Några böcker där du hittar fakta om endorfiner:
Bra Böckers stora läkarlexikon del 3. - Höganäs: Bra Böcker, 1983. s. 89 (om endorfiner)
Löparens nya handbok. - Köpenhamn: I Form, 2003.
Henriksson, Olle: Fysiologi. - Lund: Studentlitteratur, 2007.
Plate, Anders: Knopp & kropp. - Farsta: SISU, 1997.
Killander, Elisabeth: Tro på patienten. - Lund: Studentlitteratur, 1991.
Begreppet "inskolning" tycks mest förekomma i rikssvenska sammanhang i samband med daghem och förskola. På Åbo stadsbibliotek finns inte litteratur på svenska om ämnet. Däremot i artikeldatabasen Artikelsök, som är tillgänglig på referensavdelningen på Åbo stadsbibliotek, får du många träffar på tidskriftsartiklar då du använder ämnesordet "inskolning". Ett exempel på en färsk artikel är Mia Coulls artikel "Börja dagis" i Vi föräldrar 2002:4.I fjol ingick t.ex. artikeln "Välkommen till dagis, Tilde" i Vi föräldrar 2001:9, s.19-22 av Cajsa Högberg. Tidskriften "Vi föräldrar" återkommer ofta och finns uppbevarad i Julins tidningsrum på Åbo stadsbibliotek. Du kan också söka med fritext i Artikelsök och får då ännu flere artiklar på sökordet "...
Olika källor anger, att det var den 27.1.1918, som inbördeskriget utbröt i Finland och att det inleddes med, att den röda lyktan hänges ut i Hagnäs på folkets hus.
Se gärna:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_inb%C3%B6rdeskriget
http://fi.wikipedia.org/wiki/Suomen_sis%C3%A4llissota
Böcker om jultradiotioner i Sverige:
Forsberg-Warringer: God jul med Jenny Nyström (Stockholm, 1999)
Flinck: Granna granen... (Stockholm, 1998)
Schön: Vår svenska tomte...(Stockholm, 1996)
Kättström Höök: God jul!...(Stockholm, 1995)
Swahn: Den svenska julboken (Höganes, 1993)
Swahn: Grötrim på skämt och allvar (1986)
Olls: Så firades julen förr (Stockholm, 1984)
Jag hittar franska ord i ordböcker för cell = cellule och även sträckning. Cellsträckning har med växande att göra och det handlar sig väl om cell som växer? I det fall skulle kanske "croissance cellulaire" eller "croissance de la cellule" vara passande uttryck. Eftersom vi besvarar här frågor med hjälp av ordböcker och inte är experter i franska, inte heller i biologi, så tycker jag att det vore säkrast att kontakta språkexperter på universetet. Kontaktinformation till t.ex. Helsingfors Universitet och Åbo Akademi står nedan.
http://www.helsinki.fi/romaanisetkielet/svenska/
http://web.abo.fi/fak/hf/fra/fra/
Man kan utbilda sig till bibliotekarie t.ex. vid Åbo Akademi.
Kontakt Åbo Akademi: Åbo Akademi
Postadress: Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3 ,20500 ÅBO ,Växelns telefonnummer:(02) 215 31
Var så god och kolla också Åbo Akademis netsidor: http://www.abo.fi/public/
https://www.abo.fi/student/presentationiif
Biblioteken har ingen plikt att köpa in eller arkivera alla böcker eller skivor av finlandssvenska författare och artister, men det är naturligt att biblioteken försöker stöda finlandssvensk litteratur och köper in nytt material såvida det är möjligt. Biblioteken har olika principer gällande urval och inköp av nya böcker, och det skulle kanske vara nyttigt att t.ex. vända sig till det närmaste biblioteket och fråga hurdana deras principer är.
Däremot finns det i Finland en Nationalsamling, som bör innehålla inhemska trycksaker och ljudupptagningar. I samlingen ingår dessutom utländskt material som är finskspråkigt, publicerat av finländare och som handlar om Finland. Mera information här, http://www.nationalbiblioteket.fi/tjanster/...
Arbetsministeriet har en söktjänst där man kan söka fram yrkesbeskrivningar. Slå upp närvårdarens yrke på sidan
http://www.mol.fi/webammatti.cgi?ammattinumero=10610&kieli=01
I Finland finns Lukukeskus - Författarcentrum
http://www.lukukeskus.fi/
I Sverige finns också en författarförmedling som kallas Författarcentrum. Adressen dit är:
http://www.forfattarcentrum.se/
Hälsovårdens etiska principer behandlar mm. Riksomfattande delegationen inom hälso- och sjukvården www.etene.org. På deras sidor finns det mm. publikation Gemensam värdegrund, gemensamma mål och gemensamma principer för hälso- och sjukvården. http://www.etene.org/dokumentit/EteneSWE.pdf
Också Finlands närvårdar-och primärskötarförbund SuPer rf har publicerat publikationen Närvårdarens etiska principer. http://www.superliitto.fi/datafiles/tiedosto_ja_teksti_fi/511_eettiset_…
Hej!
Här kommer förslag på några böcker om att turista med barn i Stockholm:
Hjemstedt, Sara; Barnens Sthlmguide: 08 för 0-8 år : de största äventyren för de minsta stockholmarna , 2014
Bruna, Dick: Miffy i Stockholm : [en guidebok för barn med vuxna!] , 2007
Dessutom finns det många goda webbsidor: t.ex.
https://www.barnistan.se/
https://www.visitstockholm.com/sv/guider/stockholm-for-barn/
https://vadhanderistockholm.se/familjeaktiviteter-i-stockholm/
En särskilt barnvänlig plats i Stockholm är ju Junibacken: http://www.junibacken.se/.
Trevlig resa!
De frågor som du ställer angående principer för urval och inköp av böcker är någonting som varierar från bibliotek från bibliotek. Det svar jag kan ge dig gäller bara Helsingfors stadsbibliotek (och i viss mån Esbo, Vanda och Grankulla bibliotek som använder samma biblioteksystem, de s.k. Helmetbiblioteken).
I stort sett går urvalsprosessen till så att det på biblioteket finns en inköps- och katalogiseringsavdelningen som sköter sköter kontakterna till förlagen, både stora och små samt till privata utgivare. Personalen följer också aktivt med vad som publicerats via Internet, tidningar och annan media På grund av den information som fås om böckerna görs urvalslistor som biblioteken sedan får ta del av i elektronisk form. Varje...
Karleby stadsbibliotek byggdes 1998-1999. Byggnaden invigdes och öppnades officiellt på Karlebydagen 7.9.1999. Mera info om biblioteketsbygget hittas på följande adress: http://lib.kokkola.fi/kirjastotalohanke/index_se.asp
Skönlitterära texter om solen kan man hitta i skapelsemyter och sagor. Här kommer några förslag:
I Maj Samzelius bok "Hjältar och monster på himlavalvet"(fjärde boken 1986), beskrivs i några kapitel (s.140-) hur Faeton, solgudens son, söker upp sin far och kör den gyllene solvagnen mot sin egen undergång. Samzelius’ bokserie (del 1-4) handlar om hur stjärnbilderna fick sina namn.
I boken "Skapelsemyter" (1996) av Margaret Mayo och "All världens myter i text och bild" (1996) återberättade av Neil Philip, ingår myter om solen.
Solen medverkar på något hörn i sagorna:
Den lilla guldfågeln (ur Den förtrollade pissepottan, 2001)
Solens och månens dotter (ur Sagor från skogen, 2001)
Solen, månen och stjärnorna (ur I sagolandet: När skymningen...
Du kan hitta information om Axelsson i boken Svenska samtidsförfattare 2. 2000. ISBN 91-7018-451-8.
Det finns många sidor på webben om Majgull Axelsson. Du kan se, t.ex. https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Aperson_123175957750499
http://www.norstedts.se/forfattare/115660-majgull-axelsson
https://brombergs.se/writer/majgull-axelsson/
Förleden Alf i namnet Alvar betyder "här" eller "krigare". Namnet var populärt i Sverige på 1800-talet och stavades då Allvar. Man har förknippat namnet med tyskans Ernst. En kvinnlig motsvarighet till Alvar är Alva.
I Finland var Alvar ett populärt namn i början på 1900-talet. Namnet har nordiska rötter men man har inte med säkerhet kunnat placera namnets ursprung till Sverige. På fornsvensk tid förekom varianterna Alver och Ölver. Man vet att en Allfwer Tordson har levt i Lojo på 1300-talet. En fornengelsk motsvarighet till Alvar är Aelfhere och man antar att italienskans och spanskans Alvaro härstammar från goternas namnregister. Enligt Uusi suomalainen nimikirja är tyskans Alphard, "stark med hjälp av älvorna" ett nära beläktat namn....
Det finns åtminstone några sådana förlag. Det största är kanske Dover Publications, ett amerikanskt förlag, som har en serie som heter Dual-Language books. Du hittar seriens böcker här:
http://www.languages-direct.com/books/parallel-texts/dover-publications
Det andra förlaget är Penguin Books. Deras "Penguin parallel texts" kan du hitta här:
http://www.penguin.co.uk/nf/Search/QuickSearchProc/1,,,00.html?strSearc…
För att utrycka tveksamhet i svar används ofta ett hummande, såsom hm medan en harkling uttrycks med en harkling i tal.
Enligt mig torde kröhöm på finska och kröhömsis på finlandssvenska uttrycka en viss självbelåtenhet.
Det vore kanske skäl, att diksutera ovanstående läten med Språkbyrån, se vidare:
http://www.kotus.fi/
Du kan titta på släktforskarnas www-sidor och deras www-databas HisKi:
http://www.hiski.fi/indexr.htm
Du kan också få mikrofilmer eller mikrokort av kyrkoböcker från Finland. Du behöver bara gå till biblioteket och göra en fjärrlånebeställning. Sådant material är naturligtvis läsesallån.
