Böcker om jultradiotioner i Sverige:
Forsberg-Warringer: God jul med Jenny Nyström (Stockholm, 1999)
Flinck: Granna granen... (Stockholm, 1998)
Schön: Vår svenska tomte...(Stockholm, 1996)
Kättström Höök: God jul!...(Stockholm, 1995)
Swahn: Den svenska julboken (Höganes, 1993)
Swahn: Grötrim på skämt och allvar (1986)
Olls: Så firades julen förr (Stockholm, 1984)
Följande helgdagar infaller i Finland på onsdagar under åren 2011-2025
nyårsdagen (1.1.): 2014, 2020, 2025
trettondagen (6.1.): 2016, 2021
första maj (1.5.): 2013, 2019, 2024
självständighetsdagen (6.12.): 2017, 2023
juldagen (25.12.): 2013, 2019, 2024
annandag jul/stefanidagen (26.12.): 2012, 2018
julaftonen, som egentligen är vardag (24.12.): 2014, 2025
eller
2011: ingen
2012: annandag jul/stefanidagen
2013: första maj, juldagen
2014: nyårsdagen, julaftonen
2015: ingen
2016: trettondagen
2017: självständighetsdagen
2018: annandag jul/stefanidagen
2019: första maj, juldagen
2020: nyårsdagen
2021: trettondagen
2022: ingen
2023: självständighetsdagen
2024: första maj, juldagen
2025: nyårsdagen, julaftonen
Oja, Heikki
Allakkatieto. - Weilin...
De frågor som du ställer angående principer för urval och inköp av böcker är någonting som varierar från bibliotek från bibliotek. Det svar jag kan ge dig gäller bara Helsingfors stadsbibliotek (och i viss mån Esbo, Vanda och Grankulla bibliotek som använder samma biblioteksystem, de s.k. Helmetbiblioteken).
I stort sett går urvalsprosessen till så att det på biblioteket finns en inköps- och katalogiseringsavdelningen som sköter sköter kontakterna till förlagen, både stora och små samt till privata utgivare. Personalen följer också aktivt med vad som publicerats via Internet, tidningar och annan media På grund av den information som fås om böckerna görs urvalslistor som biblioteken sedan får ta del av i elektronisk form. Varje...
Elsa Marttila-Strandén torde vara vid liv (se http://lib.kokkola.fi/chydenica/marttila.htm ).
Enligt Fråga bibliotekarien -tjänstens principer kan vi tyvärr inte förmedla uppgifter om privatpersoner (t. ex. adresser), men Ni kan fråga ytterligare Belfolkningsregistercentralens adresstjänst, se http://www.vaestorekisterikeskus.fi/osoitepalvelu/sve/
Hej!
Här kommer förslag på några böcker om att turista med barn i Stockholm:
Hjemstedt, Sara; Barnens Sthlmguide: 08 för 0-8 år : de största äventyren för de minsta stockholmarna , 2014
Bruna, Dick: Miffy i Stockholm : [en guidebok för barn med vuxna!] , 2007
Dessutom finns det många goda webbsidor: t.ex.
https://www.barnistan.se/
https://www.visitstockholm.com/sv/guider/stockholm-for-barn/
https://vadhanderistockholm.se/familjeaktiviteter-i-stockholm/
En särskilt barnvänlig plats i Stockholm är ju Junibacken: http://www.junibacken.se/.
Trevlig resa!
Byggandet av en flygplats är en synnerligen lång process. Mest går det tid till att hitta ett bra läge samt till planeringen varje byggnadsprocess är givetvis helt enastående. Därför är det omöjligt att ge någon generell tidtabell. Som exempel kan nämnas Birkala flygplats: byggnadsbeslutet gjordes år 1969, byggnadsarbeten startade år 1977 och år 1979 firade man öppnande. Processen tog exakt tio år!
Referens:
http://www2.pirkkala.fi/historia/sorkkala.htm
http://www.rakennustieto.fi/lehdet/ry/index/lehti/P_290.html
Du kan titta på släktforskarnas www-sidor och deras www-databas HisKi:
http://www.hiski.fi/indexr.htm
Du kan också få mikrofilmer eller mikrokort av kyrkoböcker från Finland. Du behöver bara gå till biblioteket och göra en fjärrlånebeställning. Sådant material är naturligtvis läsesallån.
Här kommer ett par boktips:
Green, Ross W: Explosiva barn : ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Stockholm : Cura, 2003. ISBN 91-89091-26-4
Hammerström, Helena: Från aggressivitet till harmoni. Stockholm, Gothia, 2006. ISBN: 91-7205-480-8
I det här sammanhanget brukar man ofta nämna Aggression Replacement Training (ART). Nedan finns en länk till böcker i ämnet som finns i LIBRIS (den svenska nationella bibliotekskatalogen)
http://tiny.cc/q7oo6
Det måste gälla Maj Bylocks Häxserie som består av berättelserna Häxprovet (1989), Häxans dotter (1990), Häxpojken (1991), Häxguldet (1993), Häxkatten (1995), Häxbrygden (1996) och Häxdoktorn (1998). Serien har utgivits både som skilda böcker och som en samlingsvolym av delarna 1-3 vid namnet I häxornas tid år 2006. Om du kommer ihåg bara en bok, kan det alltså bra hända att du har läst den ovanstående samlingsvolymen i grundskolan. De senare delarna i serien handlar faktiskt om sonen till huvudpersonen i de första böckerna.
Till en början får vi följa med Anneli som bor tillsammans med sina småsyskon och måste fly hemifrån när deras stuga börjar brinna. Hon hittas i skogen av en gammal kvinna, Ylva, som tar hand om henne och lär henne...
I Finland finns Lukukeskus - Författarcentrum
http://www.lukukeskus.fi/
I Sverige finns också en författarförmedling som kallas Författarcentrum. Adressen dit är:
http://www.forfattarcentrum.se/
Några böcker där du hittar fakta om endorfiner:
Bra Böckers stora läkarlexikon del 3. - Höganäs: Bra Böcker, 1983. s. 89 (om endorfiner)
Löparens nya handbok. - Köpenhamn: I Form, 2003.
Henriksson, Olle: Fysiologi. - Lund: Studentlitteratur, 2007.
Plate, Anders: Knopp & kropp. - Farsta: SISU, 1997.
Killander, Elisabeth: Tro på patienten. - Lund: Studentlitteratur, 1991.
Begreppet "inskolning" tycks mest förekomma i rikssvenska sammanhang i samband med daghem och förskola. På Åbo stadsbibliotek finns inte litteratur på svenska om ämnet. Däremot i artikeldatabasen Artikelsök, som är tillgänglig på referensavdelningen på Åbo stadsbibliotek, får du många träffar på tidskriftsartiklar då du använder ämnesordet "inskolning". Ett exempel på en färsk artikel är Mia Coulls artikel "Börja dagis" i Vi föräldrar 2002:4.I fjol ingick t.ex. artikeln "Välkommen till dagis, Tilde" i Vi föräldrar 2001:9, s.19-22 av Cajsa Högberg. Tidskriften "Vi föräldrar" återkommer ofta och finns uppbevarad i Julins tidningsrum på Åbo stadsbibliotek. Du kan också söka med fritext i Artikelsök och får då ännu flere artiklar på sökordet "...
Biblioteken har ingen plikt att köpa in eller arkivera alla böcker eller skivor av finlandssvenska författare och artister, men det är naturligt att biblioteken försöker stöda finlandssvensk litteratur och köper in nytt material såvida det är möjligt. Biblioteken har olika principer gällande urval och inköp av nya böcker, och det skulle kanske vara nyttigt att t.ex. vända sig till det närmaste biblioteket och fråga hurdana deras principer är.
Däremot finns det i Finland en Nationalsamling, som bör innehålla inhemska trycksaker och ljudupptagningar. I samlingen ingår dessutom utländskt material som är finskspråkigt, publicerat av finländare och som handlar om Finland. Mera information här, http://www.nationalbiblioteket.fi/tjanster/...
Schweizaren Marcus Pfister har skapat fantastiska färgglada barnböcker sedan slutet av 1980-talet. Han har gjort en bok med Rolf Siegenthaler "Keine Bange liebe Schlange". Men jag är inte säker på om det någonsin har översatts till svenska. Omslaget till boken har en färgglad grön orm och en mus.
I den här videon kan du se illustrationen av boken:
https://www.youtube.com/watch?v=nZaiFnge5us
Produkten "Solidott" kallas på sidan http://www.gittes.se/butiktillbehor.html för mellanlägg, vilket är det gångbara ordet i Sverige och Finland.
På finska är motsvarande ord i broderisammanhang ”tukikangas”. Se t.ex. http://www.smfimac.fi/products/tuoteluettelo/pages/42_46.pdf.
Med hjälp av detta ord kan man hitta olika produkter i Finland
Hej,
Du kan hitta "Diversity Visa Program Statistics" enligt land på websidan U.S.Department of State, Bureau of Consular Affairs
=> http://travel.state.gov/content/visas/english/immigrate/diversity-visa…
Karleby stadsbibliotek byggdes 1998-1999. Byggnaden invigdes och öppnades officiellt på Karlebydagen 7.9.1999. Mera info om biblioteketsbygget hittas på följande adress: http://lib.kokkola.fi/kirjastotalohanke/index_se.asp
Arbetsministeriet har en söktjänst där man kan söka fram yrkesbeskrivningar. Slå upp närvårdarens yrke på sidan
http://www.mol.fi/webammatti.cgi?ammattinumero=10610&kieli=01
Jag hittar franska ord i ordböcker för cell = cellule och även sträckning. Cellsträckning har med växande att göra och det handlar sig väl om cell som växer? I det fall skulle kanske "croissance cellulaire" eller "croissance de la cellule" vara passande uttryck. Eftersom vi besvarar här frågor med hjälp av ordböcker och inte är experter i franska, inte heller i biologi, så tycker jag att det vore säkrast att kontakta språkexperter på universetet. Kontaktinformation till t.ex. Helsingfors Universitet och Åbo Akademi står nedan.
http://www.helsinki.fi/romaanisetkielet/svenska/
http://web.abo.fi/fak/hf/fra/fra/
