Biblioteksfaktabasen finns i portalen Biblioteken.fi i kanalen Bibliotek. Den är öppen för alla. Den direkta adressen är http://www.biblioteken.fi/kirjastot/kunnankirjastot.aspx .
Borgå stadsbibliotek har böcker på svenska av två kvinnliga estniska prosaister och en poet. De är Viivi Luik och Maimu Berg samt Doris Kareva.
Helsingfors universitetsbibliotek har en bibliografi över svensk litteratur på estniska och estnisk litteratur på svenska:
Liivamets, Maire. Rootsi kirjandus eesti keeles ja eesti kirjandus rootsi keeles = Svensk litteratur på estniska och estnisk litteratur på svenska. 1993
Estonian Literature Information Centre uppger förutom de ovan nämnda poeten Kristiina Ehin. (se adressen http://www.estlit.ee/?id=1470)
Vi föreslår att du skulle använda till exempel följande böcker: (Dessa böcker hittar du via internetadressen http://www.fredrika.net/) Tyvärr är inte hela materialet på svenska.
Suomen naisen vuosisadat. [4] : Tiennäyttäjät / [teksti]: Leeni Tiirakari, Sari Saavikko ; [hakemisto]: Mirja Kivilahti, Leeni Tiirakari, Kaari Utrio / [päätoimittaja: Kaari Utrio]
Helsinki : Tammi, 2005
Suomen naisen vuosisadat. [1] : Piikasesta maisteriksi / kirjoittanut Kaari Utrio / [päätoimittaja: Kaari Utrio]
Julktiedot Helsinki : Tammi, 2005 (Hämeenlinna : Karisto)
Eväs döttrar : en berättelse om kvinnans, barnets och familjens historia i Europa / Kaari Utrio,Stockholm : Prisma, 1985
Caine, Barbara:
Europas historia 1780-1920 : ett genusperspektiv
Stockholm...
Det finns många bra böcker i ämnet, som förhoppningsvis finns på ditt bibliotek. Om de finns kan ditt biblioterk fjärrlåna dem.
Här är några titlar för barn:
Höjer, Dan: Kan man beställa en bror.
Mamma, hur blir en bebis till - en bok som förklarar livets största mysterium.
Swanberg och Nilsson: Vi ska få ett syskon.
I verket Itsenäistymisen vuodet, del 2, isbn 951-37-0728-8 beskrivs slaget om Viborg ingående på sidorna 429-437.
Tyvärr enbart på finska. Detta gäller även andra verk, som Viborgs stads historia.
Någon Amanda Chesterfield hittades inte, men nog en författarinna vid namn Amanda Kerfstedt!
I den gemensamma databasen för huvudstadsregionen, HelMet, fanns bl.a följande registrering om den svenska författarinnan Amanda Kerfstedt: Kerfstedt, Amanda: Ilolintunen ynnä muita kertomuksia lapsille, 1893. Barnboken (ett exemplar) skall finnas i huvudbibliotekets magasin i Böle här i Helsingfors.
I Finlands nationalbibliografi: https://fennica.linneanet.fi står också att finna följande;
Författare: Kerfstedt, Amanda
Titel: Ilolintunen ynnä muita kertomuksia lapsille : Fredrika-Bremer-yhdistyksen palkitsemat / Hilda Augusta Amanda Kerfstedt, synt. Hallström ; suom. Aino Krohn
Förlag: Helsinki : K. E. Holm , 1893
Omfång: 144 s.
Anmärkning:...
Du kan förnya lån i webbiblioteket (http://bibliotek.narpes.fi/kiwebres/webform1.aspx?lang=sv).
För att kunna logga in i webbiblioteket behöver du en PIN-kod som fås vid ett besök på biblioteket. PIN-koder ges inte ut per telefon eller e-post.
Bäst är att gå in på Fordonsförvaltningscentralen AKEs hemsidor: http://www.ake.fi/AKE_SE/
Där hittar du information bredvidläsnings- och undervisningsmaterial samt deras kontaktuppgifter.
Du kan söka talböcker i HelMet htpp://www.helmet.fi Du kan börja söka med Valfria sökord och skriva på sökfältet Talböcker and not barnlitteratur (då får du 1002 träff).
Eller du kan skriva på sökfältet Skönlitteratur and not barnlitteatur och begränsa sökningen på Ljudböcker i stället för Alla medier (796 träff). Om man söker material på svenska, skall man använda svenska ämnesord.
I Böle finns Boken kommer-tjänsten, om du är intresserad av det http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kotipalvelu/
Eller du kan kontakta specialbiblioteket Celia, som producerar och förmedlar litteratur i tillgängligt form för alla dem, som på grund av skada eller sjukdom inte kan läsa vanliga tryckta böcker http://www.celia.fi/sv/web/guest/tietoa-celiasta
I vårt magasin i Böle finns några svenskspråkiga faktaböcker som behandlar om Syd- och Nordpolen:
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=nordpolen&searchscope=12&m=1&l…
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=sydpolen&searchscope=12&m=1&l=…
Faktaböcker om ämnet hittar du också i övriga Helmet-bibliotek. De här böckerna kan du beställa till Böle. Från följande länkar ser du den aktuella situationen i alla Helmet-bibliotek:
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=sydpolen&searchscope=12&m=1&l=…
http://www.helmet.fi/search~S9*fin/?searchtype=X&searcharg=nordpolen&se…
Allakkatieto av Heikki Oja innehåller tabeller över kalendrar ända från 1754 fram till år 2081. Annandag påsk infaller givetvis alla år på en måndag, men i övrigt är helgdagarna tyvärr inte direkt utprickade här. Man måste därför kontrollera datumen för helgdagarna (antingen i Ojas bok eller i vilken almanacka som helst) och jämföra dessa med tabellerna.
På nätet kan man söka kalendrar åtminstone på följande adresser
http://www.almanakka.fi/?date=2025-7
http://www.paivyri.fi/index.php?dt=1725138000&ref=1&id=
Jag tror att om du vill bli en hajexpert är det nödvändigt att studera ganska många år, sannolikt på universitet.
Men kanske kan du börja banan till det om att arbeta ibland hajar, till exempel på Sea life:
http://www.visitsealife.com/Helsinki/sv/
Beträffande skönlitteratur hittar man ganska lätt några romaner som behandlar detta ämne med ämnesord incest och syskon: t.ex. Paul Austers Osynlig och Jeffrey Eugenides’ Middlesex. Det handlar dock om moderna historier. Ämnesord insesti och kulttuuri ger även några böcker som kanske redan är bekanta för dig som studerar i ämnet: t.ex. Myth and Mentality: studies in folklore and popular thought.
Du behöver ditt identitetskort eller pass om du vill få ett bibliotekskort i Helsingfors. Du måste också ha en adress i Finland men vi frågar inte efter bevis för adressen. Du kan bara berätta oss din adress i Finland och det är okej. Om du flyttar utomlands, du kan ha bibliotekskortet men du måste berätta oss din nya adress i utlandet.
Du kan läsa mer om bibliotekskortet: http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kirjastokortti/. Biblioteken kan ses här: http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kirjastot/.
Den här dikten är som i original V. A. Koskenniemis Minä laulan sun iltasi tähtihin från diktsamlingen Sydän ja kuolema (1919). Hela diktsamlingen är inte översatt på svenska, men dikten har översatt åtminstone två gånger av Nino Runeberg ock Barbara Helsingius.
Nino Runebergs översättning är i den här noten:
- Kokoelma yksinlauluja I (Helsinki : Fazer, 1967)
Översättning av Barbara Helsingius finns i den här noten:
- Kanske en visa .. av Barbara Helsingius ; Red. Barbara Helsingius
Tyvärr har vi inte hittat psykoterapeuten du letade efter. Henry Egidius var en berömd psykologi, men hittade inte att han hade skrivit en bok du beskrev.
Listan skulle bli ganska lång, som du kan föreställa dig! Jag ska ge dig några exempel här, men om du vill veta mera, är det bättre att gå till biblioteket där bibliotekarien kan hjälpa dig hitta flera författare.
Norska författare:
Fossum, Karin; Gaarder, Jostein; Hamsun, Knut; Holt, Anne; Loe, Erlend; Sandemose, Aksel; Ullmann, Linn.
Danska författare:
Blixen, Karen; Brögger, Suzanne; Hassel, Sven; Höeg, Peter; Kierkegaard, Sören.
Isländska författare:
Vigdis Grimsdottir; Hallgrimur Helgason; Einar Karason; Laxness, Halldor.
Det finns 12 självständiga stater i Sydamerika. Franska Guyana, Falklandsöarna och Sydgeorgien och Sydsandwichöarna räknas inte.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydamerika
