:
Adel i förvandling : adliga strategier och...
En översikt över biblioteksväsendet med aktualiteter finns på undervisningsministeriets avdelning Bibliotek på adressen:
http://www.minedu.fi/OPM/Kirjastot/?lang=sv .
Där hittar du också länkar till biblioteksstastistik och bibliotekspolitiska program, så som bibliotekspolitiskt program 2010, som finns i pdf-format på adressen:
http://80.248.162.139/OPM/Julkaisut/2003/liitteet/opm_153_kssv.pdf .
Bibliotekslagen 904/98 på svenska finns bl.a. på adressen:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980904 . Där sägs bl.a. i 2 kap 3 $: "Kommunerna skall ordna de biblioteks- och informationstjänster som avses i denna lag.
En kommun kan ordna biblioteks- och informationstjänsterna själv, eller helt eller delvis i samverkan med andra kommuner...
Enligt finsk-svenska ordböcker till exempel
"Har de vana på mat, så kommer de väl hem."
"Nöden driver hund(en) i band."
Speciellt vanliga och allmänt kända torde de inte vara. Åtminstone våra svenska arbetskamrater tyckte, att de är främmande.
Diktaren är Countee Cullen (1903 - 1946) och dikten heter på engleska Incident.
http://baltimoreauthors.ubalt.edu/writers/counteecullen.htm
https://allpoetry.com/Incident
https://arriannaplaney.wordpress.com/2011/02/19/poem-countee-cullen-incident-1925/
https://litteraturbanken.se/%C3%B6vers%C3%A4ttarlexikon/verk/11700
Schweizaren Marcus Pfister har skapat fantastiska färgglada barnböcker sedan slutet av 1980-talet. Han har gjort en bok med Rolf Siegenthaler "Keine Bange liebe Schlange". Men jag är inte säker på om det någonsin har översatts till svenska. Omslaget till boken har en färgglad grön orm och en mus.
I den här videon kan du se illustrationen av boken:
https://www.youtube.com/watch?v=nZaiFnge5us
Bifogar en förteckning över medlemmarna i Finlands förlagsförening. Förlagen är presenterade i alfabetisk ordning med adressuppgifter och kort utgivningsprofil http://www.skyry.net/sky/jasenet_k.htm
I fråga om barnlitteratur och speciellt bilderböcker kan nämnas Lasten Keskus. De största finlandssvenska förlagen är Schildts och Söderströms förlag.
Jalava förlag har bl.a. specialiserat sig på seriemagasin.
Bland de religiösa kan nämnas Kirjapaja.
Jag hittade ingen strukturformel för vax i alla de böcker som jag bläddrade igenom (dvs. biologiböcker och kemiböcker). Det är ju möjligt att formeln skulle finnas i er dotters skolbok. Men i alla fall hittade jag följande uppgifter om vax i våra finska kemiböcker "Vaxer är estrar av stormolekylära envärda alkoholer och monokarboxylsyror." (Haavisto-Mikkola-Viljanmaa etc., Gymnasiekemi, kurs 2).
Förlust av bibliotekskort bör omedelbart anmälas till biblioteket. Anmälan kan ni göra vid vilket som helst VASKI-bibliotek.
Ni är inte ansvarig för material som lånats med ett förkommet kort efter att ni gjort förlustanmälan till biblioteket.
Ni behöver nödvändigtvis inte vara fysiskt närvarande på ett bibliotek för att göra en förlustanmälan, utan helt enkelt ringa till biblioteket. Genom att ge ert personbeteckning tas ert kort ur bruk.
Genom att ringa till ett bibliotek tas ert kort ur bruk tillfälligt. Om ni råkar få tillbaka ert bibliotekskort, kan kortet aktiveras vid ett Vaski-bibliotek genom att ni visar ett identitetsbevis.
För att fullständigt annullera ert bibliotekskort måste ni befinna er vid ett Vaski-bibliotek med ett...
Problemet kan ha varit att Benedict Zilliacus skrivs med c, inte med k.
Om ni öppnar Plussa-databasen
http://www.libplussa.fi/
och skriver helt enkelt "Bergets skugga" i titel-fältet, så kan ni granska var boken finns inne. (Det är alltså inte nödvändigt att nämna både upphov och titel.)
Det ser ut att boken finns i hyllan på flera bibliotek i Helsingfors, t.ex. här hos oss på huvudbibban i Böle.
Det finns artiklar från JFT i Edilex, men den här servicen är avgiftsbelagd. Tidskriften (Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland) finns också i några bibliotekens samlingar, till exempel i Helsingfors stadsbiblioteket (innevarande + 2 föregående år). Du kan få artikeln som fjärrlån via ditt eget bibliotek.
Börja med t.ex de här:
1) Grandin, Temple, Vi som förstår djurens språk : [en nyckel till hur djur ser världen] / Temple Grandin, Catherine Johnson ; översättning: Gun Zetterström. Wahlström & Widstrand, 2005
ISBN: 91-46-20224-2 (inb.)
2)Andersson, Thomas B. : Guide till våra vilda djur / Thomas B. Andersson, Rolf Svensson. Wahlström & Widstrand, 2005. ISBN 91-46-21023-7 (inb.)
3)Jensen, Per: Stress i djurvärlden. Stockholm : LT, 1996
ISBN 91-36-03278-6 (inb.)
Försöka också hitta själv här: http://www.helmet.fi , välj "på svenska", Valfria sökord etologi"
”Fältskärns berättelser” (6 delar) är den mest känd boken av Topelius. Om du tycker om historiska romaner som är spännande och romantiska, kan ”Fältskärns berättelser” vara bra för dig att börja.
Om du vill bli bekant med Topelius som ”sagofarbror”, rekommenderar jag ”Läsning för barn” (8 delar). ”Läsning för barn” innehåller många fina sagor och dikter för barn; också de vuxna kan njuta av dem.
”Boken om vårt land” är äkta klassiker som lärobok: boken har man använt i skolan för många årtionden. ”Boken om vårt land” innehåller artiklar om historia, geografi, etnologi, osv.
Du kan finna alla de här böckerna på HelMet-nätbibliotek: http://www.helmet.fi.
Www.behindthename.com känner inte till namnet Meka, om ni avser ett förnamn. Som firmanamn tycks Meka förekomma och förefaller vara en förkortning av Mekanisk. Mega är ett indonesiskt namn och Meike ett tyskt förnamn.
Se vidare
http://www.behindthename.com/php/search.php?terms=meka&nmd=n&gender=bot…
