Om Heliga Birgitta hittar du information t.ex i webbsidorna under följande addresser: http://birgitta.vadstena.se/ http://hem.passagen.se/margaretabjorndahl/birgitta
http://www.users.one.se/~luca/fbmb4.shtml
http://www.google.com/search?q=heliga+birgitta (den här addressen är resultat i sökmotorn Google)
Det finns några notsamlingar, cd-skivor eller lp-skivor där finns tonsatta lyrik som är skriven på svenska i Finland. Här nedan finns några:
- Lyrik med toner. 2 : Edith Södergran / Musik Ingmar Wendschlag (1992)
- Balladen om Finska kriget : ett musikpoem ur Fänrik Ståls sägner / Perttu Hietanen (2005)
- Drivved / Sonja Lapveteläinen, Rose-Marie Engvall, Stina Engvall (2001)
- Aspelund, Ami, Framtidens skugga : tonsatta dikter av Edith Södergran (1983)
- Vilka sånger ska jag sjunga? : Finlandssvenska dikter i visform / Cumulus (1977)
- Gudsöga, djävulstagg : Diktoniusstudier / utgivna av Agneta Rahikainen, Marit Lindqvist och Maria Antas (2000)
- Lyckokatt : sånger till dikter av Edith Södergran 1983, 1985, 1987 för Sini / Einojuhani...
Tyvärr är Larin-Kyöstis novell ”Keira ja Svakko” inte översatt till svenska.
Verket ”Leipä ja laulu : kokoelmia kertomuksia ja taruja” (Otava, 1905) finns i Umeå universitets samlingar. Ni kan höra er för vid ert bibliotek i fall man därifrån kan beställa verket som fjärrlån. I fall Umeå bibliotek inte går med på ett fjärrlån finns verket på många bibliotek i Finland.
http://dbgw.finlit.fi/kaannokset/index.php?lang=FIN
http://libris.kb.se/
http://www.ub.umu.se/
http://monihaku.kirjastot.fi/fi/
Förleden Alf i namnet Alvar betyder "här" eller "krigare". Namnet var populärt i Sverige på 1800-talet och stavades då Allvar. Man har förknippat namnet med tyskans Ernst. En kvinnlig motsvarighet till Alvar är Alva.
I Finland var Alvar ett populärt namn i början på 1900-talet. Namnet har nordiska rötter men man har inte med säkerhet kunnat placera namnets ursprung till Sverige. På fornsvensk tid förekom varianterna Alver och Ölver. Man vet att en Allfwer Tordson har levt i Lojo på 1300-talet. En fornengelsk motsvarighet till Alvar är Aelfhere och man antar att italienskans och spanskans Alvaro härstammar från goternas namnregister. Enligt Uusi suomalainen nimikirja är tyskans Alphard, "stark med hjälp av älvorna" ett nära beläktat namn....
Ord till Frans Linnavuoris sång Minä laulan sun iltasi tähtihin (till dikten av V. A. Koskenniemi) har översatts till svenska åtminstone två gånger, av Nino Runeberg och Barbara Helsingius. På svenska sången börjar sången med orden: Jag vill sjunga din afton av stjärnor full.
Nino Runebergs översättning finns i nothäftena Kokoelma yksinlauluja I (Helsinki : Fazer, 1967) och Lauluja rakkaudesta (Warner/Chappel Music Finland , 2002). Översättningen av Barbara Helsingius finns i nothäftet Kanske en visa .. av Barbara Helsingius (Holger Schildts, 1989).
https://finna.fi
http://www.helmet.fi/fi-FI
Sundom Bygdeförening har webbsidor från Sundom och on Sundoms historia. Egentlig denna sidor de första bofasta innevånarna tog sannolikt området i besittning på 1200- eller 1300-talet, då byn fick namnet Murmursund. http://www.qnet.fi/sundom/index.html-ssi
Från denna sidor for man kanske veta vad har Ahlnäset i Sundom fått sina namn. Till exempel man kan ladda ner Om trägärdsgårdens historia, av Matts Andersén http://www.qnet.fi/sundom/artiklar-gratis.html
Eller någon av Sundom bygdeförening r.f. arbetsutskottet kan veta om historia av Ahlnäset. Kontakta information http://www.qnet.fi/sundom/arbetsgrupper.html
Det finns olika artikeldatabaser där man kan söka artiklar med hjälp av personnamn eller referensord. I artikeldatabaserna kan man dock inte läsa hela artiklar utan får endast information om artikeln, till exempel i vilken tidning och i vilken nummwr av tidningen artikeln finns.
Aleksi är en artikeldatabas där det finns information ur inhemska tidskrifter och tidningar. Aleksi kan man använda på biblioteket.
Från databasen Brages Pressarkiv (http://www.bragespressarkiv.fi/start/) hittar du information som kommer från den finlandsvenska pressen.
Dessutom har några tidningar sina egna avgiftsbelagda arkiv. Sådana tidningar är till exempel Kauppalehti och Helsingin Sanomat.
Från databasen Aleksi hittar man dock också ett begränsat antal...
Vi har inte Högskoleprovet i Finland, och i finska bibliotek finns det inte böcker till det. Det lönar sig kanske att fråga om saken av svarstjänsten från Sveriges bibliotekarier: Bibblan svarar. Den kan du hitta här:
http://bibblansvarar.se/
Här nedan en webbsida för att träna på högskoleprov:
https://hprovet.se/
När man har en så klart begränsad frågeställning, som ovan, är det lätt att söka i bibliotekens ämnesregister på begreppet självkänsla och barn.
Här finns några böcker, dom du kunde börja med.
Söderberg, Jana. Våga vara : en handbok för att visa barn vägen till bättre självkänsla. Västerås 2006.
Brodin, Marianne, Själv-känsla : att förstå sig själv och andra. Stockholm 2002.
Hellsten, Tommy, Barn av livet : resan till vuxenlivet och dess ansvar. Helsingfors 1995.
Norell Beach, Annie, Mångfald och medkänsla i förskolan. Stockholm 1995.
Hellsten, Tommy, Flodhästen i vardagsrummet : om medberoende och om mötet med barnet inom oss. Stockholm 1993.
I universitetens Linda-katalog, (https://finna.fi ) hittade jag en pro gradu, som kunde vara till...
Hej!
Tack för tacket!
Kanske du finner den bästa informationen om Finlands järnväg eller banverkets historia och bilder i boken Kokoelmasta erikoismuseoksi 1898-1998 - Suomen rautatiemuseo sata vuotta. I boken av Markku Nummelin Juna suomalaisessa maisemassa - Trains in the Finnish Landscape finns det fakta och fina färgbilder om Finlands järnvägshistoria på 1980- och 1990-talet. - I boken Nordens järnvägar 1978 finns det fakta och bilder om Finlands banverk på 1970-talet. - I den jättestora Boken om tåg av C. Hamilton Ellis finns det fina bilder om tågets historia i olika länder - också i Finland. I Suuri raideliikennealbumi - Stort album om spårbunden trafik finns bilder från Finland och andra länder. - I biblioteket finns det också en...
Elsa Marttila-Strandén torde vara vid liv (se http://lib.kokkola.fi/chydenica/marttila.htm ).
Enligt Fråga bibliotekarien -tjänstens principer kan vi tyvärr inte förmedla uppgifter om privatpersoner (t. ex. adresser), men Ni kan fråga ytterligare Belfolkningsregistercentralens adresstjänst, se http://www.vaestorekisterikeskus.fi/osoitepalvelu/sve/
Du kan söka talböcker i HelMet htpp://www.helmet.fi Du kan börja söka med Valfria sökord och skriva på sökfältet Talböcker and not barnlitteratur (då får du 1002 träff).
Eller du kan skriva på sökfältet Skönlitteratur and not barnlitteatur och begränsa sökningen på Ljudböcker i stället för Alla medier (796 träff). Om man söker material på svenska, skall man använda svenska ämnesord.
I Böle finns Boken kommer-tjänsten, om du är intresserad av det http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kotipalvelu/
Eller du kan kontakta specialbiblioteket Celia, som producerar och förmedlar litteratur i tillgängligt form för alla dem, som på grund av skada eller sjukdom inte kan läsa vanliga tryckta böcker http://www.celia.fi/sv/web/guest/tietoa-celiasta
Här kommer några tips på romaner om spioner och politik i Norden 1930-1980:
Agrell, Wilhelm
Ett hopp för livet
Andersson, Berndt
Tuppen gal tidigt på torsdag
Hönsen värper små ägg i år
Arvastson, Jan Eric
Kvinnospionen
Axelsson, Bo
Mordet på Jane Horney
Barker, Ralph
Blockadbrytarna
Blom, K. Arne
Skuggan av en stövel
Lilla Marlene
Stormcentrum
Nödslakt
Bornemark, Kjell-Olof
Handgången man
Kontrollören
Legat till en trolös
Skiljelinjen
Carlsson, Lars G.
Danko & Flamman
Ebervall, Lena
Ers Majestäts olycklige Kurt
Ekberg, Gunnar
De ska ju ändå dö
Ekenstén-Möller, Bertil
Hemliga trianglar
Enquist, Per Olov
Legionärerna
Erkelius, Per Agne
En sorts fred
Fant, Kenne
R : en dokumentärroman
Utrikesministern
Fløgstad, Kjartan
U 3...
Olika källor anger, att det var den 27.1.1918, som inbördeskriget utbröt i Finland och att det inleddes med, att den röda lyktan hänges ut i Hagnäs på folkets hus.
Se gärna:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_inb%C3%B6rdeskriget
http://fi.wikipedia.org/wiki/Suomen_sis%C3%A4llissota
Ja, Nya Pressen såldes i Vasa på 1970-talet säger en dam, som minns detta eftersom hon var tidningsombud för Huvustadsbladet och med på beställningslistan fanns även Nya Pressen så att vasaborna fick prenumerera på den tidningen också.
Böcker om jultradiotioner i Sverige:
Forsberg-Warringer: God jul med Jenny Nyström (Stockholm, 1999)
Flinck: Granna granen... (Stockholm, 1998)
Schön: Vår svenska tomte...(Stockholm, 1996)
Kättström Höök: God jul!...(Stockholm, 1995)
Swahn: Den svenska julboken (Höganes, 1993)
Swahn: Grötrim på skämt och allvar (1986)
Olls: Så firades julen förr (Stockholm, 1984)
För att utrycka tveksamhet i svar används ofta ett hummande, såsom hm medan en harkling uttrycks med en harkling i tal.
Enligt mig torde kröhöm på finska och kröhömsis på finlandssvenska uttrycka en viss självbelåtenhet.
Det vore kanske skäl, att diksutera ovanstående läten med Språkbyrån, se vidare:
http://www.kotus.fi/
