Enligt Finlands grundlag 11.6.1999/731 – uppdaterad lagstiftning – finns det en paragraf för ämbetsperiod i följd.
54 §
Val av republikens president
"Republikens president utses genom direkt val för en ämbetsperiod av sex år. Presidenten skall vara infödd finsk medborgare. En och samma person kan väljas till president för högst två ämbetsperioder i följd."
Inga förändringar kom till paragraf 54 i Lag om ändring av Finlands grundlag 1112/2011, som trädde i kraft den 1 mars 2012.
Finlands grundlag 731/1999
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990731
Lag om ändring av Finlands grundlag 1112/2011
http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20111112
I boken Uusi perustuslakimme (2000), skriven av Antero Jyränki finns följande text (...
Noterna till barnsången "Glada vi till skolan gå..." hittas i sångboken "Gullvivan 1" från 1921 sid. 8, sång nr 10 under titeln "Barnvisa".
Noter till sången hittas också i "24 sånger ur B. C. Rodhes Abc. Boken har också digitaliserats och noterna till sången finns på sidan https://runeberg.org/ta24sanger/0032.html.
Sången heter "Trollkarlen", den är skriven av Lennart Hellsing och tonsatt av Hans-Åke Gäfvert.
Du hittar den t.ex. i Hellsing, Lennart: Visor ur silvertornet. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1992. Sidorna 32 - 33.
Enligt Suomen yleisten kirjastojen tilastot (Statistik för allmänna biblioteken i Finland: http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/) har finska biblioteken 17,67 utlån per invånare (2012)
Det finns tyvärr inte separat statistik över svensktalande/finsktalande utlån. Till exempel i Helsingfors lånar man 9,44 finska böcker och 0,44 svenska böcker per invånare (2012). Totalutlåning var 15,58 per invånare.
http://tilastot.kirjastot.fi/sv-FI/sokstatistik.aspx
Gamla Hufvudstadsblad kan man läsa i tidningsläsesalen vid Helsingfors universitet. Alla gamla tidningar finns som mikrofilm. Om man vill ta kopior är det bäst att reservera en maskin med kopieringsapparat.
Telefonnumret till tidningsläsesalen: 09-19122743 kl. 9-16
Om du bara är intresserad av enskilda artiklar i gamla Hufvudstadsblad kan du kontakta Brages Pressarkiv, http://www.bragespressarkiv.fi/index.html.
Hej!
Någon direkt motsvarighet till dessa finns inte i Sverige. Det finns ABF, Arbeternas bildningsförbund som finns i alla kommuner och som ordnar studiecirklar och föredrag men det är inte riktigt samma. Det finns också Folkuniversitet och Vuxenskolan men de har också en något annan struktur. Det är skilland på hur ABF administeras och organiseras. Folkbildningtanken är dock det samma som Arbisarna i Finland.
Mera information om arbetar- och medborgarinstitut:
Länkbiblioteket http://www.biblioteken.fi/sv-fi/Linkkikirjasto/Luokat.aspx?classID=442#…
Opintoluotsi http://www.opintoluotsi.fi/studier/medborgar_och_arbetarinstitut/
Medborgarinstitutens förbund MiF http://www.ktol.fi/index.php?k=21892
Vi kunde tyvärr inte finna detta verk. Helsingfors Universitets bibliotek samlingar upptar ett ryskspråkit verka F. I. Bulkakov (utg. år 1907), men det behandlar inte Schischkin http://finna.fi
Vi hittade verken inte heller i WorldCat bibliotekskatalogen (omfattar hela världen) och inte heller i Oxford Art Online.
Du kan beskåda Schischkins målningar på webben på adressen http://www.art-prints-on-demand.com/a/schischkin-iwan-iwanowits.html
Bengt Ahlfors är en helsingforsare, student år 1957, fil. kand. 1967. Hans föräldrar var överstelöjtnant Ejnar Ahlfors och Greta, f. Reipsar. Bengt Ahlfors har fungerat som teaterkritiker i Nya Pressen 1959-62, som teaterregissör i Svenska teatern och Lilla teatern i Helsingfors 1963-78 och som konstnärlig direktör i Svenska teatern 1975-78.
Han har publicerat många autobiofrafiska böcker, som kan fjärrlånas från Helsingfors stadsbibliotek, till exempel ´Fragment av en barndom´, ´Om jag var präst´, ´Personerna´, ´På bio´, ´Stigzeliuska rummet´ och ´Äventyr i teaterbranschen´.
Det är säkert bäst att du tar kontakt med Institutet för de inhemska språken http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=2469 för att få ett korrekt svar på din fråga.
På huvudstadsregionens Helmet-biblioteken har det varit svenska bokcirklar på tre bibliotek: Entresse, Äppelbiblioteket och Drumsö. Sannolikt fortsätter de på hösten. Informatiom om bokcirklar kan du hitta här:
http://www.helmet.fi/sv-FI/Tips/Evenemang?es=1.1.2014&ee=31.12.2014&t=B…
Om mål 2 (EU terminologi), program och målsättning kan du få konkretare information genom webben t.ex. i Eur-lex på adressen https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=LEGISSUM:g2420…
Tyvärr har jag inte hittat mycket information om Margareta Suber. I Svenskt författarlexikon (Raben & Sjögren, 1953) finns bara ett omnämnande om henne och en lista över hennes verk som kommit ut före 1953. Margareta Subers hela namn är Siri Margareta Augusta Suber. Hon föddes 2.11.1892 och hon dog 1984 (LIBRIS uppgift). I början av romanen Manja berättar hon lite om sig själv.
I LIBRIS ( http://websok.libris.kb.se/websearch/form?type=simple. ) hittar du material om hennes produktion, översättningar och lite om henne själv. Valfria sökord: Margareta Suber. I ditt eget bibliotek kan du göra fjärrlån på hennes produktion och forskningar om den.
På Internet hittade jag en uppsats som handlar om Margareta Subers roman Charlie:
http://www....
Erillisjulkaisu är på svenska fristående publikation. Till åtskillnad från vetenskapliga monografier kan fristående publikationer inte ingå i någon serie. Bibliotekets katalogiseringsavdelning föredrar vedertagen praxis.
Sagan ”Den lyckliga familjen” borde finnas i boken ”Sagor och historier 1” (utgiven år 1980, ISBN 91-550-2489-0). Jag vet inte om översättningen är mera ”modern”, men ni kan granska det själv. Boken finns i Dickursby bibliotek, och kan beställas till vilket helmet-bibliotek som helst.
Materialsökning: www.helmet.fi
Vi har flera biblioteksprojekt inom Wikipedia, men någon allmän förbättring på kvaliteten på Wikipedia har jag inte hört om. Däremot hade vi på Biblioteken.fi ett projekt, där vi planerade att bibliotekspersonal skulle samla författarkunskap till Wikipedia, och på så sätt förbättra kunskaperna om författare i den finska Wikipedian. Projektet har lite förvandlats eftersom ett nytt litteraturprojekt startades i Åbo, som har utvidgats till ett nationellt projekt. Däremot har vi publicerat en Bibliotekswikipedia, http://wiki.kirjastot.fi/index.php/Main_Page , som innehåller information om biblioteksprojekt och diskussionen om det som skrivits inom LitteraturWikin.
I Vasa stadsbibliotek finns det några böcker som du kanske skulle ha nytta av. De är Thorell, Jerker: IT- lexikon 2004: orden och förkortningarna, Sundbyberg, Pagina, cop. 2003, ATK- sanakirja tietotekniikan monikielinen hakuteos 1+2, Gummerus, 2008 och ATK- sanakirja: Monikielinen sanasto ja termien selitykset, Gummerus 2004. Dessutom lönar det sig att försöka hitta ord och termer på internet med google.
Den största organisationen bland kommunbiblioteken har Helmet-biblioteken (det vill säga städerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla). Störst är Böle (Pasila), Berghäll (Kallio), Richardsgatan (Rikhardinkatu), Tölö (Töölö), Östra Centrum (Itäkeskus) och Bibliotek 10 (Kirjasto 10) i Helsingfors, Sello, Äppelbiblioteket (Iso Omena) och Entresse i Esbo och Dickursby (Tikkurila) i Vanda.
Adresser och kontaktinformation hittar du här:
http://www.helmet.fi/sv-FI
Värt ett besök är också Nationalbiblioteket i Helsingfors och det nya Centrumcampusbiblioteket (Kaisa-talo, Kajsa-huset):
http://www.nationalbiblioteket.fi/index.html
http://www.helsinki.fi/bibliotek/tjaenster/campusbiblioteken/
Ifall du önskar låna böcker skrivna på thai,romaner eller facklitteratur, råder jag dig att kontakta ditt närmaste kommunala bibliotek. Där kan de beställa böcker på Thai som fjärrlån från Helsingfors stadsbibliotek, som fungerar som centralbibliotek för hela landets kommunalbibliotek ,och bl.a lånar ut material på olika språk.
Inbördeskriget 1918 och dess offer har också efter Paavolas undrsökning varit en central fråga I Finlands historiaforskning. Finlands statsråd (regering) tillsatte därför år 1998 en speciell forskningprojekt (“Suomen sotasurmat 1914-1922” = “Krigsdödade I Finland 1914-1922”) vars uppgift var att utreda detaljerat varje offers öde. Projektens sida är http://vesta.narc.fi/cgi-bin/db2www/sotasurmaetusivu/main?lang=sw. Projekten har också producerat många böcker. Här börjar jag inte specificera alla publikationer om detta ämne. Ni finner dem bäst genom vår sida http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html.
Om Ni söker med ‘ämne’, kan Ni bruka till exempel följande ord: 1918, inbördeskriget/kansalaissota, röda garden/punakaartit, vita garden...
Det gäller en ny bok som har kommit ut 2007. Vasa stadsbibliotek har inte ännu boken, men vi ska skaffa den nog.
Du kan fråga lite senare och göra en reservering.
