Du kan hitta länder som har undertecknad eller ratificerad ICC:s (International Criminal Court) stadgan här:
Courthttp://en.wikipedia.org/wiki/States_parties_to_the_Rome_Statute_of_the_…
Tills 1971 definierades värdet av dollar i guld. Sedan 1934 var detta 35 dollar per ett uns guld. Värdet av Finlands krigsskadestånd till Sovjet fastställdes i gulddollar, fast betalningen skedde inte i guld eller pengar, utan i form av varuleveranser. Priserna av de levererade produkter uppgavs dock i dollar, och meningen med användningen av gulddollar som värdemått var att skydda den sovjetiska mottagaren mot den krigstida inflationen, som hade höjat priserna märkbart sedan 1939.
Hej,
Jag har inte hittat någon direkt motsvarande sida som den du hänvisar till men här kommer några länk- och boktips om samma ämne som du kan ha nytta av. Böckerna finns tillgängliga på Borgå stadsbibliotek.
Länkar:
Lär dig hitta information – Biblioteken.fi
http://www.biblioteken.fi/sv/informationssokning#.V49EDaJKXnk
Guide till informationssökning – Åbo Akademi
http://www.abo.fi/bibliotek/bibkurs
Informationskompetens – Lunds universitet
http://www3.ub.lu.se/infokompetens/index.html
Informationssökning – Helsingfors universitet
http://blogs.helsinki.fi/ikt-korkort/4-informationssokning/
Skolverket – Kolla källan m.fl.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan
Böcker:
Diaz, Patricia: Webben i...
Det kan handla om Skinn Skerping - hemskast av alla spöken i Småland av Astrid Lindgren.
Skinn Skerping var en dräng, som gjorde en massa galenskaper. En mörk höstkväll hittade han på att han skulle skrämma ordentligt kantoren i kyrkan som han inte tyckte om. Han smög in i kyrkan, klädd i ett vitt lakan, där kantoren satt och spelade psalmer. Men hans lakan fastnade vid kyrkdörren, och han trodde att det var Gud som straffade honom. Han blev så skrämd att blodet isade i honom och han var varken levande eller död. Han fick ligga utanför kyrkdörren i hundra år, tills en modig piga bar honom till begravningsplatsen.
Boken du letar efter kunde vara Drakberget av Stefan Mählqvist (1981).
https://finna.fi/Record/helmet.1422530?lng=sv
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30875/1/gupea_2077_30875_1.pdf
Jag hittade endast en artikel på svenska: Trolltyg i storstadsdjungeln av Jerry Määttä (http://www.ergo.nu/tidning/Artikel.asp?ArtikelID=1407 ). Artikeln handlar om Johanna Sinisalos roman, trollpunk-genre nämnds.
Mika Pohjolas seminarieföredrag vid Åbo universitet om Johanna Sinisalos roman och trollpunkt-genre finns i adressen http://users.utu.fi/mijupo/tekstit/trollpunk.htm Sajten finns tyvärr endast på finska - kanske är det av ingen nytta? Föredraget har dock en bra litteraturförteckning, där det finns böcker också på andra språk än finska. Det finns också adresser till några nordiska sajter i källförteckingen.
Kan Du besöka ditt bibliotek och söka där i databasen Artikelsök, som innehåller svenska tidnigsartiklar?
Båda namnen är markant finska. Seppo namnet har enligt Vilkuna, Kustaa, Etunimet (nyaste uppl. 2003) sitt ursprung i det finska nationaleposet Kalevala, där Seppo Ilmarinen är den sakkunniga smeden. Seppo kan vara även en förkortning av Sepeteus. Namnet Sorjonen är enligt Mikkonen, Pirjo - Paikkala, Sirkka, Sukunimet, Otava 2000 allmänt i östra Finland, Norra Karelen. Ursprunget kunde vara i ordet "sorja"(=fager, prydlig).
I Befolkningsregistercentralens namntjänst kan du söka efter för- och släktnamnsuppgifter (huvudsakligen antalet), adressen är https://192.49.222.187/nimipalvelu/default.asp?L=2 .
Svaret beror på lagen i det land där boken ska publiceras. I Finland måste utgivarens namn och domicil (åtminstone staden) och författarens namn eller pseudonym rapporteras i publikationen. Utgivaren ansvarar för publikationen. Det är också lämpligt att skaffa ett ISBN-nummer i förväg för en e-bok. I Finland delas det ut av ISBN-centret.
Situationen i Sverige kan vara annorlunda, den måste du fråga om representanter för Nationalbiblioteket.
Heikki Poroila
Wikipedia definierar så här: En motpåve, eller antipåve är en person som gör anspråk på påvevärdigheten, men som inte har accepterats av Romersk-katolska kyrkan, https://sv.wikipedia.org/wiki/Motp%C3%A5ve . Motpåvarna var oftast valda av den politiska oppositionen, som motvikt till de makter som var bakom den dåvarande påven. Ofta handlade det sig om strid mellan den värdsliga makten (kejsaren, kungen eller till och med mäktiga släkter) och den katolska kyrkan. Det har funnits flera motpåvar, en lista över motpåvar, http://www.newadvent.org/cathen/01582a.htm och lista av påvar, http://www.newadvent.org/cathen/12272b.htm
Mera information i skolans kyrkohistorieböcker och historieböcker, och...
Institutet för de inhemska språken svarade oss att de hade konsulterat Yrsa Lindqvist på Svenska litteratursällskapet, och hon meddelade att det tycks heta kaffestol på svenska.
Det som är avgörande när det gäller om biblioteket tar förseningsavgifter eller inte är inte materialet (om det är avsett för barn eller vuxna), utan låntagarens ålder. Den som är över 15 år och lånar barnböcker måste även betala förseningsavgifter för dem. Barn under 15 betalar endast påminnelseavgifter (även i de fall de lånat vuxenmaterial), men de betalar inte förseningsavgifter 15 cent/dag.
I Hellebibliotekens användarregler står det så här:
"Barn (under 15 år) och institutioner behöver inte betala förseningsavgifter. Men barn betalar påminnelseavgifter."
"När det material du har lånat är en vecka försenat (7 dygn), skickar biblioteket en första påminnelse till dig. Om materialet är...
I www-encyklopedin Wikipedia finns det geologisk tidskala och ochså mycket annat om geokronologi:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Geologisk_tidsskala
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Geokronologi
Här har du tabeller på engelska:
http://www.ucmp.berkeley.edu/help/timeform.html
http://images.google.fi/images?q=geological+Time+scale+&hl=fi&lr=&sa=X&…
Boken finns i Tritonia, men den är utlånad och förfallodagen är 7.5.2010. Om materialet finns i något bibliotek i Vasa, fjärrlånar vi inte materialet från något annat bibliotek.
Athenarnes sång var Kadettskolans honnörsmarsch. Försvarshögskolan grundades år 1993 då Kadettikoulu, Taistelukoulu och Sotakorkeakoulu slogs ihop till en enda högskola, Försvarshögskolan:
http://www.puolustusvoimat.fi/portal/puolustusvoimat.fi/!ut/p/c5/vZPJbq…
Historien om Försvarshögskolans honnörsmarsch reddes ut på Försvarshögskolans bibliotek:
Athenarnes sång (komponerad av Jean Sibelius) föreslogs år 1993 att bli Försvarshögskolans honnörmarsch. Förslaget godkändes, men belutet upphävdes senare. Efter det bad högskolans traditionkomission Försvarsmaktens dirigent Tapio Tsokkinen att arrangera en kompositionstävling. På grund av tidsbrist bad Tsokkinen musiköverstelöjtnant Teuvo Laine och dirigent Arthur Fuhrmann om förslag. Teuvo...
I Bo Carpelans samling Diktamina (2003, Schildt) finns en dikt som börjar: Han lade sig med möda på sin hyvelbänk.
Kunde den vara dikten, som ni letar efter?
Hej! De senaste böckerna i serien har tydligen inte ännu översatts på svenska. Från och med den femtonde boken i serien, Den stilige mannens kafé deluxe, har dessa gets ut av Massolit Förlag i Stockholm.
Najaderna (på finska pl. najadit) är i den grekiska mytologin ett slags nymfer, naturgudomligheter. Nymferna troddes besjäla källor, ängar, skogar, berg, grottor etc. De som hörde till floder, sjöar och källor kallades najader. Dessa nymfer var inga gudomliga väsen eller odödliga, men deras livslängd var lång. De förälskade sig gång på gång i vanliga dödliga, men var dock mestadels föremål för Zeus och de andra gudarnas åtrå.
I Finlands nationalepos Kalevala förekommer dessa andeväsen t.ex. i fyrtioförsta sången, där Väinämöinen spelar på sin kantele och alla levande väsen samlas för att lyssna till de trolska tonerna.
Vi har de båda romanerna (Konservöppnare bok och med en burk soppa) i huvudbiblioteket. Just nu (9.12.) är de båda utlånade, men du kan reservera - via Internet:lib.vaasa.fi:8080 (PIN-kod behövs) eller på biblioteket. Hans diktsamling har vi inte.
Det vet man inte. Ek har blivit Tammi, men varför näs har översatts saari 'ö' vet man inte. Det här och litet mer om ortnamn på två språk kan man läsa från Kotimaisten kielten tutkimuskeskus - Forskningscentralen för de inhemska språken -sidor:
http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=2130
Citatet är ju från Shakespeare, men inte från en av hans komedier utan från Macbeth, första akten, scen 3 ("Come what come may, time and the hour runs through the roughest day").
