Du kan förnya lån i webbiblioteket (http://bibliotek.narpes.fi/kiwebres/webform1.aspx?lang=sv).
För att kunna logga in i webbiblioteket behöver du en PIN-kod som fås vid ett besök på biblioteket. PIN-koder ges inte ut per telefon eller e-post.
Bäst är att gå in på Fordonsförvaltningscentralen AKEs hemsidor: http://www.ake.fi/AKE_SE/
Där hittar du information bredvidläsnings- och undervisningsmaterial samt deras kontaktuppgifter.
Du kan söka talböcker i HelMet htpp://www.helmet.fi Du kan börja söka med Valfria sökord och skriva på sökfältet Talböcker and not barnlitteratur (då får du 1002 träff).
Eller du kan skriva på sökfältet Skönlitteratur and not barnlitteatur och begränsa sökningen på Ljudböcker i stället för Alla medier (796 träff). Om man söker material på svenska, skall man använda svenska ämnesord.
I Böle finns Boken kommer-tjänsten, om du är intresserad av det http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kotipalvelu/
Eller du kan kontakta specialbiblioteket Celia, som producerar och förmedlar litteratur i tillgängligt form för alla dem, som på grund av skada eller sjukdom inte kan läsa vanliga tryckta böcker http://www.celia.fi/sv/web/guest/tietoa-celiasta
I vårt magasin i Böle finns några svenskspråkiga faktaböcker som behandlar om Syd- och Nordpolen:
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=nordpolen&searchscope=12&m=1&l…
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=sydpolen&searchscope=12&m=1&l=…
Faktaböcker om ämnet hittar du också i övriga Helmet-bibliotek. De här böckerna kan du beställa till Böle. Från följande länkar ser du den aktuella situationen i alla Helmet-bibliotek:
http://www.helmet.fi/search*fin/X?SEARCH=sydpolen&searchscope=12&m=1&l=…
http://www.helmet.fi/search~S9*fin/?searchtype=X&searcharg=nordpolen&se…
Allakkatieto av Heikki Oja innehåller tabeller över kalendrar ända från 1754 fram till år 2081. Annandag påsk infaller givetvis alla år på en måndag, men i övrigt är helgdagarna tyvärr inte direkt utprickade här. Man måste därför kontrollera datumen för helgdagarna (antingen i Ojas bok eller i vilken almanacka som helst) och jämföra dessa med tabellerna.
På nätet kan man söka kalendrar åtminstone på följande adresser
http://www.almanakka.fi/?date=2025-7
http://www.paivyri.fi/index.php?dt=1725138000&ref=1&id=
Jag tror att om du vill bli en hajexpert är det nödvändigt att studera ganska många år, sannolikt på universitet.
Men kanske kan du börja banan till det om att arbeta ibland hajar, till exempel på Sea life:
http://www.visitsealife.com/Helsinki/sv/
Listan skulle bli ganska lång, som du kan föreställa dig! Jag ska ge dig några exempel här, men om du vill veta mera, är det bättre att gå till biblioteket där bibliotekarien kan hjälpa dig hitta flera författare.
Norska författare:
Fossum, Karin; Gaarder, Jostein; Hamsun, Knut; Holt, Anne; Loe, Erlend; Sandemose, Aksel; Ullmann, Linn.
Danska författare:
Blixen, Karen; Brögger, Suzanne; Hassel, Sven; Höeg, Peter; Kierkegaard, Sören.
Isländska författare:
Vigdis Grimsdottir; Hallgrimur Helgason; Einar Karason; Laxness, Halldor.
Det finns 12 självständiga stater i Sydamerika. Franska Guyana, Falklandsöarna och Sydgeorgien och Sydsandwichöarna räknas inte.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydamerika
Via Åbo stadsbiblioteks webbtjänst http://www.turku.fi/kirjasto/posvenska/index.htm kan man söka med t.ex. ämnesorden torpparilaitos och torpparit.
Bland träffarna syns Matti Peltonen: Talolliset ja torpparit och Viljo Rasila: Torpparikysymyksen ratkaisuvaihe.
Med hjälp av Google finner man även en hel del sidor, genom att pröva sig fram med olika sökord. Exempelvis Lex Kallio, eller torparlagen 1918.
I Uppslagsverket Finland finns litteraturtips under uppslagsordet toprväsen.
Om du söker telefonnummer i Finland, är det enklast att ringa till +358 202 05 och fråga. Servicen kostar lika mycket som ett vanligt samtal till Finland.
Eniro.fi finns inte mera. Vi har fonecta.fi i stället, men sidan är tyvärr bara på finska.
https://www.fonecta.fi/
De stora förlorarna var Storbritannien och Frankrike: deras katastrofiala misslyckande att genomföra Suezkriget visade att deras tid som världsmakter var förbi. I Mellanöstern ersattes snart den brittiska dominansen av växande inflytande för USA och Sovjetunionen. Suezkanalen var av stort strategiskt värde för Storbritannien, som fick montera ner sina kolonialambitioner.
Källor:
http://www.kalla-kriget.se/varlden/krig/suezkrisen.html
Nationalencyclopedin
Det finns bokserier och enskilda böcker som utreder händelser i världen år för år:
Elämäni vuodet: ajankuvia vuosilta 1916-1936
Det 20:e århundradet
20:e århundradets när var och hur
Guinness kronikka 1900-luku
Kronikka 1900-1999: Suomen ja maailman tapahtumat
Vuosisatamme kronikka
När var hur
Mitä missä milloin
Några av dessa böcker finns i Borgå stadsbibliotek eller Sibbo kommunbibliotek.
http://agricola.utu.fi/hist/kronologia/index.php?alku=1930&loppu=1939
http://www.imdb.com/Sections/Years/1936/world-events
http://www.imdb.com/Sections/Years/
http://www.worldbook.com/wb/BrowseByYear?id=1936-0
Du hittar listor över finlandssvenska tidningar och tidskrifter på adresserna http://www.luckan.fi/tidningar och http://www.hurrar.net/tid/. Listorna är inte helt fullständiga, men nästan. Det som fattas är små föreningars medlemsblad o.dyl.
Här finns två: webb-version av Svenska Akademiens ordbok och Projekt Runebergs digitala faksimilutgåva av Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok:
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/
http://runeberg.org/svetym/
Släktsagorna, eller ättesagona eller islänningasagorna hör till den det stora seklet i medeltida isländsk litteratur dvs 1200-talet. Genre är unika.. Det var anonyma texter såsom "Egill Skalla-Grímssons saga", "Laxdœla saga", "Eyrbyggja saga", "Njáls saga" och "Grettes saga". Sagorna är realistiska och innehåller fina dialoger. De utspelar sig under den tid som brukar kallas sagatiden, dvs 930 till 1030, den tid Alltinget upprättades.
Stilistiskt är de besläktade fornaldarsagorna, dvs forntids-sagorna, som har en mera mytisk karaktär med jättar, dvärgar och fabeldjur.
Läs mera om dessa i stora uppslagsverk, som Nationalencyklopedin, som svaret ovan baserar sig på, samt
P. Hallberg, Den isländska sagan.
Notera gärna, att Laxness roman...
Ett svar finns på Sveriges radios webbsida:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=411&artikel=3220402
Där sägs att presens particip med –s har blivit vanligare och att s-formerna kallas vardagliga och talspråkliga i granmatikböckerna.
Du kan också fråga språkrådgivningen på Institutet för de inhemska språken:
https://www.sprakinstitutet.fi/sv/sprakhjalp/sprak-_och_namnradgivning/…
"En mening är den minsta enhet som fungerar som ett självständigt yttrande", säger det i Erik Anderssons bok Grammatik från grunden (1994). Jag är inte expert på svenska språket, men kanske en mening som slutar med ett kolon inte fungerar som ett självständigt yttrande.
