Aino Vastamäki är inte omtalad i Keramikkonsten i Finalnd, 2006, och hon är inte heller förtecknad i någon bildkonstnärsmatrikel. På internet hittade jag följande notis om henne:" Synnerligen fin akvarellmålning av Aino Vastamäki,född 1932 i Merikarvia,Finland.Hon har gjort ett flertal naturstudier i ett flertal Europeiska länder.Åren 1947-1957 arbetade hon på porslinsfabriken Arabia i Helsingfors."
Se:
http://www.budera.se/detail.asp?id=2718626
Det är värt, att kontakta arabias museum med er förfrågan:
http://www.arabianmuseo.fi/web/museumarabia.nsf/pagesbylevel/SWE0?OpenD…
Ni kan söka uppgifter om Uno Albert Finnilä i bla: 1) Eteläpohjalaisia elämäkertoja, A-L, sid. 107 (1963). 2) Brage. Årsskrift 1946-1947. Vasa Brages festskrift (Vasa 1948). Sid. 33-37 har Uno Finnilä skrivit "Bragegårdens tillkomst". 3) I Christer Bouchts bok Från Paradiset till främsta linjer kan Uno Finnilä vara omnämd.
Ni kan också söka på nätet http://www.vaasalaisia.info/vaasapedia/index.php/Etusivu
Där kan man söka på namn. Och ni borde vända er till landsarkivet i Vasa. Där får ni nog bästa svar på era frågor, kontaktuppgifter: kundtjänst 0624140411, e-postadress: vasa@narc.fi och utredningar 0624140410.
Släktforskning är ett mycket intressant område med tonvikt på forskning i sådana urkunder, som inte finns på allmänna bibliotek i Finland. Vidare förutsätter det ofta specialkunskaper inom området. Man kan kontakta professionella släktforskare och man kan själv forska i sin släkts öden. Slaäktforskarna i Finland har en egen sammanslutning och på deras internetsidor finns både vägledning och information.
Se gärna
http://www.genealogia.fi/index.php?lang=sv
Tidningen Svenska pressen finns mikrofilmad i Helsingfors stadsbiblioteks samlingar, men kan tyvärr inte lånas ut. Jag hoppas däremot, att Brages pressarkiv, www.bragespressarkiv.fi kunde hjälpa er forskare vidare!
Kontakta gärna
http://www.bragespressarkiv.fi/hem/
I Piki-databasen hittar jag följande:
Silfverberg, Leena, Sanasto suomenkielen alkeis- ja jatko-oppikirjaan / Leena Silfverberg
Suomi-somali = Finnish somali erey bixin
[Helsinki] : [Finn Lectura]
1993 (Loimaa : Loimaan kirjap.)
som finns i Huvudbiblioteket och Tesoma bibliotek och
Nuutinen, Olli
Suomea suomeksi : suomi-somali-sanasto = Fiinish lagu dhigay fiinish : kelmadaha / Olli Nuutinen ; käännös = tarjumadda somaaliga: Fadumo Bile ; [julkaisija:] Opetushallitus
osa 1
Helsinki : VAPK-kustannus
1992
som finns i Huvudbibliotekets lager, Hervanta och Kaukajärvi.
Kontaktuppgifter av Huvudbiblioteket http://www.tampere.fi/kirjasto/bibl.htm och andra bibliotek (på finska) http://www.tampere.fi/kirjasto/ajat.htm .
Hej!
Boken finns på två bibliotek, Borgå stadsbibliotek som har den äldre upplagan från 1994 och Jakobstads stadsbibliotek som har en nyare upplaga från 2005. Boken kan beställas som fjärrlån vilket innebär att Du tar dig till ett bibliotek som vidarebefordrar beställningen. Fjärrlånen kostar 7 euro.
Hälsningar från biblioteket
Tampereen ruotsinkielinen kansakoulu perustettiin vuonna 1895. Kaupungin ruotsinkieliset olivat jo aikaisemmin ilmaisseet halunsa ruotsinkielisen koulun saamiseksi. Tammerfors-lehden mielestä koulu oli tarpeellinen "niitä lukuisia lapsia ajatellen, joiden vanhemmat syystä tai toisesta eivät voineet panna lapsiaan ruotsalaiseen yhteiskouluun". Tampereen Sanomien mielestä Tampereella ei ollut sellaisia vanhempia tai lapsia, jotka ruotsalaista kansakoulua olisivat tarvinneet: "Työväestö enimmäkseen käyttää lapsiaan kansakoulussa ja se on kauttaaltaan suomalaista."
Koulu kuitenkin perustettiin, ja sinne ilmoittautui 54 oppilasta, jotka jaettiin kahdeksi alemman koulun luokaksi. Vuosituhannen vaihteen jälkeen koulun oppilasmäärä kasvoi...
I detta fall rekommenderas Brages Pressarkiv i Helsingfors, som även kan kontaktas per post. Adressen är:
Riddaregatan 7 A 1
00170 Helsingfors
Arkivet är öppet vardagar kl. 9-16, onsdagar 9-18
Tel. 09-633342
Fax 09-667450
Arkivet kan även anlitas per e-post, post, telefon och telefax, varvid beställningar sänds till önskad adress mot en avgift för informationssökning och postning.
Se vidare:
http://www.bragespressarkiv.fi/index.html
Namnet Mertsi har sitt ursprung i en tysk legend från 1800-talet, som heter Genoveva. Mertsi var tydligen i form av Scmertz i originalverket, och han var sonen till hertiginna av Brabant. Namnet Schmertz har sedan varit översatt till finska som Smertsi och har slutligen reducerats i vardagsspråket till formet Mertsi. Namnet är fortfarande populär bland romanerna i Finland.
Här finns några sockenböcker om de här två socknar. Fråga möjligheter att låna dem från ditt eget bibliotek. Tyvärr finns det inte böcker på svenska.
- Ruokolahti : kotiseutulukemisto : historiaa, kuvauksia, tapahtumia ja tarinoita. 1-6 / [julk.: Ruokolahti-seura] ; [toim.] Sulo Siitonen (1986-1997)
- Ruokolahden seurakunta 1572-1972 / Anna M. Kauppinen (1972)
- Lammin pitäjän historia 1-3 (1972-2001)
- Lammi: kuvia ja kertomuksia pellavapitäjästä koonnut Uljas Kiuru (1989)
I verket Finlands historia, del 4, på sid 54, kan man läsa, att von der Golz lät arrangera en segerparad till Senatstorget i Helsingfors den 14 april 1918.
Gunvor Bang har enligt Svenska Barnboksinstitutet översatt två böcker: Lille prinsen (första upplagan 1952) och Ska vi leka? (1945):
Enligt Boksampo.fi finns det i novellsamlingen Mannen i svart: en antologi / sammanställd av Torsten Jungstedt (på svenska 1955) en novell som hon har översatt. Den heter Lotteriet:
http://www.boksampo.fi/sv/kulsa/saha3%253Aub0f4ac51-e1a4-4796-80d1-9584…
Tyvärr har vi inte hittat information om hennes liv. Gunvor levde veterligen i Sverige. Kanske lönar det sig att fråga också den svenska svarstjänsten Bibblan svarar:
http://bibblansvarar.se/
Kollegan från Uleåborg föreslog boken Ärkeängeln i Uleåborg av Anu Kaipainen. Händelserna är placerade i Uleåborg och tiden är 1808-1809.
Dessutom kan det vara värt att bekanta sig med Wacklin: Hundrade minnen från Österbotten, vars digitaliska version finns här http://digi.kirjastot.fi/files/original/3e0f0ebceebf6b629398071b9e9f07bc.pdf
Verk på finska:
Snellman P.W. : Oulun laivoja ja laivureita, 1974
Niskala, Kaarina: Valkovuokkojen villat : Toppilansalmen huvilat ja puutarhat (1800-luvun jälkipuoliskolla)
Sedan finns också Uleåborgs tidning på nätet
https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/442377?page=1
Annat material finns, men de flesta verken är skrivna på finska:
Markku Turunen Kuikka-Koponen Östra Finland...
Dikten heter Marionetterna och är skriven av Bo Bergman. Den finns i hans första diktsamling som också heter Marionetterna.
Svenska Akademien har gett ut en publikation, Bo Bergman: Vårfrost. Poesi och prosa 1903–1967 med urval, introduktion, kommentarer och ordförklaringar av Per Wästberg. Bland annat här kan du hitta dikten Marionetterna, och publikationen finns tillgänglig som PDF från Svenska Akademiens webbplats www.svenskaakademien.se .
Biblioteket har inte något eget konto. Om man betalar in på stadens konto överförs uppgifterna inte till bibliotekets databas.
Du kan själv förnya dina lån i webb-biblioteket och du kan få ett eget lösenord från biblioteket.
Hymyilevä Apollo har tyvärr inte översatts till svenska. Andra Leinos dikter finns översatta av Elmer Diktonius i samlingen Lyriskt urval (Söderström, 1931).
Enligt lag om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare 3.5.1961/236, 1 § uddelas stipendier och stöd "årligen till författare och översättare, på grund av att böcker som de författat eller översatt tillhandahålls avgiftsfritt på allmänna bibliotek" (FINLEX).
Biblioteksstipendier och -stöd ansöks från centralkomissionens för konst nämnd för bibliotekstipendier. Ansökningsblanketter kan beställs från centralkomissionen per e-post tktinfo@minedu.fi
eller hämtas från flera platser. Ansökningsblanketten kan också utskrivas hos centralkomissionen för konsts web-sidor. Sista ansökningsdag är den 31.1.
Mer information på Internet http://www.taiteenkeskustoimikunta.fi/default.asp?WCI=wciFrames&strlang… , per e-post tktinfo@...
Det finns tre finska översättningar av Pygmalion. Den första var Jalmari Finnes text till Nationalteaterns föreställning år 1915. Seppo Kolehmainen översatte pjäsen i 1976 och Juha Siltanen i 1997.
Ingen av dessa översättningar finns i tryckt form. Texterna var ämnade för teater och skådespelare.
Översättningarna finns i Teaterhögsskolans bibliotek i Helsingfors: http://www.teak.fi/Bibliotek
Katalog-information från universitetsbibliotekens samkatalog LINDA i utförligt format:
1.
Författare: Shaw, Bernard
Titel: Pygmalion : 5-näytöksinen huvinäytelmä / Bernard Shaw ; suom. Jalmari Finne
Förlag: [S.l.] : [s.n.] , [s.a.]
Anmärkning: Käsikirjoitus
Material: monografi
Verkets språk: fin
2.
Författare: Shaw, Bernard
Titel: Pygmalion : 5-näyt....
Tredje delen av Mikko Porvalis Karelen Noir –trilogien (Kadonneen kaupungin varjo, 2018) har inte översatts till svenska, men översättningsrättigheterna har sålts till Sverige. Enligt förlaget Atena borde tredje delen komma ut antingen hösten 2019 eller våren 2020.
https://fennica.linneanet.fi/vwebv/searchBasic?sk=fi_FI
https://atena.fi/
