"Åbo stads historia" har kommit ut i flera delar. Delar 1600-1721 och 1721-1809 är båda i två volymer.
Carl von Bonsdorff har skrivit "Åbo stads historia under sjuttonde seklet" del 1-2 i flera volymer. Böckerna
har kommit ut mellan 1889-1904. Carl Axel Johan Gadolin har skrivit "Åbo handlande borgenskap", som
kom ut 1934.
Mera kan Du söka i vår databas http://turku.fi/kirja . Du kan använda ämnesord, t.ex." Åbo ",
"1600-talet". Böcker på svenska har ämnesord på svenska. Du kan kolla vad titel "Åbo stad" ger.
Du kan också kolla andra databaser, t.ex. Åbo Akademis bibliotek http://alma.abo.fi
eller Turun yliopistos bibliotek http://volter.csc.fi eller Kungliga biblioteket i Stockholm http://www.kb.se .
I ditt fall tror jag att det är bäst att du söker dig till ett bibliotek (t.ex. Tölö, Richardsgatan eller Böle som har det bästa utbudet på svenska) och bekantar dig med något allmännt konversationslexikon, ifall du inte speciellt vill koncentrera dig på gotiken inom arkitekturen eller konst .
Du kan också beställa tid på en av bibliotekets internetstationer och gå in något av de elektroniska uppslagsverk som man kan söka på nätet. Encyclopedia Britannica (engelskt) och Webfacta (finskt) verkade bägge ha relevanta uppgifter om gotiken. Bibliotekens personal hjälper dig gärna med att hitta uppslagsverken, både i pappersformat och på webben.
I många böcker berättar vetenskapsmän varför förälskar vi oss. Och när? Och hur? En av dem är Francesco Alberonis Förälskelse och kärlek från året 1979, som har blivit översatt av Barbro Andersson.
Han har en teori att förälskelsen och kärlek är en frigörelseakt, en undersökning av det möjliga och ett gemensamt projekt till ett aktivt och upplevelserikt liv. Sociologen Alberoni anser förälskelsen vara liksom historia: där finns livsglädje , berusning och rent av revolution.
En annan mycket intressant bok är Barbro Lennéer-Axelsons Kärlek från året 1979. Undertiteln om förälskelse och vänskap, svartsjuka och mognande kärlek berättar om innehållet.
En klassiker är Stendhals Om kärleken,som beskriver fyra olika slag av kärleken: den...
Lars Huldens dikt "Än vill du höra om kärlek" finns i notsamlingen
De 60 vackraste visorna om kärleken / i urval av Lil Yunkers.
- Stockholm: Bonnier, 1978. ISBN: 91-0-042812-4
http://soksam.biblioteken.fi/frank-soksam/frankcgi.py?browse_type=soksa…
Jan-Axel Nordlunds dikt "Lys min lampa" finns i notsamlingen
Fyra sånger / Erna Tauro
(texter av: Lars Huldén, Jan-Axel Nordlund, Benedict Zilliacus, Tove Jansson)
- Lidingö: Hans Busch musikförlag, 1980
http://soksam.biblioteken.fi/frank-soksam/frankcgi.py?browse_type=soksa…
Vi har tyvärr inte lyckats hitta dikterna i någon diktsamling.
I verket "Säterier och storgårdar i Finland" del 2 , av Gabriel Nikander och Eino Jutikkala (1939) finns ett par sidor om Paltilaholm (Palttila på finska) i Letala socken (Laitila), som befinner sig i tidigare Åbo och Björneborgs län, numera kallat Västra Finlands län.
Enligt Nikander uppkom godset på 1630-talet, genom sammanslagning av sex år 1630 åt Gottfrid von Falkenberg donerade hemman jämte en utbysskatt. År 1654 sammanslogs med säteriet två frälsehemman. Säteriet reducerades 1683, men förunnades Anna von Tiesenhausen som livstidförläning. Frälsehemmanen reducerades först 1689. Hela godset ombildades sedermera till Paltilaholm dubbelt berustade säterirusthåll.
Ägareförhållandena redogörs noggrannt i boken. I förteckningen nämns bl.a...
Textilfibrer presenteras utförligt på svenska i Nationalencyklopedins artikel. Nationalencyklopedin finns nu också på nätet:
http://www.ne.se/jsp/notice_board.jsp?i_type=1
Sök med textilfibrer som sökord, och sedan också med textilindustri som sökord.
En sökning på www.google.se ger också många intressanta träffar, bl.a. Naturskyddsföreningens sidor, se
http://www.snf.se/verksamhet/internationellt/textil/andra-textilfibrer…
Väldigt fina sidor med utmärkta bilder av textilfibrer finns det på några engelskspråkiga sidor:
1)http://www.e4s.org.uk/textilesonline/
klicka på Enter the world of textiles och sedan på Library
2)University of Southamptons sidor
http://www.soton.ac.uk/library/subjects/artdesign/fashionwebsites.html#…
Följande helgdagar infaller i Finland på onsdagar under åren 2011-2025
nyårsdagen (1.1.): 2014, 2020, 2025
trettondagen (6.1.): 2016, 2021
första maj (1.5.): 2013, 2019, 2024
självständighetsdagen (6.12.): 2017, 2023
juldagen (25.12.): 2013, 2019, 2024
annandag jul/stefanidagen (26.12.): 2012, 2018
julaftonen, som egentligen är vardag (24.12.): 2014, 2025
eller
2011: ingen
2012: annandag jul/stefanidagen
2013: första maj, juldagen
2014: nyårsdagen, julaftonen
2015: ingen
2016: trettondagen
2017: självständighetsdagen
2018: annandag jul/stefanidagen
2019: första maj, juldagen
2020: nyårsdagen
2021: trettondagen
2022: ingen
2023: självständighetsdagen
2024: första maj, juldagen
2025: nyårsdagen, julaftonen
Oja, Heikki
Allakkatieto. - Weilin...
Tyvärr har vi inte den boken här. Men den finns på universitetsbibliotek Tritonia i Vasa. Du kan fråga efter boken där. Här hittar du kontaktuppgifterna:
http://www.tritonia.fi/?d=347&l=2
Man kan köpa sjökort på nätet på följande adresser:
http://www.karttakeskus.fi/
http://www.troilmarin.com/page1214.phtml
Också den här sidan kan vara till hjälp:
http://www.veneily.fi/se/karttamyynti.php
1. I Vasa senat ingick P. E. Svinhufvud, Jalmar Castrén, Heikki Gabriel Renvall, Juhani Arajärvi, Alexander Frey och Eero Yrjö Pehkonen.
Källa: "Suomen historia 6" (Weilin+Göös, 1987)
Listan ingår också i artikeln:
http://vasaregionen.fi/regionsinfo/historia/vasa-som-huvudstad/
2. Paasikivis första regering (eller Paasikivis senat) bestod av:
Juho Kusti Paasikivi (Finska partiet),
Otto Stenroth (Ungfinska partiet),
Onni Eugen Aleksander Talas (Ungfinska partiet),
Arthur Castrén (Ungfinska partiet),
Alexander Frey (Svenska folkpartiet),
Wilhelm Alexander Thesleff (fackminister),
Juhani Arajärvi (Finska partiet),
Emil Nestor Setälä (Ungfinska partiet),
Kyösti Kallio (Agrarförbundet),
Eero Yrjö Pehkonen (Agrarförbundet),
Jalmar Castrén (...
Enligt tidningen "Sydän-Hämeen Lehti" (26.4.2007) skriver Jaakko Syrjä just nu på andra delen. Utgivningsdatumet är ännu okänt.
Källa:
http://verkkolehti.shl.fi/shl/3846/index.php?pgnumb=14
Ikea grundades 1943 av Ingvar Kamprad. I Sverige finns 17 varuhus. Ikea ligger också i 37 andra länder. Här i Finland finns Ikea i Vanda, Esbo och Raisio. I Tammerfors ska Ikea öppnas nästa sommar.
http://www.ikea.com/
Aleksis Kivis Metsämiehen laulu Jägarvisa, översatt av Rafael Lindqvist, finns i boken "Finsk lyrik I" (Hfors 1926)
http://www.helmet.fi/record=b1026911~S9*fin
http://www.aleksiskivi-kansalliskirjailija.fi/fi/index.php?Itemid=131&i…
Vladimir Majakovskijs dikt "Leikkisät pilvet" kan hittas översatt på svenska åtminstone i den finska barnfilmen "Solen är en gul giraff" med namnet "Visst kan man se djur på himlen". http://www.helmet.fi/record=b1901207~S9*fin
Källor:
http://runotietokanta.kaupunginkirjasto.lahti.fi/fi-FI/PoemDetails.aspx…
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=73522&a=924299&printerfriendly=tr…
I den finska nationalbibliografin Fennica hittade jag följande referens:
https://fennica.linneanet.fi/cgi-bin/Pwebrecon.cgi?SC=Redirect%7CN&SA=S…
På finska heter boken alltså "Lupa syödä : opas syömishäiriöiden hoitoon" och den är utgiven av Edita. ("Hakutulos" betyder helt enkelt "Sökresultat".)
Och här har du kontaktinformation till förlaget Edita:
http://www.edita.fi/yhteystiedot
Tydligen finns det inte. Enligt Fennica (Finlands nationalbibliografi: https://fennica.linneanet.fi/vwebv/searchBasic?sk=sv_FI) har det inte översatt någon om hans diktsamlingar på finska.
Enligt Linkki maailman runouteen (Länken till världspoesin), som är en referensdatabas av översatt poesi, finns den här dikten inte heller översatt på finska i någon diktantologi eller i poesi- och litterära tidskrifter:
http://runotietokanta.kaupunginkirjasto.lahti.fi/
Fåglarnas sömn är annorlunda än människornas eller däggdjurens. För några år sedan har forskare bevisat att fåglar kan sova till och med när de flyger, https://www.svd.se/bevis-for-att-faglar-flyger-i-somnen (tyvärr syns bara början av artikeln på nätet).
I det här programmet berättas om hur fåglar sover, https://sverigesradio.se/artikel/7087799
Det finns skillnader i olika fåglars beteenden och allt vet man inte ännu. En del söker skydd i flocken medan andra kryper in i ett hål eller i en tät buske. T.ex. en del av våra bekanta småfåglar sover ensam
Här finns en artikel om fåglarnas sömn, https://sv.insterne.com/hur-faaglar-sover/
Jag hittade ingen information om hur det är, när ungarna finns i boet, om fågelföräldrarna sover då,...
Någonting i skildringen (korta kapitel, "stark och gripande") påminner mig om Raija Siekkinens 1988 roman Saari, som kom ut med svenska titeln Kvinnan på ön i 1998.
