Enligt Statistisk årsbok för Finnland 18 (1920) var Finlands folkmängd vid slutet av år 1917 3 346 853. Den egentliga frontlinjen etablerade sig först mot slutet av februari. Dessförinnan var några centrala orter norr om fronten i de rödas besittning (Kuopio, Uleåborg, Värtsilä och Varkaus). Likaså fanns det i söder områden där de vita var starka (Nystad, västra och östra Nyland). Åland ockuperades snart av trupper utsända av Sverige. Ohto Manninen estimerar, att befolkningens majoritet (cirka 1 875 000) bodde på de vitas sida, medan en mindre del (1 475 000) vistades på den röda sidan.
Upproret, medborgarkriget, frihetskriget / Ohto Manninen.
I verket: Finland 1917-1920 2, ett folk i kamp. - Helsingfors, 1995.
Visan Piglönen finns i notsamlingen "Uti vår hage och många andra visor". Notsamlingen (med text) finns i Pargas stadsbiblioteks samlingar:
http://www.blanka.fi/biblioteken/pargas/
Böckerna i Neapelkvartetten av Elena Morrante borde läsas i denna ordning:
Min fantastiska väninna : bok 1 : barndom och tonår (L'amica geniale, 2011)
Hennes nya namn : bok 2 : ungdomsår (Storia del nuovo cognome, 2012)
Den som stannar, den som går : bok 3 : åren mitt i livet (Storia di chi fugge e di chi resta, 2013)
Det förlorade barnet : bok 4 : medelålder och åldrande (Storia della bambina perduta, 2014)
http://www.helmet.fi/fi-FI
https://www.kirjasampo.fi/fi
Man sorterar åtminstone i Helsingfors stadsbibliotek böcker med Mac som mellannamn på så sätt som alla andra namn. Så ordnar till exempel Alistair MacLeans böcker på hyllan alfabetiskt före Angus McBeans böcker.
Och alla författare med bara ett namn ordnar alfabetisk före författare med dubbelt efternamn med den här samma början. Så ordnar man Anelma Järvenpää-Summanens böcker efter alla författare med bara efternamnet Järvenpää.
Bra källor för sjukdomar i Finland är Folkhälsoinstitutet http://www.ktl.fi/portal/svenska/, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes http://www.stakes.fi/SV/indexsv.htm och
FPA http://www.kela.fi/in/internet/svenska.nsf. Ta kontakt också till Reumaförbundet i Finland rf http://www.reumaliitto.fi/sivut/etusivu/.
Hos en del personer ger sparris urinen en frän doft. Orsaken är nedbrytningsprodukter från ämnen i sparris t. ex. metantiol och dimetylsulfon. Alla människor kan inte detektera sparrisens lukt i urinen och alla kan inte producera sparris-luktande urin. Båda drag är ärftliga. http://matmolekyler.taffel.se/2009/11/28/sparrisatarens-temporara-skunk…
http://www.nimade.info/laka/2010/09/Varfor-Sparris-gora-nagra-folkparti…
De som vill komplettera grundskoleutbildningen kan gå ett s.k. tionde läsår. Följande folkhögskolor i Finland erbjuder ett tionde läsår: http://www.kansanopistot.fi/skybase/kympit_search.php
De som vill komplettera sin gymnasieutbildning kan göra det genom att gå distansgymnasium, sommargymnasium eller gymnasieutbildning för vuxna. Bl.a. Helsingfors aftongymnasium och Vasa svenska aftonläroverk ordnar gymnasieutbildning för vuxna. Mer information om olika sätt att avlägga gymnasium finns på utbildningsstyrelsens webbplats: http://www.oph.fi/utbildning_och_examina/gymnasiet/olika_satt_att_avlag…
Boken kan frågas av utgivaren, BTJ Finland Oy, Heikkiläv.7, 00210 Helsingfors.
www.btj.fi, tel. 358-09-584 0440.
Boken finns också i Helsingfors stadsbiblioteks Tölö filial, där den kan fjärrlånas via danska bibliotek.
Boken har sammansatts av Föreningen för biblioterapi i Finland, ordförande Jaana Huldén, info@kirjallisuusterapia.net
Noter till lovsången du letar efter finns åtminstone i de här notböcker: Ge mig en himmel: 60 sånger för ungdomar (2003) och Jubla I Herren 2: stora lovsångsboken (2003). Notböcker finns I några bibliotekens samlingar, till exempel i Åbo. Du kan beställa noter till ditt eget bibliotek som fjärrlån.
Regn faller sällan lodrätt in i skorstenen, utan i en vinkel beroende på vindens kraft. Regndroppar träffar alltså skorstenens insida, där de snabbt uppsuges i poröst tegel. Vatten hinner aldrig ända till eldstaden. En huva över skorstenen skyddar från fuktens förvittrande inverkan.
På Benema AB:s sida (http://www.dinbyggare.com/ny/artiklar/artikel.asp?docid=12) står det: ”Väder och vind har en stor bidragande orsak till skorstensskadorna. En sommar med mycket regn gör att tegel-stenarna drar åt sig fukt. Den värme som stiger upp i skorstenen orkar inte torka ut fukten. Sen kommer vintern med minusgrader då fryser fukten och kan spränga sönder både stenar fogar och murbruk. Därför är det viktigt med ett skorstensskydd som håller regn och...
I en översättning av N.-B.Storbom (Okänd soldat, Wahlström & Widstrand, 1978) säger Lahtinen så här (fjärde kapitlet, på sidan 109):
"Tror. Di tror ingenting. Di vet. Di har räknat, dedäran, kalorinerna eller vad fan det heter, som ska finnas i maten. Gå och klaga så får du si att di sticker en uträkning under näsan på dej som bevisar att du int kan va hungrig. Och för resten. Man törs ju int klaga. Minn du int hur det gick för Isoaho."
Enligt Fono.fi har Antti Sallamo har komponerat och författat texten till sången med titel Synnyinmaa Finlandia.
http://tinyurl.com/4xk7vdo
Sången finns bl.a. på en skiva med samma namn. Inspelningen är gjord av Valto Rautiainen år 1983.
http://tinyurl.com/3gy2gtx
(Fono.fi är en biblioteksanpassad version av skivarkivets Fono-databas vid Rundradion)
Hej!
Boken finns på två bibliotek, Borgå stadsbibliotek som har den äldre upplagan från 1994 och Jakobstads stadsbibliotek som har en nyare upplaga från 2005. Boken kan beställas som fjärrlån vilket innebär att Du tar dig till ett bibliotek som vidarebefordrar beställningen. Fjärrlånen kostar 7 euro.
Hälsningar från biblioteket
Ord till Frans Linnavuoris sång Minä laulan sun iltasi tähtihin (till dikten av V. A. Koskenniemi) har översatts till svenska åtminstone två gånger, av Nino Runeberg och Barbara Helsingius. På svenska sången börjar sången med orden: Jag vill sjunga din afton av stjärnor full.
Nino Runebergs översättning finns i nothäftena Kokoelma yksinlauluja I (Helsinki : Fazer, 1967) och Lauluja rakkaudesta (Warner/Chappel Music Finland , 2002). Översättningen av Barbara Helsingius finns i nothäftet Kanske en visa .. av Barbara Helsingius (Holger Schildts, 1989).
https://finna.fi
http://www.helmet.fi/fi-FI
Pia Hentunens pro gradu Viehkeä Venus ja Rupisammakko: suurennuslasin alla rumuus, kauneus ja ruumillisuus Emile Zolan Nanassa ja Patrick Süskindin Parfyymissa( Jyväskylä, 1999) behandlar troligen detta tema . Du kan fjärrlåna den via ditt bibliotek från Jyväskylä universitetsbibliotek.
Robert M. Vitis artikel A Womans's time, a ladys place (1990)scickade jag via e-mail.
Jag sökte i Libris- och Linda-databaser och hittade några artiklar i Libris. Adress till Libris är http://websok.libris.kb.se/websearch//form?type=extended .
Tidningen Svenska pressen finns mikrofilmad i Helsingfors stadsbiblioteks samlingar, men kan tyvärr inte lånas ut. Jag hoppas däremot, att Brages pressarkiv, www.bragespressarkiv.fi kunde hjälpa er forskare vidare!
Kontakta gärna
http://www.bragespressarkiv.fi/hem/
I Piki-databasen hittar jag följande:
Silfverberg, Leena, Sanasto suomenkielen alkeis- ja jatko-oppikirjaan / Leena Silfverberg
Suomi-somali = Finnish somali erey bixin
[Helsinki] : [Finn Lectura]
1993 (Loimaa : Loimaan kirjap.)
som finns i Huvudbiblioteket och Tesoma bibliotek och
Nuutinen, Olli
Suomea suomeksi : suomi-somali-sanasto = Fiinish lagu dhigay fiinish : kelmadaha / Olli Nuutinen ; käännös = tarjumadda somaaliga: Fadumo Bile ; [julkaisija:] Opetushallitus
osa 1
Helsinki : VAPK-kustannus
1992
som finns i Huvudbibliotekets lager, Hervanta och Kaukajärvi.
Kontaktuppgifter av Huvudbiblioteket http://www.tampere.fi/kirjasto/bibl.htm och andra bibliotek (på finska) http://www.tampere.fi/kirjasto/ajat.htm .
Här finns några sockenböcker om de här två socknar. Fråga möjligheter att låna dem från ditt eget bibliotek. Tyvärr finns det inte böcker på svenska.
- Ruokolahti : kotiseutulukemisto : historiaa, kuvauksia, tapahtumia ja tarinoita. 1-6 / [julk.: Ruokolahti-seura] ; [toim.] Sulo Siitonen (1986-1997)
- Ruokolahden seurakunta 1572-1972 / Anna M. Kauppinen (1972)
- Lammin pitäjän historia 1-3 (1972-2001)
- Lammi: kuvia ja kertomuksia pellavapitäjästä koonnut Uljas Kiuru (1989)
