Skönlitterära texter om solen kan man hitta i skapelsemyter och sagor. Här kommer några förslag:
I Maj Samzelius bok "Hjältar och monster på himlavalvet"(fjärde boken 1986), beskrivs i några kapitel (s.140-) hur Faeton, solgudens son, söker upp sin far och kör den gyllene solvagnen mot sin egen undergång. Samzelius’ bokserie (del 1-4) handlar om hur stjärnbilderna fick sina namn.
I boken "Skapelsemyter" (1996) av Margaret Mayo och "All världens myter i text och bild" (1996) återberättade av Neil Philip, ingår myter om solen.
Solen medverkar på något hörn i sagorna:
Den lilla guldfågeln (ur Den förtrollade pissepottan, 2001)
Solens och månens dotter (ur Sagor från skogen, 2001)
Solen, månen och stjärnorna (ur I sagolandet: När skymningen...
Esa Sariola har skrivit en novell, som heter Koira = Hunden och den finns i novellsamlingen Väärinkäsityksiä som är översatt till svenska, Sariola, Esa, Missförstånd : akustiska berättelser. Helsingfors 1988.
Hyvinge Sanatorium Ab grundades av läkare från Helsingfors år 1896. Det var det första finska sanatoriet eller "vilohemmet" för patienter, som inte hade tuberkulos. Före ryska revolutionen 1917, var sanatoriet mycket populärt bland ryska gäster. Hälften av huvudbyggnaden blev förstörd under vinterkrigsbomningarna.
Hyvinge Konstmuseum har publicerat en bok om sanatoriet som heter "Tuuli ja pilvet ja männynlatvat : Hyvinkään parantola - Hyvinge sanatorium och badanstalt 100 vuotta" (Hyvinkään taidemuseo, 1996). Boken är skriven på finska, sammandrag på engelska. Marjatta Eronen har skrivit en liten bok "100-vuotiaan parantolan tarina" (1997), men boken är på finska och har enbart 31 sidor.
"Tuuli ja pilvet ja männynlatvat" finns i Esbo...
Jag har tittat igenom Bo Bergmans Vårfrost, som finns på nätet https://www.svenskaakademien.se/sites/default/files/bo_bergman.pdf och https://archive.org/stream/valdadikter00berg/valdadikter00berg_djvu.txt, Stockholmsdikter och Dikter 1903-1969, men har inte hittat denna dikt. En dikt som heter resan finns i Valda dikter, där känner diktaren att "han kom på orätt tåg i världen", men någon älskad, dörr eller fönster näms inte. I antologin Lyrikboken, en svensk antologi hittar jag inte heller något passande. Försökte också bläddra i Harry Martinsons och Henry Parlands dikter, men tyvärr, ingen träff. Jag skickade också frågan till vår postlista för bibliotekarier, men ingen kände igen dikten.
Kanske någon av våra läsare...
Man kan utbilda sig till bibliotekarie t.ex. vid Åbo Akademi.
Kontakt Åbo Akademi: Åbo Akademi
Postadress: Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3 ,20500 ÅBO ,Växelns telefonnummer:(02) 215 31
Var så god och kolla också Åbo Akademis netsidor: http://www.abo.fi/public/
https://www.abo.fi/student/presentationiif
Mer information om saken (svaret till er tidigare fråga 3.8. 2007) finns i följande böcker:
Titel: Suomen eduskunta 100 vuotta / [teossarjan toimitus: Juhani Mylly, päätoimittaja ... et al.] ; [julkaisija: Suomen eduskunta]
Del: 3 : Kansanvalta koetuksella
Material: monografi
Förlag: Helsinki : Edita
Förlag (del): pain. 2006
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 2 : Ett folk i kamp
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Titel: Finland 1917-1920 / [huvudredaktör: Ohto Manninen]
Del: 3 : En stat tar form
Material: monografi
Förlag: Helsingfors : Tryckericentralen : Riksarkivet
Förlag (del): , 1995
Upphovsman: Zetterberg, Seppo
Titel: Finland after 1917 / Seppo...
Det finns åtminstone några sådana förlag. Det största är kanske Dover Publications, ett amerikanskt förlag, som har en serie som heter Dual-Language books. Du hittar seriens böcker här:
http://www.languages-direct.com/books/parallel-texts/dover-publications
Det andra förlaget är Penguin Books. Deras "Penguin parallel texts" kan du hitta här:
http://www.penguin.co.uk/nf/Search/QuickSearchProc/1,,,00.html?strSearc…
På engelska talar man ibland om Foreign Language Learning Disability (FLLD). Någon svensk term för fenomenet har jag inte lyckats hitta.
Jag rekommenderar att du också vänder dig till expertis inom området, kontakta t.ex. Nationellt centrum för svenska som andraspråk - Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.
http://www.sfi.su.se/
Källor:
Sparks, Richard: Is There a "Disability" for Learning a Foreign Language.
Journal of Learning Disabilities, Nov/Dec2006, Vol. 39 Issue 6, p544-557, 14p
Här kommer några böcker om 1900-talets mode.
Dessa böcker är tagna ur HelMet-katalogen, den gemensamma databasen för stadsbiblioteken i Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda.
Damer : rebeller outsiders och tidens yta / Mona Skagerfors
ISBN 91-7798-861-2 (inb.) 1994
Lilla svarta : idéer och tankar kring modet 1930 till 1970 / Tony & Claes Lewenhaupt
ISBN 91-86600-12-5 (inb.) 1985
Mode : designernas århundrade : 1900-1999 / Charlotte Seeling ; [översättning från tyska: Andrea Resch
ISBN 3-8290-6941-3 (inb.) 2001
Modets historia under 1900-talet / Gertrud Lehnert ; [översättning från tyskan: Sten Wiegert]
ISBN 3-8290-4750-9 (inb.) 2000
Tankar om mode / Lotta Lewenhaupt
ISBN 91-518-4219-X (inb.)2004
Vidare kan man exempelvis kolla...
På Genealogiska Samfundet i Finland finns det sakkunniga som kan hjälpa vidare. Samfundets address på nätet är http://www.genealogia.fi/sve/indexr.htm . På webbplatsen finns praktiska råd när det gäller att släktforska. På deras sidor finns även databasen Hiski, som skulle kunna intressera dig http://www.hiski.fi/indexr.htm .
Samtliga kyrkböcker finns mikrofilmade på rullfilm fram till ca 1850-1860. Hela serien av mikrofilmer finns i Riksarkivet i Helsingfors, http://www.narc.fi/Arkistolaitos/sve/ .
Grundlagutskottets betänkande 1 och 1 A från året 1918 behandlar händelser. I betänkande 1 A (den 15 januari 1919) sägs det bland annat: "Då enligt 5 § 2 mom. 8 punkten och 6 § Lantdagsordningen den icke kan vara lantdagsman, som på grund av laga dom saknar god frejd, följer härav, att ifrågavarande personer, som envar dömts medborgerligt förtroende förlustig, därigenom förverkat sin rätt att innehava uppdrag såsom lantdagsmän samt att deras platser, vilka sålunda blivit lediga, böra intagas av suppleanter."
Vi har inte hittat någon annan granskning, men vi återkommer till saken, om vi får ytterligare information.
Riksdagen har publicerat en bokserie "Suomen eduskunta 100 vuotta". Nästan alla böcker är färdiga och till exempel i del tre...
Skulpturen heter: Yhtyvät virrat/ Strömmar i gemenskap och är designad av Eero Hiironen.
På Jakobstads hemsida www.jakobstad.fi och Muséet finns en förteckning över offentliga konstverk i Jakobstad om du vill se mera.
Referenssamlingar består av böcker, kartor m.m. som inte lånas ut utan som bara står till förfogande på biblioteket. De flesta titlarna i refenssamlingar är vanligtvis något slags uppslagsverk, t.ex. encycklopedier, matriklar, ordböcker o.d.
Tidigare arbetade ofta åtminstone en bibliotekarie på varje refensavdelning som studierådgivare. Nuförtiden har referensavdelningarnas betydelse minskat med informationsnätets uppväxt och referenssamlingar blir mindre och mindre. Bibliotekets rådgivnings- och informationstjänster är däremot tillgängliga både allestädes på biblioteket och genom Internet.
Jag tror att att novellen du söker kan vara The Lottery av Shirley Jackson, publicerad första gången i The New Yorker 1948. Den handlar om en amerikansk småstad som varje år genomgår en ritual känd som lotteriet.
Enligt källorna är seriefilmen ett gammalt fenomen. Veijo Hietala skriver i sin artikel ”Sarjamuodon lumo” (Filmihullu 4/89): ”Sarjaelokuvat tunnettiin Hollywoodin alkuaikoina vahvana valttina yleisön houkuttelemiseksi ilta illan jälkeen elokuvateattereihin.” Rune Walderkranz i sin bok Filmens historia: De första hundra åren” nämner den franska regissören Victorin Jasset som ”en pionjär för ... seriefilmen” som ”inspelade en lång rad sensationsfyllda, starkt melodramatiska seriefilmer kring hjältefigurer som återkom i ständigt nya och rafflande äventyr. Jassets första filmserie var ”Les aventures de Nck Carter” (1908). De här filmerna var ”serials”, alltså serier, som producerades som en helhet.
”Sequel films”, självständiga filmer, som...
Du kan hitta information om Axelsson i boken Svenska samtidsförfattare 2. 2000. ISBN 91-7018-451-8.
Det finns många sidor på webben om Majgull Axelsson. Du kan se, t.ex. https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Aperson_123175957750499
http://www.norstedts.se/forfattare/115660-majgull-axelsson
https://brombergs.se/writer/majgull-axelsson/
Enligt vad jag förstått säger Paavolainen saken inte rakt i sin bok 'Vankileirit Suomessa 1918' (1971) men jag har all anledning förmoda att de tigerstedtska rapporter är helt eller åtminstone delvis svenskspråkiga. Sannolikt finns de inte tryckta. Paavolainen nämligen hänvisar endast till arkivmaterialet (Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E c 1, Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E e 1, Sotavankilaitoksen arkisto SVL ark. E f 1 och Vankeinhoitohallituksen arkisto VHH ark E b 1, alla samlingar i Riksarkivet http://www.narc.fi/Arkistolaitos/sve/riksarkivet/). När Väinö Tanner besökte Sverige i augusti-september 1918 hade han med sig också ett exemplar av Robert Tigerstedts (hemliga) rapport från 5.8., som han överlät åt Social-...
Boken är Det osynliga barnet och andra berättelser (Schildts, 1962). Det sägs i berättelsen Hatifnattarnas hemlighet:
"Mumintrollets pappa litade inte riktigt på sig själv längre, men hatten trodde han på; den var kolsvart och bestämd och inne i den hade muminmamman målat M.P. av din M.M. för att den skulle skilja sig från alla andra höga hattar i världen." (s. 136)
Hälsovårdens etiska principer behandlar mm. Riksomfattande delegationen inom hälso- och sjukvården www.etene.org. På deras sidor finns det mm. publikation Gemensam värdegrund, gemensamma mål och gemensamma principer för hälso- och sjukvården. http://www.etene.org/dokumentit/EteneSWE.pdf
Också Finlands närvårdar-och primärskötarförbund SuPer rf har publicerat publikationen Närvårdarens etiska principer. http://www.superliitto.fi/datafiles/tiedosto_ja_teksti_fi/511_eettiset_…
Frågan är ny och aktuell inom biblioteksbranschen.
Kirjastot.fi och Helsingfors stadsbibliotek inledde våren 2009 sitt Labs.kirjastot.fi-projekt med finansiering beviljad av undervisningsministeriet.
Kirjastolehti (Pakarinen & Sarmela, 2009:5, 25) presenterar projektet på följande sätt: ”Kirjastot.fi och Helsingfors stadsbiblioteks Labs är en för alla intresserade bibliotek, samarbetskumpaner och kunder öppen försöksmiljö, i vilken för biblioteksbranschen passande öppna källkodsapplikationer och annat granskas och prövas.”
Ur bibliotekens synvinkel ”är det genom öppna källkodstillämpningar möjligt att nå nödvändig flexibilitet, kostnadsfördel och kontinuitet i utvecklingsarbetet. Samtidigt som man drar nytta av de mycket proggressiva...
