Enligt kollegan från bibliotekets barnavdelning passar både Olssons/Jacobssons Bert-böcker och Suneböcker kanske bättre för litet äldre barn, kanske för årskurs 4-6.
Hon rekommenderar till exempel Sinikka och Tiina Nopolas Risto Rappare- eller Halmhatten och Filttofflan-böcker.
Tangenternas så kallade qwerty-ordning på ett tangentbord har vissa historiska skäl. Den svenska Wikipedian förklarar:
Tangentbordsuppsättningen uppkom under en tid när typarmar lätt trasslade ihop sig. Detta berodde på att den första mekaniska skrivmaskinen med tangentbord, typarmar, färgband och vals, konstruerad av C.L. Sholes, hade typarmarna arrangerade i en cirkel under papperet. När en tangent trycktes ner slog en typarm upp från cirkeln och satte bläck på undersidan av papperet. Med en sådan konstruktion infinner sig ett problem om två intilliggande typarmar slår upp i snabb följd; de fastnar i varandra. Detta kan även hända på nyare maskiner där typarmarna ligger i en halvcirkel. Sholes löste detta genom att placera till exempel t...
Jag vill tipsa om de sånger som är populära på skolor i Svenskfinland. Sångerna finns listade i bifogad fil, listan är delvis hämtad från en undersökning kring sångrepertoaren i den finlandssvenska skolan. I listan ingår också finska visor.
Källa: Reinikainen, Clara: Sångrepertoaren i den finlandssvenska skolans årskurs 1-6 - Ett lärarperspektiv.
Slutarbete vid Helsingfors Yrkeshögskola, Stadia, 2007
https://oa.doria.fi/bitstream/handle/10024/38430/stadia-1179847434-2.pd…
Se också:
Stora sångboken [Musiktryck] : [250 finlandssvenska sånger och visor förord av Ann-Mari Häggman och Lars Huldʹen]. - Helsingfors : Svenska folkskolans vänner, i samarbete med Finlands svenska folkmusikinstitut, 2001. ISBN: 951-9087-45-1
Suuri toivelaulukirja [...
Solveig Hägerströms Resan till Ulliga bergen (Rabén & Sjögren, 1978) och Jättens borg (Rabén & Sjögren, 1979) har en huvudperson som heter Millimu. Millimu är en liten mossvätte som bor i ett litet mosshus tillsammans med sin familj. Din bok kunde ha varit en av dessa två.
Avgaser = ämnen som frigörs från förbrännings- och värmeanläggningar eller vid industriella processer. Väsentliga beståndsdelar är kväve, vattenånga, koldioxid, kolmonoxid, svaveloxider, kväveoxider och kolväten. Avgaserna från bilar och flygplan anses vara huvudorsaken till luftföroreningarna. För att minska problemen med bilavgaser har nya bilar katalysatorsystem. (Källa: Nationalencyklopedin)
En personbil förbrukar bensin på en kilometer ca 80 g som förvandlas till ca 300 g avgaser. Sammansättningen är:
180 g koldioxid
70 g vattenånga
50 g andra ämnen (= 36,0 g kolmonoxid, 9,5 g kolväte, 3,0 g kväveoxid, 0,25 g svaveldioxid, 0,25 g sot, 0,001 g bly, 0,0006 g aldehyder, 0,00025 g organiska syror, 0,00025 g ammoniak, små mängder...
Alla hinduer är inte vegetarianer, men hinduismen kräver abstinens från kött åtminstone en gång i veckan. Nötkött är ändå förbjudet. Uppgiften är från boken Majumder: Indian Vegetarian Cookbook, som finns i Björneborgs stadsbibliotek. Alkohol torde inte heller vara absolut förbjudet. Mera information hittar du på adressen http://www.hindunet.org/.
Östermyra är inte eller har inte varit Seinäjoki-stadens, köpingens eller kommunens officiella namn. På webbsidor av Institutet för de inhemska språken skriver Mikael Reuter på artikel Officiella ortnamn så:
"Myten om att Seinäjoki skulle heta Östermyra på svenska är det också bäst att ta kol på – Östermyra är eller var en gård i Seinäjoki."
Artikeln kan man läsa här:
https://www.kotus.fi/sv/publikationer/sprakspalter/reuters_rutor_1986_2013/1988/officiella_ortnamn
I Uusi suomalainen nimikirja (1988) finns följande uppgifter om de namn du söker:
Namnet Huhmarniemi har sitt ursprung i ett ortsnamn. Namnet kommer ursprungligen från Österbotten (kring Pyhäjärvi, Haapajärvi, Pudasjärvi) varifrån det spridits till Kiuruvesi i Savolax. 1988 fanns i Finland 79 bärare av efternamnet. Ortsnamn som börjar på Huhmar- finns överallt i Finland förutom i Lappland. Huhmar betyder mortel eller stampkvarn och platserna har i regel fått sitt namn av att där funnits naturformationer som liknar dessa. Huhmar- namn är alltså oftast naturnamn.
Namnet Parkkinen (2400 bärare) uppträder från och med mitten av 1500-talet i Karelen samt rikligt i Savolax (i socknarna Juva, Pellosniemi, Rantasalmi, Sääminki, Tavinsalmi och...
"Det flertydiga plurala (se ml. 3.3.1) namnet innehåller möjligen ett natur- eller ägonamn på Kyrn-, bildat till korn 'säd'. Enligt ett tolkningsförslag innehåller Kinna pluralis av en motsvarighet till fornvästnordiskans kinn 'bergssluttning'."
Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala 2003. s. 166.
http://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT01.pdf
Via antikka.net (http://www.antikka.net/), som är ett nätantikvariat, hittas inte Bibeln år 1878. Där säljs Bibeln 1847 (50 euro) och Bibeln 1877 (150 euro):
http://www.antikka.net/haku.asp?tekija=&nimi=bibel&tryhma=0&sarja=0&myy…
Kanske är det värt att vända sig till ett antikvariat för att fråga om saken:
http://www.tie.to/antikvariaatit/
Anna är ett mycket gammalt namn som härstammar från hebreiskans Channah, som betyder nåd eller den benådade.
Namnet är ett av de vanligaste i hela kristenheten och förekommer sedan 1100-talet i helgonlängderna.
Enligt Stora namnboken av albert W Carlsson förekommer Anna som förled i ca 70 dubbelnamn.
Lena är en svensk kortform av Magdalena, som betyder "kvinna från Magdala". Namnet är känt sedan 1400-talet.
I England är Lena en kortform av Helena, som betyder "den förtrollande".
Inga dubbelnamn tas upp i namnböckerna, vilket kan tolkas som att namnen bör behandlas var för sig!
I Namnarkivet finns mera upplysningar on namnen. Se gärna
http://www.kanalen.org/namnarkivet/index.php?function=extstat&namn=Anna…
Boken du letar efter kan vara Trappan av Robert Swindells (Richter, 1999). Det engelska originalet hette Nightmare stairs ('mardrömstrappor').
Bibliotekstanten (Sweden)’s review of Trappan (goodreads.com)
I verket "Säterier och storgårdar i Finland" del 2 , av Gabriel Nikander och Eino Jutikkala (1939) finns ett par sidor om Paltilaholm (Palttila på finska) i Letala socken (Laitila), som befinner sig i tidigare Åbo och Björneborgs län, numera kallat Västra Finlands län.
Enligt Nikander uppkom godset på 1630-talet, genom sammanslagning av sex år 1630 åt Gottfrid von Falkenberg donerade hemman jämte en utbysskatt. År 1654 sammanslogs med säteriet två frälsehemman. Säteriet reducerades 1683, men förunnades Anna von Tiesenhausen som livstidförläning. Frälsehemmanen reducerades först 1689. Hela godset ombildades sedermera till Paltilaholm dubbelt berustade säterirusthåll.
Ägareförhållandena redogörs noggrannt i boken. I förteckningen nämns bl.a...
Tyvärr finns det inte en sådan omfattande fulltextdatabas i Finland. Vi har artikelreferensdatabas ALEKSI för finska och finlandssvenska tidningar och tidskifter, som motsvarar ARTIKELSÖK och ARTO som också är en referensdatabas över inhemska artiklar.
ELEKTRA http://www.lib.helsinki.fi/ELEKTRA/svenska.html
är en fulltextdatabas som inkluderar artiklar från mer än 30 finländska vetenskapliga tidskrifter och också dissertationer. I ARTO finns länkar till ELEKTRAS artikler i heltext.
SUOMA http://www.lib.helsinki.fi/suoma/ är en förteckning över finska nättidskrifter och -tidningar. Många har ett eget arkiv som kan man använda fritt, några är avgiftsbelagda.
ALEKSI, ARTO och ELEKTRA kan användas i Finlands folkbiblioteken, yrkeshögskolor och...
I mitten av 1918 de socialdemokratiska lantdagsmännen hade med några undantag fängslats som revolutionärer eller mist sina mandat. Rumpparlamenten bestod endast av den politiska högern. Enligt Veikko Huttunens ”Kansakunnan historia 6: Täysivaltainen kansakunta 1917-1939” parlamenten hade 108 borgerliga medlemmar, som bestämde att parlamentens grundval var rättsgiltig. Parlamenten hade många viktiga och hastiga saker framför sig, därför funktionsduglighet var det viktigaste.
Den socialistiska sidan krävda ny riksdagsval, men den högern var rädd av socialistisk agitation. Den borgerliga kretsen också trodde, att nu var det möjligt att främja sitt eget intresse. Socialistiska suppleanter var inte ens alternativ på den där tiden....
Nikolaj Andrejevitj Bodisco är begravd på ortodox begravningsplats i Helsingfors. (Foto av minnesmärket http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:Helsinki-Orthodox-Cemetery-Admi…)
Kommendant på Bomarsund var Jakob Andrejevitsch Bodisco.
Helsingfors universitets bibliotek (nuförtiden Nationalbiblioteket) har publicerat Suomen kirjallisuus – bibliografier. I serieverket finns listade nästan årligen litteratur som utgivits i Finland från 1940 till mitten av 1990. Exempelvis har man i delen som täcker 1960-talets början uppdelat finlandssvensk litteratur och barn- och ungdomsböcker i egna grupper.
Tyvärr har serien ändrats under åren. I alla delar har man inte skilt finlandssvensk – eller annan i Finland utgiven svensk litteratur. Ibland har man inte heller vuxenlitteratur eller barnlitteratur skilt. Samma gäller t.ex. med den Statistiska årsboken för Finland 2009. I den finns statistik över den inhemska litteraturens utgivningsmängder per årtionde, ända från 1960-talet....
Du kan finna digitaliserad sockenböcker i Suomen passiviraston arkisto här: http://digi.narc.fi/digi/dosearch.ka?q=0&o=1. Hollola börjar här: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=2351001. Alla sockenböcker finns inte i Internet, men böckerna kan läsas i Riksarkivet (http://www.arkisto.fi/fi/arkistolaitos/kansallisarkisto/).
Du kan läsa mer om sockenböcker här: http://wiki.narc.fi/portti/index.php/Sockenb%C3%B6ckerna_och_dessas_reg….
Kanske har du redan fått svar på din fråga? http://bibblansvarar.se/fragor/2021/januari/hej-soker-information-om-erik/
Jag hittade lite information om varför Psalm inte finns i Psalmböckerna. Det finns i en separat bilaga från 2003 som heter Verbums psalmbokstillägg.
"Verbums psalmbokstillägg 2003, Psalmtillägg till Den svenska psalmboken, är ett tillägg till 2003 års utgåva av Den svenska psalmboken 1986. Tillägget togs fram av bokförlaget Verbum i samverkan med Svenska kyrkans musikråd och Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS). Tillägget är antaget av EFS:s styrelse och ersätter därigenom i praktiken EFS-tillägget från 1986, men används också i många av de...
