Det finns olika artikeldatabaser där man kan söka artiklar med hjälp av personnamn eller referensord. I artikeldatabaserna kan man dock inte läsa hela artiklar utan får endast information om artikeln, till exempel i vilken tidning och i vilken nummwr av tidningen artikeln finns.
Aleksi är en artikeldatabas där det finns information ur inhemska tidskrifter och tidningar. Aleksi kan man använda på biblioteket.
Från databasen Brages Pressarkiv (http://www.bragespressarkiv.fi/start/) hittar du information som kommer från den finlandsvenska pressen.
Dessutom har några tidningar sina egna avgiftsbelagda arkiv. Sådana tidningar är till exempel Kauppalehti och Helsingin Sanomat.
Från databasen Aleksi hittar man dock också ett begränsat antal...
Det finns några notsamlingar, cd-skivor eller lp-skivor där finns tonsatta lyrik som är skriven på svenska i Finland. Här nedan finns några:
- Lyrik med toner. 2 : Edith Södergran / Musik Ingmar Wendschlag (1992)
- Balladen om Finska kriget : ett musikpoem ur Fänrik Ståls sägner / Perttu Hietanen (2005)
- Drivved / Sonja Lapveteläinen, Rose-Marie Engvall, Stina Engvall (2001)
- Aspelund, Ami, Framtidens skugga : tonsatta dikter av Edith Södergran (1983)
- Vilka sånger ska jag sjunga? : Finlandssvenska dikter i visform / Cumulus (1977)
- Gudsöga, djävulstagg : Diktoniusstudier / utgivna av Agneta Rahikainen, Marit Lindqvist och Maria Antas (2000)
- Lyckokatt : sånger till dikter av Edith Södergran 1983, 1985, 1987 för Sini / Einojuhani...
Du kan söka talböcker i HelMet htpp://www.helmet.fi Du kan börja söka med Valfria sökord och skriva på sökfältet Talböcker and not barnlitteratur (då får du 1002 träff).
Eller du kan skriva på sökfältet Skönlitteratur and not barnlitteatur och begränsa sökningen på Ljudböcker i stället för Alla medier (796 träff). Om man söker material på svenska, skall man använda svenska ämnesord.
I Böle finns Boken kommer-tjänsten, om du är intresserad av det http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kotipalvelu/
Eller du kan kontakta specialbiblioteket Celia, som producerar och förmedlar litteratur i tillgängligt form för alla dem, som på grund av skada eller sjukdom inte kan läsa vanliga tryckta böcker http://www.celia.fi/sv/web/guest/tietoa-celiasta
Hej!
Tack för tacket!
Kanske du finner den bästa informationen om Finlands järnväg eller banverkets historia och bilder i boken Kokoelmasta erikoismuseoksi 1898-1998 - Suomen rautatiemuseo sata vuotta. I boken av Markku Nummelin Juna suomalaisessa maisemassa - Trains in the Finnish Landscape finns det fakta och fina färgbilder om Finlands järnvägshistoria på 1980- och 1990-talet. - I boken Nordens järnvägar 1978 finns det fakta och bilder om Finlands banverk på 1970-talet. - I den jättestora Boken om tåg av C. Hamilton Ellis finns det fina bilder om tågets historia i olika länder - också i Finland. I Suuri raideliikennealbumi - Stort album om spårbunden trafik finns bilder från Finland och andra länder. - I biblioteket finns det också en...
När man har en så klart begränsad frågeställning, som ovan, är det lätt att söka i bibliotekens ämnesregister på begreppet självkänsla och barn.
Här finns några böcker, dom du kunde börja med.
Söderberg, Jana. Våga vara : en handbok för att visa barn vägen till bättre självkänsla. Västerås 2006.
Brodin, Marianne, Själv-känsla : att förstå sig själv och andra. Stockholm 2002.
Hellsten, Tommy, Barn av livet : resan till vuxenlivet och dess ansvar. Helsingfors 1995.
Norell Beach, Annie, Mångfald och medkänsla i förskolan. Stockholm 1995.
Hellsten, Tommy, Flodhästen i vardagsrummet : om medberoende och om mötet med barnet inom oss. Stockholm 1993.
I universitetens Linda-katalog, (https://finna.fi ) hittade jag en pro gradu, som kunde vara till...
ISBN nummer kan ansökas från Finlands ISBN-centralen i Nationalbiblioteket:
Finlands nationella ISBN-central
isbn-keskus@helsinki.fi
+358 (0)2941 44386
ISBN tilldelas alla publikationer som till sitt innehåll fyller kriterierna för en bok. Mer information från ISBN-centralens webbsida: https://www.kansalliskirjasto.fi/sv/tjanster/finlands-isbn-central
Följande helgdagar infaller i Finland på onsdagar under åren 2011-2025
nyårsdagen (1.1.): 2014, 2020, 2025
trettondagen (6.1.): 2016, 2021
första maj (1.5.): 2013, 2019, 2024
självständighetsdagen (6.12.): 2017, 2023
juldagen (25.12.): 2013, 2019, 2024
annandag jul/stefanidagen (26.12.): 2012, 2018
julaftonen, som egentligen är vardag (24.12.): 2014, 2025
eller
2011: ingen
2012: annandag jul/stefanidagen
2013: första maj, juldagen
2014: nyårsdagen, julaftonen
2015: ingen
2016: trettondagen
2017: självständighetsdagen
2018: annandag jul/stefanidagen
2019: första maj, juldagen
2020: nyårsdagen
2021: trettondagen
2022: ingen
2023: självständighetsdagen
2024: första maj, juldagen
2025: nyårsdagen, julaftonen
Oja, Heikki
Allakkatieto. - Weilin...
Esa Sariola har skrivit en novell, som heter Koira = Hunden och den finns i novellsamlingen Väärinkäsityksiä som är översatt till svenska, Sariola, Esa, Missförstånd : akustiska berättelser. Helsingfors 1988.
Produkten "Solidott" kallas på sidan http://www.gittes.se/butiktillbehor.html för mellanlägg, vilket är det gångbara ordet i Sverige och Finland.
På finska är motsvarande ord i broderisammanhang ”tukikangas”. Se t.ex. http://www.smfimac.fi/products/tuoteluettelo/pages/42_46.pdf.
Med hjälp av detta ord kan man hitta olika produkter i Finland
Byggandet av en flygplats är en synnerligen lång process. Mest går det tid till att hitta ett bra läge samt till planeringen varje byggnadsprocess är givetvis helt enastående. Därför är det omöjligt att ge någon generell tidtabell. Som exempel kan nämnas Birkala flygplats: byggnadsbeslutet gjordes år 1969, byggnadsarbeten startade år 1977 och år 1979 firade man öppnande. Processen tog exakt tio år!
Referens:
http://www2.pirkkala.fi/historia/sorkkala.htm
http://www.rakennustieto.fi/lehdet/ry/index/lehti/P_290.html
Hej,
Du kan hitta "Diversity Visa Program Statistics" enligt land på websidan U.S.Department of State, Bureau of Consular Affairs
=> http://travel.state.gov/content/visas/english/immigrate/diversity-visa…
Begreppet "inskolning" tycks mest förekomma i rikssvenska sammanhang i samband med daghem och förskola. På Åbo stadsbibliotek finns inte litteratur på svenska om ämnet. Däremot i artikeldatabasen Artikelsök, som är tillgänglig på referensavdelningen på Åbo stadsbibliotek, får du många träffar på tidskriftsartiklar då du använder ämnesordet "inskolning". Ett exempel på en färsk artikel är Mia Coulls artikel "Börja dagis" i Vi föräldrar 2002:4.I fjol ingick t.ex. artikeln "Välkommen till dagis, Tilde" i Vi föräldrar 2001:9, s.19-22 av Cajsa Högberg. Tidskriften "Vi föräldrar" återkommer ofta och finns uppbevarad i Julins tidningsrum på Åbo stadsbibliotek. Du kan också söka med fritext i Artikelsök och får då ännu flere artiklar på sökordet "...
Sundom Bygdeförening har webbsidor från Sundom och on Sundoms historia. Egentlig denna sidor de första bofasta innevånarna tog sannolikt området i besittning på 1200- eller 1300-talet, då byn fick namnet Murmursund. http://www.qnet.fi/sundom/index.html-ssi
Från denna sidor for man kanske veta vad har Ahlnäset i Sundom fått sina namn. Till exempel man kan ladda ner Om trägärdsgårdens historia, av Matts Andersén http://www.qnet.fi/sundom/artiklar-gratis.html
Eller någon av Sundom bygdeförening r.f. arbetsutskottet kan veta om historia av Ahlnäset. Kontakta information http://www.qnet.fi/sundom/arbetsgrupper.html
Ord till Frans Linnavuoris sång Minä laulan sun iltasi tähtihin (till dikten av V. A. Koskenniemi) har översatts till svenska åtminstone två gånger, av Nino Runeberg och Barbara Helsingius. På svenska sången börjar sången med orden: Jag vill sjunga din afton av stjärnor full.
Nino Runebergs översättning finns i nothäftena Kokoelma yksinlauluja I (Helsinki : Fazer, 1967) och Lauluja rakkaudesta (Warner/Chappel Music Finland , 2002). Översättningen av Barbara Helsingius finns i nothäftet Kanske en visa .. av Barbara Helsingius (Holger Schildts, 1989).
https://finna.fi
http://www.helmet.fi/fi-FI
Några böcker där du hittar fakta om endorfiner:
Bra Böckers stora läkarlexikon del 3. - Höganäs: Bra Böcker, 1983. s. 89 (om endorfiner)
Löparens nya handbok. - Köpenhamn: I Form, 2003.
Henriksson, Olle: Fysiologi. - Lund: Studentlitteratur, 2007.
Plate, Anders: Knopp & kropp. - Farsta: SISU, 1997.
Killander, Elisabeth: Tro på patienten. - Lund: Studentlitteratur, 1991.
Här kommer några tips på romaner om spioner och politik i Norden 1930-1980:
Agrell, Wilhelm
Ett hopp för livet
Andersson, Berndt
Tuppen gal tidigt på torsdag
Hönsen värper små ägg i år
Arvastson, Jan Eric
Kvinnospionen
Axelsson, Bo
Mordet på Jane Horney
Barker, Ralph
Blockadbrytarna
Blom, K. Arne
Skuggan av en stövel
Lilla Marlene
Stormcentrum
Nödslakt
Bornemark, Kjell-Olof
Handgången man
Kontrollören
Legat till en trolös
Skiljelinjen
Carlsson, Lars G.
Danko & Flamman
Ebervall, Lena
Ers Majestäts olycklige Kurt
Ekberg, Gunnar
De ska ju ändå dö
Ekenstén-Möller, Bertil
Hemliga trianglar
Enquist, Per Olov
Legionärerna
Erkelius, Per Agne
En sorts fred
Fant, Kenne
R : en dokumentärroman
Utrikesministern
Fløgstad, Kjartan
U 3...
Jag hittar franska ord i ordböcker för cell = cellule och även sträckning. Cellsträckning har med växande att göra och det handlar sig väl om cell som växer? I det fall skulle kanske "croissance cellulaire" eller "croissance de la cellule" vara passande uttryck. Eftersom vi besvarar här frågor med hjälp av ordböcker och inte är experter i franska, inte heller i biologi, så tycker jag att det vore säkrast att kontakta språkexperter på universetet. Kontaktinformation till t.ex. Helsingfors Universitet och Åbo Akademi står nedan.
http://www.helsinki.fi/romaanisetkielet/svenska/
http://web.abo.fi/fak/hf/fra/fra/
Ja, Nya Pressen såldes i Vasa på 1970-talet säger en dam, som minns detta eftersom hon var tidningsombud för Huvustadsbladet och med på beställningslistan fanns även Nya Pressen så att vasaborna fick prenumerera på den tidningen också.
Hyvinge Sanatorium Ab grundades av läkare från Helsingfors år 1896. Det var det första finska sanatoriet eller "vilohemmet" för patienter, som inte hade tuberkulos. Före ryska revolutionen 1917, var sanatoriet mycket populärt bland ryska gäster. Hälften av huvudbyggnaden blev förstörd under vinterkrigsbomningarna.
Hyvinge Konstmuseum har publicerat en bok om sanatoriet som heter "Tuuli ja pilvet ja männynlatvat : Hyvinkään parantola - Hyvinge sanatorium och badanstalt 100 vuotta" (Hyvinkään taidemuseo, 1996). Boken är skriven på finska, sammandrag på engelska. Marjatta Eronen har skrivit en liten bok "100-vuotiaan parantolan tarina" (1997), men boken är på finska och har enbart 31 sidor.
"Tuuli ja pilvet ja männynlatvat" finns i Esbo...
Man kan utbilda sig till bibliotekarie t.ex. vid Åbo Akademi.
Kontakt Åbo Akademi: Åbo Akademi
Postadress: Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3 ,20500 ÅBO ,Växelns telefonnummer:(02) 215 31
Var så god och kolla också Åbo Akademis netsidor: http://www.abo.fi/public/
https://www.abo.fi/student/presentationiif
