Historiska deckare:
Steven Saylor, Lindsey Davis
Carina Burman: Vit som marmor
Historiska romaner:
Conn Iggulden: Kejsaren-serien
Sarah Dunant: I kurtisanens sällskap
Renata Wrede: Mitt romerska lejon
Mika Waltari: Rikets fiender
Henryk Sienkiewicz: Quo vadis
Calderón, Emilio: Kärlekens arkitekt
Dunan, Sarah: I kurtisanens sällskap
Övriga deckare:
Michael Dibdin
Dan Brown: Änglar och demoner
Övriga romaner:
Alberto Moravio: Resan till Rom
Llewellyn, Julia: Bröllopsgåvan
Du kan hitta flera tips på www.helmet.fi:
- välj först språket http://helmet.fi/search~S9*swe/X
- välj skönlitteratur
- skriv sen rom romaner i rutan
Övriga källor, bl.a.:
http://www.hs.fi/viesti/kaupunkikirjasto
Jag tror, att du bäst får en uppfattning om hur en dylik överfart kunde ha gått till genom att kontakta Finlands sjöhistoriska museum.
http://www.nba.fi/en/mmf
God middag!
Det är tyvärr inte lätt att hitta litteratur om Hanna Parviainen på svenska. Jag har hittills hittat en artikel av Elsa Hästesko: “Fröken kommerserådet” i Tidevarvet 1927 (5): 28. http://www.ub.gu.se/kvinn/digtid/08/1927/tidevarvet1927_28.pdf
I boken Paratiisin puutarhat - paradisets trädgård finns en artikel av Berndt Arell: “Arkitekt Wivi Lönns hem i Jyväskylä, dess orangeri och trädgård 1910-1918”. Hanna Parviainen nämnas i artikeln, därför att Wivi Lönn var en nära väninna till henne.
Uppgifter på engelska:
- Festskrift tillägnad Kalevi Pöykkö på hans 60-årsdag den 9 oktober 1993 (Helsinki, Taidehistorian seura, 1993)
I boken finns en artikel av Renja Suominen-Kokkonen: “Arkkitehti ja kauppaneuvos Säynätsalon...
Tyvärr har den här dikten tydligen inte översatts. En bra källa för finska översättningar är databasen Linkki maailman runouteen (Länken till världspoesin). Där kan man få reda på att ganska många av hans dikter finns på finska i olika samlingsverk men tyvärr inte den här.
Vi föds alla med blå ögon, också hundar och kattor.
Om vuxna kan ha lila ögon kan jag inte uttala mig, då jag inte hittat något belägg för det!
Jag antar att intensivt blå ögon kan se lila ut i vissa belysningar.
Ögonens färg är ett intressant ämne som man kan läsa mera om på bl.a.
http://www.seps.org/oracle/oracle.archive/Expert/Toco/Life_Science.Gene…
http://www.seps.org/cvoracle/faq/eyecolor.html
http://www.foraldrarochbarn.se/templates/template_305.asp?number=48942&…
Din fråga är ganska svår att besvara. Det är nämligen så, att ett stort antal efternamn i Finland slutar på -nen och även Juha är ett mycket vanligt förnamn.
Några musiker har jag ändå kommit på, nämligen gitarristerna Juha Torvinen (gruppen Eppu Normaali) och Juha Björninen. Eller menar du kanske Juice Leskinen?
Om finsk rockmusik hittar du information i följande Internet-källör
Rockdata, http://www.sjoki.uta.fi/~latvis/rockdata.html och Bändit, http://www.banditrekisteri.com/ . Sidorna är på finska, men har engelsk resumé. Folk, jazz- och rockmusik behandlas i Virtual finlands musikavdelning, http://virtual.finland.fi/finfo/english/lightmus.html . Dansorkestrar kan du hitta i Tanssipaikkojen esiintyjiä, http://tanssi.net/fi/esiintyjat....
Om du söker i Åbo biblioteks databas Vaski
http://www.turku.fi/vaski
med de två ämnesorden saksan kieli och lukemistot under varandra så hittar du sådana läseböcker. De svåraste orden har förklaringar på tyska längst ner på sidorna.
De nyaste böckerna innehåller också CD-skiva.
Det är dessutom möjligt att söka med klassnummer 89.41072. På så sätt hittar man också äldre läseböcker som är utan ämnesord.
Hagbergs gamla översättning uphittades (finns också i nätet http://runeberg.org/hagberg/k/0263.html )och den verkar passande. Ariel sjunger:
"Jag honung suger som ett bi;
Guldvifvans klocka bor jag i … "
Anderbergs nya övesättning lyder:
"Som ett bi jag ligger i,
som en fjäril, glad och fri,
sjunger lärkans melodi,
härmar ugglans hesa skri;
och tills sommarn är förbi
dricker jag nektar ur varje pokal
blommorna bjuder i lövad sal."
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=shakespeare+william+stormen&se…
Med ISSN (International Standard Serial Number) kann en viss tidskrift eller annan seriell publikation identifieras och skiljas från andra publikationer. ISSN-nummer hör ihop med den seriella publikationens namn och numret är titelns unika identifikator. Om namnet ändras, måste publikationen få nytt ISSN.
Mera information : http://www.lib.helsinki.fi/svenska/utgtjanster/issn/
De stora förlorarna var Storbritannien och Frankrike: deras katastrofiala misslyckande att genomföra Suezkriget visade att deras tid som världsmakter var förbi. I Mellanöstern ersattes snart den brittiska dominansen av växande inflytande för USA och Sovjetunionen. Suezkanalen var av stort strategiskt värde för Storbritannien, som fick montera ner sina kolonialambitioner.
Källor:
http://www.kalla-kriget.se/varlden/krig/suezkrisen.html
Nationalencyclopedin
På-prepositionen använder man i allmänhet. Det finns några undantag: i kyrkan, i skolan, i fängelset. (Källan: Ullamaija Fiilin, Kristiina Hakala, Därför: ruotsin peruskielioppi, 2002)
Sången heter "Färdemannens psalm" (Op. 18 nro 1), namnet till tonsättare är Ilmari Hannikainen. Svenskt text är av Nino Runeberg, originaltext på finska har skrivits av Hilja Haahti.
Ord och musik till sången finns till exempel i en finsk sångbok som heter "Suuri toivelaulukirja 3".
Ta kontakt med förläggaren F-Kustannus:
http://www.f-kustannus.fi/english.htm
Mycket kunskap om Sveriges lantbruk får du från Statistiska centralbyråns sidor. De har statistikdatabasen bland annat om jord- och skogsbruk:
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp
Se också LivsmedelsSveriges sidor:
http://www.livsmedelssverige.org/
En bra bok för dig är Jordbruksstatistisk årsbok 2006.
Astrid Lindgrens böcker är översatta till 107 olika språk (februari 2019) enligt uppgifter på adressen https://www.astridlindgren.com/sv/vanliga-fragor-och-svar/oversatta-spr…
Dikten heter ”Julslakt”, och den finns i samlingen ”Det vilda torget” (Bonnier, 1941). Den finns också i samlingen ”Dikter” (s. 164–165; Bonnier, 1952).
I en översättning av N.-B.Storbom (Okänd soldat, Wahlström & Widstrand, 1978) säger Lahtinen så här (fjärde kapitlet, på sidan 109):
"Tror. Di tror ingenting. Di vet. Di har räknat, dedäran, kalorinerna eller vad fan det heter, som ska finnas i maten. Gå och klaga så får du si att di sticker en uträkning under näsan på dej som bevisar att du int kan va hungrig. Och för resten. Man törs ju int klaga. Minn du int hur det gick för Isoaho."
Båda namnen är markant finska. Seppo namnet har enligt Vilkuna, Kustaa, Etunimet (nyaste uppl. 2003) sitt ursprung i det finska nationaleposet Kalevala, där Seppo Ilmarinen är den sakkunniga smeden. Seppo kan vara även en förkortning av Sepeteus. Namnet Sorjonen är enligt Mikkonen, Pirjo - Paikkala, Sirkka, Sukunimet, Otava 2000 allmänt i östra Finland, Norra Karelen. Ursprunget kunde vara i ordet "sorja"(=fager, prydlig).
I Befolkningsregistercentralens namntjänst kan du söka efter för- och släktnamnsuppgifter (huvudsakligen antalet), adressen är https://192.49.222.187/nimipalvelu/default.asp?L=2 .
Dikten "I folkviseton" vars omkväde lyder "Ditt hjärta är mitt, mitt hjärta är ditt" finns på finska i boken Riemunkirjavin lyhdyin, Keisarin papukaija, Oravanpyörästäni, som innehåller översättningar av Ferlins samlingar Med många kulörta lyktor, Kejsarens papegoja och Från mitt ekorrhjul av Leo Saukkoriipi. Dikten finns på sidan 190. Den heter på finska "Kansanlaulun tapaan".
Noterna till barnsången "Glada vi till skolan gå..." hittas i sångboken "Gullvivan 1" från 1921 sid. 8, sång nr 10 under titeln "Barnvisa".
Noter till sången hittas också i "24 sånger ur B. C. Rodhes Abc. Boken har också digitaliserats och noterna till sången finns på sidan https://runeberg.org/ta24sanger/0032.html.
