Tyvärr finns det inte så många recensioner om nya finska böcker på svenska, och jag kunde inte finna sådana sidor som skulle samla dem ihop. Finlandssvensk litteratur kan finnas bättre, till exempel på Huvudstadsbladets sidan: http://hbl.fi/kultur/finlandssvensk-litteratur, och Lysmaskens sidan: http://www.lysmasken.net/. Om en finsk bok översättas till svenska, man troligen skriver en recension om det, men mest av finska böcker översättas inte.
Om du inte förstår finska, du kan använda Google översätt (http://translate.google.com/?hl=sv&tab=wT#) som automatiskt översättar finska till svenska. Översättningen är inte så bra men det kan förstås. Finska recensioner kan finnas på finska tidningarnas sidor. ”Helsingin Sanomat” har även...
På kinesiska bibliotek används ett klassifikationssystem kallat Classification for Chinese Libraries (CCL) eller Chinese Library Classification. Det avänds på såväl folkbibliotek, skolbibliotek som universitet. Det kinesiska nationalbiblioteket upprätthåller klassifikationssystemet.
Chinese Library Classification
http://en.wikipedia.org/wiki/Chinese_Library_Classification
National Library of China
http://www.nlc.gov.cn/en/indexen.htm
Chinese Library Classification Editorial Board
http://www.nlc.gov.cn/old/old/newpages/english/org/clce.htm
Se även en svensk magisteruppsats i ämnet:
Jerrewing, Linda: Kinesisk klassifikation
Daoistiska, konfucianska och maoistiska influenser
i fem kinesiska klassifikationssystem. Magisteruppsats i biblioteks...
Enligt Statistisk årsbok för Finnland 18 (1920) var Finlands folkmängd vid slutet av år 1917 3 346 853. Den egentliga frontlinjen etablerade sig först mot slutet av februari. Dessförinnan var några centrala orter norr om fronten i de rödas besittning (Kuopio, Uleåborg, Värtsilä och Varkaus). Likaså fanns det i söder områden där de vita var starka (Nystad, västra och östra Nyland). Åland ockuperades snart av trupper utsända av Sverige. Ohto Manninen estimerar, att befolkningens majoritet (cirka 1 875 000) bodde på de vitas sida, medan en mindre del (1 475 000) vistades på den röda sidan.
Upproret, medborgarkriget, frihetskriget / Ohto Manninen.
I verket: Finland 1917-1920 2, ett folk i kamp. - Helsingfors, 1995.
Noter till lovsången du letar efter finns åtminstone i de här notböcker: Ge mig en himmel: 60 sånger för ungdomar (2003) och Jubla I Herren 2: stora lovsångsboken (2003). Notböcker finns I några bibliotekens samlingar, till exempel i Åbo. Du kan beställa noter till ditt eget bibliotek som fjärrlån.
Regn faller sällan lodrätt in i skorstenen, utan i en vinkel beroende på vindens kraft. Regndroppar träffar alltså skorstenens insida, där de snabbt uppsuges i poröst tegel. Vatten hinner aldrig ända till eldstaden. En huva över skorstenen skyddar från fuktens förvittrande inverkan.
På Benema AB:s sida (http://www.dinbyggare.com/ny/artiklar/artikel.asp?docid=12) står det: ”Väder och vind har en stor bidragande orsak till skorstensskadorna. En sommar med mycket regn gör att tegel-stenarna drar åt sig fukt. Den värme som stiger upp i skorstenen orkar inte torka ut fukten. Sen kommer vintern med minusgrader då fryser fukten och kan spränga sönder både stenar fogar och murbruk. Därför är det viktigt med ett skorstensskydd som håller regn och...
Enligt Fono.fi har Antti Sallamo har komponerat och författat texten till sången med titel Synnyinmaa Finlandia.
http://tinyurl.com/4xk7vdo
Sången finns bl.a. på en skiva med samma namn. Inspelningen är gjord av Valto Rautiainen år 1983.
http://tinyurl.com/3gy2gtx
(Fono.fi är en biblioteksanpassad version av skivarkivets Fono-databas vid Rundradion)
Vi har inte sådan service att vi scannar bilder via nätet.
Men i Borgå stadsbibliotek finns bra böcker om marknadsföring och reklam. Till exempel Ernerot, Daniel: 100 sidor av webbtexter som får kunderna att köpa.
Följande länkar ger exempel på företags- eller produktpresentation:
http://www.portaler.nu/image/infosida_info.pdf
http://www.gad.se/
http://www.norrgavel.se/
Pia Hentunens pro gradu Viehkeä Venus ja Rupisammakko: suurennuslasin alla rumuus, kauneus ja ruumillisuus Emile Zolan Nanassa ja Patrick Süskindin Parfyymissa( Jyväskylä, 1999) behandlar troligen detta tema . Du kan fjärrlåna den via ditt bibliotek från Jyväskylä universitetsbibliotek.
Robert M. Vitis artikel A Womans's time, a ladys place (1990)scickade jag via e-mail.
Jag sökte i Libris- och Linda-databaser och hittade några artiklar i Libris. Adress till Libris är http://websok.libris.kb.se/websearch//form?type=extended .
Jag har hittat en bok hos oss som kommer ganska nära:
Taussi-Sjöberg, Marja: Martta och Eero: en finsk familj under kriget 1939-1944 (Stockholm: Atlantis, 1999.
Boken baserar sig på Marttas och Eeros brev under kriget och är skrivet av dottern Marja. Boken har en anknytning till Vasa för Eero vistades här omkring 1942-1943.
Det finns flera exemplar i vårt bibliotek, om du önskar fjärrlåna, skicka e-mail till:
maakunta.kirjasto@vaasa.fi.
Enligt publikationen Skolbiblioteket i Finland : ett utbildningsstyrelseperspektiv http://www.avi.fi/swe/Verker/Vastraochinrefinlandsrfv/aktuellt/Handelse…
är skolbibliotekstjänsterna ordnade på följande sätt:
•Skolan har ett eget bibliotek, sämre eller bättre
•Skolans bibliotek är en filial till det kommunala biblioteket
•Skolans bibliotek kompletteras av bilioteksbussen
•Biblioteket finns i ett skolkomplex
•Skolan har inget eget bibliotek (20%), servicen ges i det kommunala biblioteket (som kan finnas långt borta)
Beträffande enskilda skolbibliotek finns det inte någon vidare information eller statistik att tillgå.
Om skolbibliotek i Svenskfinland fås den bästa översikten genom Bittis-projektets publikationer:
Bittis : två små skåp...
Man sorterar åtminstone i Helsingfors stadsbibliotek böcker med Mac som mellannamn på så sätt som alla andra namn. Så ordnar till exempel Alistair MacLeans böcker på hyllan alfabetiskt före Angus McBeans böcker.
Och alla författare med bara ett namn ordnar alfabetisk före författare med dubbelt efternamn med den här samma början. Så ordnar man Anelma Järvenpää-Summanens böcker efter alla författare med bara efternamnet Järvenpää.
Skulle det kunna vara någon av följande:
Viveca Lärn: Vad händer om man vänder på Paris, 1980. Tekla Tedin är 12 år och bor i Göteborg. En vår åker hon med sin pappa Tommy till Paris i en hel månad. Tommy är konstnär och vill se det berömda ljuset i Paris. Men det är istället Tekla som hittar en massa saker. I boken smakar de bl.a. på croissanter.
Mats Rehnman: Livias resa, 1988. Bilderbok för mindre barn om en treårig flicka som reser med föräldrarna till Frankrike.
Birgitta Lindqvist: Emilia och havet, 1994. Berättelse om bilresa med familjen till ”kontinenten”: Rom, Provence, Paris etc
Christina Björk och Lena Andersson: Linnéa i målarens trädgård, 1985. Berättelse om en flicka som reser till Paris och besöker den berömde konstnären...
Www.behindthename.com känner inte till namnet Meka, om ni avser ett förnamn. Som firmanamn tycks Meka förekomma och förefaller vara en förkortning av Mekanisk. Mega är ett indonesiskt namn och Meike ett tyskt förnamn.
Se vidare
http://www.behindthename.com/php/search.php?terms=meka&nmd=n&gender=bot…
Aino Vastamäki är inte omtalad i Keramikkonsten i Finalnd, 2006, och hon är inte heller förtecknad i någon bildkonstnärsmatrikel. På internet hittade jag följande notis om henne:" Synnerligen fin akvarellmålning av Aino Vastamäki,född 1932 i Merikarvia,Finland.Hon har gjort ett flertal naturstudier i ett flertal Europeiska länder.Åren 1947-1957 arbetade hon på porslinsfabriken Arabia i Helsingfors."
Se:
http://www.budera.se/detail.asp?id=2718626
Det är värt, att kontakta arabias museum med er förfrågan:
http://www.arabianmuseo.fi/web/museumarabia.nsf/pagesbylevel/SWE0?OpenD…
Ni kan söka uppgifter om Uno Albert Finnilä i bla: 1) Eteläpohjalaisia elämäkertoja, A-L, sid. 107 (1963). 2) Brage. Årsskrift 1946-1947. Vasa Brages festskrift (Vasa 1948). Sid. 33-37 har Uno Finnilä skrivit "Bragegårdens tillkomst". 3) I Christer Bouchts bok Från Paradiset till främsta linjer kan Uno Finnilä vara omnämd.
Ni kan också söka på nätet http://www.vaasalaisia.info/vaasapedia/index.php/Etusivu
Där kan man söka på namn. Och ni borde vända er till landsarkivet i Vasa. Där får ni nog bästa svar på era frågor, kontaktuppgifter: kundtjänst 0624140411, e-postadress: vasa@narc.fi och utredningar 0624140410.
Släktforskning är ett mycket intressant område med tonvikt på forskning i sådana urkunder, som inte finns på allmänna bibliotek i Finland. Vidare förutsätter det ofta specialkunskaper inom området. Man kan kontakta professionella släktforskare och man kan själv forska i sin släkts öden. Slaäktforskarna i Finland har en egen sammanslutning och på deras internetsidor finns både vägledning och information.
Se gärna
http://www.genealogia.fi/index.php?lang=sv
Hej!
Boken finns på två bibliotek, Borgå stadsbibliotek som har den äldre upplagan från 1994 och Jakobstads stadsbibliotek som har en nyare upplaga från 2005. Boken kan beställas som fjärrlån vilket innebär att Du tar dig till ett bibliotek som vidarebefordrar beställningen. Fjärrlånen kostar 7 euro.
Hälsningar från biblioteket
Tampereen ruotsinkielinen kansakoulu perustettiin vuonna 1895. Kaupungin ruotsinkieliset olivat jo aikaisemmin ilmaisseet halunsa ruotsinkielisen koulun saamiseksi. Tammerfors-lehden mielestä koulu oli tarpeellinen "niitä lukuisia lapsia ajatellen, joiden vanhemmat syystä tai toisesta eivät voineet panna lapsiaan ruotsalaiseen yhteiskouluun". Tampereen Sanomien mielestä Tampereella ei ollut sellaisia vanhempia tai lapsia, jotka ruotsalaista kansakoulua olisivat tarvinneet: "Työväestö enimmäkseen käyttää lapsiaan kansakoulussa ja se on kauttaaltaan suomalaista."
Koulu kuitenkin perustettiin, ja sinne ilmoittautui 54 oppilasta, jotka jaettiin kahdeksi alemman koulun luokaksi. Vuosituhannen vaihteen jälkeen koulun oppilasmäärä kasvoi...
Tidningen Svenska pressen finns mikrofilmad i Helsingfors stadsbiblioteks samlingar, men kan tyvärr inte lånas ut. Jag hoppas däremot, att Brages pressarkiv, www.bragespressarkiv.fi kunde hjälpa er forskare vidare!
Kontakta gärna
http://www.bragespressarkiv.fi/hem/
I Piki-databasen hittar jag följande:
Silfverberg, Leena, Sanasto suomenkielen alkeis- ja jatko-oppikirjaan / Leena Silfverberg
Suomi-somali = Finnish somali erey bixin
[Helsinki] : [Finn Lectura]
1993 (Loimaa : Loimaan kirjap.)
som finns i Huvudbiblioteket och Tesoma bibliotek och
Nuutinen, Olli
Suomea suomeksi : suomi-somali-sanasto = Fiinish lagu dhigay fiinish : kelmadaha / Olli Nuutinen ; käännös = tarjumadda somaaliga: Fadumo Bile ; [julkaisija:] Opetushallitus
osa 1
Helsinki : VAPK-kustannus
1992
som finns i Huvudbibliotekets lager, Hervanta och Kaukajärvi.
Kontaktuppgifter av Huvudbiblioteket http://www.tampere.fi/kirjasto/bibl.htm och andra bibliotek (på finska) http://www.tampere.fi/kirjasto/ajat.htm .
