Boken finns i Tritonia, Åbo Akademis bibliotek och Depåbiblioteket. ÅA:s exemplar förfaller 6.2, Depåbibliotekets 17.2. Tritonia har tillgängliga exemplar men eftersom det är fråga om en kursbok måste man studera vid Tritonia för att få låna därifrån. Om du fyller i vårt fjärrlåneformulär på bibliotekets hemsida reserverar vi boken åt dig. Avgiften blir 3 € om boken kommer från Depåbiblioteket och 6 € om den kommer från Åbo Akademi.
Det kan handla om Skinn Skerping - hemskast av alla spöken i Småland av Astrid Lindgren.
Skinn Skerping var en dräng, som gjorde en massa galenskaper. En mörk höstkväll hittade han på att han skulle skrämma ordentligt kantoren i kyrkan som han inte tyckte om. Han smög in i kyrkan, klädd i ett vitt lakan, där kantoren satt och spelade psalmer. Men hans lakan fastnade vid kyrkdörren, och han trodde att det var Gud som straffade honom. Han blev så skrämd att blodet isade i honom och han var varken levande eller död. Han fick ligga utanför kyrkdörren i hundra år, tills en modig piga bar honom till begravningsplatsen.
Boken du letar efter kunde vara Drakberget av Stefan Mählqvist (1981).
https://finna.fi/Record/helmet.1422530?lng=sv
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30875/1/gupea_2077_30875_1.pdf
På Åbo stadsbibliotek har vi ganska knappt med information om handelsmässor på svenska, och det som finns är tyvärr rätt föråldrat. Ett exempel är boken "Mässor och affärskontakter" av Flodhammar ... et al (1990). Om du är intresserad av tidskriftsartiklar kan du utnyttja databasen Artikelsök, där du kan slå upp artiklar i ämnet. Artikelsök finns tillgänglig för våra kunder på huvudbibliotekets referensavdelning.
På finska har vi nyare litteratur i ämnet. Några exempel är Keinonen, Susa:"Menesty messuilla" (1997),
"Onnistu messuilla! : näytteilleasettajan käsikirja (1994), Lehtelä, Ritva: "Kansainväliset messut ja pienyritys (1996) samt Rinta-Pukkila, Tarja :" Messutoiminnan kehittäminen pienten elintarvikeyritysten markkinointimuotona :...
Du kan läsa om Annika Luther och hennes böcker t.ex. i Boksampo (https://www.boksampo.fi/sv/kulsa/kauno%253Aperson_123175972897724) och på Schildts och Söderströms förlags webbsidor (https://litteratur.sets.fi/forfattare/annika-luther/)
Jag hittade också en tidskriftartikel om denna finlandsvenska författaren: Wrede, Petra: Annika Luther: en ny skicklig ungdomsförfattare i tiden (Onnimanni 2/2003) och några recensioner (Horisont 2/2003, Nyt tid 22/2000 och Nyt tid 49/1998)
Henrik Larssons Krigarhjärta, den första delen i en planerad trilogi som heter Blodsarvet, har jämförts med böcker av George R. R. Martin (http://www.expressen.se/kultur/1.1396112/henrik-larsson-krigarhjarta). Kanske det är vad du letar efter.
Du kan hitta länder som har undertecknad eller ratificerad ICC:s (International Criminal Court) stadgan här:
Courthttp://en.wikipedia.org/wiki/States_parties_to_the_Rome_Statute_of_the_…
Hej,
Jag har inte hittat någon direkt motsvarande sida som den du hänvisar till men här kommer några länk- och boktips om samma ämne som du kan ha nytta av. Böckerna finns tillgängliga på Borgå stadsbibliotek.
Länkar:
Lär dig hitta information – Biblioteken.fi
http://www.biblioteken.fi/sv/informationssokning#.V49EDaJKXnk
Guide till informationssökning – Åbo Akademi
http://www.abo.fi/bibliotek/bibkurs
Informationskompetens – Lunds universitet
http://www3.ub.lu.se/infokompetens/index.html
Informationssökning – Helsingfors universitet
http://blogs.helsinki.fi/ikt-korkort/4-informationssokning/
Skolverket – Kolla källan m.fl.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan
Böcker:
Diaz, Patricia: Webben i...
Svaret beror på lagen i det land där boken ska publiceras. I Finland måste utgivarens namn och domicil (åtminstone staden) och författarens namn eller pseudonym rapporteras i publikationen. Utgivaren ansvarar för publikationen. Det är också lämpligt att skaffa ett ISBN-nummer i förväg för en e-bok. I Finland delas det ut av ISBN-centret.
Situationen i Sverige kan vara annorlunda, den måste du fråga om representanter för Nationalbiblioteket.
Heikki Poroila
Wikipedia definierar så här: En motpåve, eller antipåve är en person som gör anspråk på påvevärdigheten, men som inte har accepterats av Romersk-katolska kyrkan, https://sv.wikipedia.org/wiki/Motp%C3%A5ve . Motpåvarna var oftast valda av den politiska oppositionen, som motvikt till de makter som var bakom den dåvarande påven. Ofta handlade det sig om strid mellan den värdsliga makten (kejsaren, kungen eller till och med mäktiga släkter) och den katolska kyrkan. Det har funnits flera motpåvar, en lista över motpåvar, http://www.newadvent.org/cathen/01582a.htm och lista av påvar, http://www.newadvent.org/cathen/12272b.htm
Mera information i skolans kyrkohistorieböcker och historieböcker, och till exempel i Nicholas David, The evolution of...
Det som är avgörande när det gäller om biblioteket tar förseningsavgifter eller inte är inte materialet (om det är avsett för barn eller vuxna), utan låntagarens ålder. Den som är över 15 år och lånar barnböcker måste även betala förseningsavgifter för dem. Barn under 15 betalar endast påminnelseavgifter (även i de fall de lånat vuxenmaterial), men de betalar inte förseningsavgifter 15 cent/dag.
I Hellebibliotekens användarregler står det så här:
"Barn (under 15 år) och institutioner behöver inte betala förseningsavgifter. Men barn betalar påminnelseavgifter."
"När det material du har lånat är en vecka försenat (7 dygn), skickar biblioteket en första påminnelse till dig. Om materialet är reserverat av någon annan, eller om det gäller...
Båda namnen är markant finska. Seppo namnet har enligt Vilkuna, Kustaa, Etunimet (nyaste uppl. 2003) sitt ursprung i det finska nationaleposet Kalevala, där Seppo Ilmarinen är den sakkunniga smeden. Seppo kan vara även en förkortning av Sepeteus. Namnet Sorjonen är enligt Mikkonen, Pirjo - Paikkala, Sirkka, Sukunimet, Otava 2000 allmänt i östra Finland, Norra Karelen. Ursprunget kunde vara i ordet "sorja"(=fager, prydlig).
I Befolkningsregistercentralens namntjänst kan du söka efter för- och släktnamnsuppgifter (huvudsakligen antalet), adressen är https://192.49.222.187/nimipalvelu/default.asp?L=2 .
I Bo Carpelans samling Diktamina (2003, Schildt) finns en dikt som börjar: Han lade sig med möda på sin hyvelbänk.
Kunde den vara dikten, som ni letar efter?
Citatet är ur Italo Calvinos roman Den tudelade visconten (Il visconte dimezzato). Karin Alin har översatt meningen till svenska som följande: "Men ibland när man känner sig så ofullkomlig är det bara det att man är ung."
Italo Calvino: Den tudelade visconten (översättning Karin Alin, 1996, s. 105)
I www-encyklopedin Wikipedia finns det geologisk tidskala och ochså mycket annat om geokronologi:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Geologisk_tidsskala
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kategori:Geokronologi
Här har du tabeller på engelska:
http://www.ucmp.berkeley.edu/help/timeform.html
http://images.google.fi/images?q=geological+Time+scale+&hl=fi&lr=&sa=X&…
Boken finns i Tritonia, men den är utlånad och förfallodagen är 7.5.2010. Om materialet finns i något bibliotek i Vasa, fjärrlånar vi inte materialet från något annat bibliotek.
Athenarnes sång var Kadettskolans honnörsmarsch. Försvarshögskolan grundades år 1993 då Kadettikoulu, Taistelukoulu och Sotakorkeakoulu slogs ihop till en enda högskola, Försvarshögskolan:
http://www.puolustusvoimat.fi/portal/puolustusvoimat.fi/!ut/p/c5/vZPJbq…
Historien om Försvarshögskolans honnörsmarsch reddes ut på Försvarshögskolans bibliotek:
Athenarnes sång (komponerad av Jean Sibelius) föreslogs år 1993 att bli Försvarshögskolans honnörmarsch. Förslaget godkändes, men belutet upphävdes senare. Efter det bad högskolans traditionkomission Försvarsmaktens dirigent Tapio Tsokkinen att arrangera en kompositionstävling. På grund av tidsbrist bad Tsokkinen musiköverstelöjtnant Teuvo Laine och dirigent Arthur Fuhrmann om förslag. Teuvo...
Ord till Frans Linnavuoris sång Minä laulan sun iltasi tähtihin (till dikten av V. A. Koskenniemi) har översatts till svenska åtminstone två gånger, av Nino Runeberg och Barbara Helsingius. På svenska sången börjar sången med orden: Jag vill sjunga din afton av stjärnor full.
Nino Runebergs översättning finns i nothäftena Kokoelma yksinlauluja I (Helsinki : Fazer, 1967) och Lauluja rakkaudesta (Warner/Chappel Music Finland , 2002). Översättningen av Barbara Helsingius finns i nothäftet Kanske en visa .. av Barbara Helsingius (Holger Schildts, 1989).
https://arsca.linneanet.fi/vwebv/searchBasic
http://www.helmet.fi/fi-FI
I Åbo stadsbiblioteks samlingar http://borzoi.kirja.turku.fi/Intro?formid=t_form2&sesid=1078473187
finns en hel del material om Bo Carpelans författarskap, men inte om hans roll som barnlyriker. Om du söker på ämnesordet "Carpelan, Bo" får du ett tjugotal träffar. Du kan dessutom begränsa sökningen med ämnesorden "lyrik" och "lyriikka". Kerstin Tuomolins pro gradu har titeln "Linjer i Bo Carpelans sextiotalslyrik" och har getts ut vid ÅA, Litt.hist.inst. (1985). Sven Willners "Vägar till poesin" (1985) skriver om "Bo Carpelans katastrofberedskap". Dessa verk behandlar honom som vuxenlyriker.
Bo Carpelans diktsamling riktad till barn, dvs. "Måla himlen. Vers för små och stora" (1988) finns recenserad i många svenska dagstidningar t.ex...
