Sången heter "Färdemannens psalm" (Op. 18 nro 1), namnet till tonsättare är Ilmari Hannikainen. Svenskt text är av Nino Runeberg, originaltext på finska har skrivits av Hilja Haahti.
Ord och musik till sången finns till exempel i en finsk sångbok som heter "Suuri toivelaulukirja 3".
Ta kontakt med förläggaren F-Kustannus:
http://www.f-kustannus.fi/english.htm
I Allergi- och astmaförbundets Internet-sidor finns det mycket information om allegisanering:
http://www.allergia.com/index.phtml?menu_id=37&lang=1
Materialet är till största delen på finska. Sveriges astma- och allegiförbundets sidor finns här:
http://www.astmaoallergiforbundet.se/
De här böcker kunde vara nyttiga för dig:
- Allergisanering hemma / Christina Landerslev, Karin Vaarning (1995)
- Allergiboken : frågor och svar om allergi och annan överkänslighet / [manus: Gerd Bennich] (1994)
På-prepositionen använder man i allmänhet. Det finns några undantag: i kyrkan, i skolan, i fängelset. (Källan: Ullamaija Fiilin, Kristiina Hakala, Därför: ruotsin peruskielioppi, 2002)
Tyvärr finns det inte en sådan skriftlig list som du kanske menar, men du kan söka finlandssvenska ungdomsböcker i databasen FENNICA http://finna.fi ,som är Finlands nationalbibliografi.
Gör så här:
- klicka ordet Sök
- skriva till sökrutan: UDK:839.79 -3 (024.7)(det är en UDK-klass till finlandssvensk barn/ungdomslitteratur) och välj sökmetod: klassifikation
- klicka ordet Sök
Du kommer att ha 1926 titlar, men sedan kan du begränsa resultatet. Klicka ordet Begränsa och välj språket: svenska. Kom ihåg att klicka sedan Begränsa. Du borde ha nu 1176 titlar. Om det ändå känns för mycket, så kan du göra mera begränsningar, till exempel med utgivningsår.
Bibliotekarieutbildning i Finland kan fås vid Åbo Akademi, Tammerfors- och Uleåborg universitet.
Åbo Akademi är dock det enda universitetet i Finland som erbjuder denna utbildning på svenska. Läs mera på http://www.abo.fi/student/presentationiif
Tampereen Yliopisto http://www.uta.fi/opiskelijaksi/oppiaineet/info.html
Oulun yliopisto http://www.uta.fi/opiskelijaksi/oppiaineet/info.html
Såvitt jag vet finns det ingen biografi över greven.
Några artiklar om Källskär och greven:
I tidskriften Vi ingick 1994 en serie artiklar av Lars Westman. Artiklarna ingick i åtminstone följande nummer: 24/25, 26/27, 28/29, 30/31, 32/33, 34/35, 36.
Sköna hem 1980:2, Huset vid havet (Källskär) / Lidia Sundelius
Birka 1999:6-7, Juvelen i den åländska arkipelagkronan / Helena Wetterström
I nedanstående bok finns greven omnämnd i ett kapitel på fyra sidor "Lorden från gränden".
Tell, Johan
But I'm Swedish : [och 58 andra nyfikna nedslag i exotiska miljöer
såväl långt hemifrån som runt knuten] / av Johan Tell. - Vagabond
Originalupplaga 1999. - 00101313. - 00101314
ISBN 91-973385-4-0
Materialet finns...
Skogsindustri, teknologiproduktion och metallindustri är Finlands viktigaste inkomstkällor. Finland är också världens största producent av mobiltelefoner.
Källa: http://www.norden.org/sv/fakta-om-norden/nordiska-laender-faeroearna-gr…
ICC aktiveras genom att en internationellt utsedd åklagare får en misstänkt person utlämnad från ett land där brottet begåtts, från det land där vederbörande är medborgare eller från ett tredje land om samtycke finns från någon av de två förstnämnda staterna.
Källa: Nationalencyklopedin
Läs mer på
http://sv.wikipedia.org/wiki/Internationella_brottm%C3%A5lsdomstolen
http://www.sakerhetspolitik.se/templates/Level2Page____353.aspx
ICCs hemsida (på engelska)
http://www.icc-cpi.int/Menus/ICC?lan=en-GB
Böcker:
Eriksson, Lars: FN - globalt upprag. Stockholm: FN-förbundet, 2005. ISBN: 91-7294-083-2
Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Stockholm : Fritzes offentliga publikationer: 2001. ISBN 91-38-21388-5
Schabas, William A: An...
Det finns verkligen ingen svensk barnvisbok som är översatt till finska.
Man måste söka enskilda visor i olika böcker. Suuri lastenlaulukirja 1 och 2 och Musiikkia muksuille av Ritva Ollaranta innehåller ganska många klassiska barnvisor som finns på båda språk.
t.ex.
Musiikkia muksuille: Pienet sammakot = Små grodorna,
Hämä-hämä-häkki = Imse vimse spindel
Oravalla puussa = Ekorren satt i granen
Suuri lastenlaulukirja 1:
Ollin marjamatka = Mors lilla Olle
Bää, bää karitsa = Bä, bä vita lamm
Suuri lastenlaulukirja 2:
Pienelle pajulle = Videvisan o.s.v.
Du har alldeles rätt i att latinska sub- betyder under eller nära.
(Bo Bergman, Ordens ursprung, 2007)
Ordet substantiv kommer från latinets substantivus som betyder självständig, som kan bestå för sig själv. Det latinska ordet substantivus kommer i sin tur från substantia som betyder väsende, innehåll, beskaffenhet.
(Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok 2: o-ö, 1980)
Louisa May Alcotts trilogin Little Women tillhör de här böckerna: Little Woman or Meg, Jo, Beth and Amy (1868), Little Men: Life of Olumfield with Jo's Boys (1871) och Jo's Boys and How they Turned Out: A Sequel to "Little Men" (1886). Det finns ochså den andra delen av Little Woman, som heter Good Wives (1869), som har också publicerat tillsammans med Little Women.https://en.wikipedia.org/wiki/Louisa_May_AlcottPå svenska har de här böckerna översatt såhär: Little Women- Unga qvinnor, eller Margret, Hanna, Betty och Amy: en tafla ur lifvet i hemmet (Anonym översättning, 1871) -Unga kvinnor (översättning Ebba Nordenadler, 1928) - Unga kvinnor (översättning Sonja Bergvall, 1937)- Unga kvinnor (...
Tjänsterna varierar beroende på biblioteket. Referensavdelningen har traditionellt haft en samling av böcker som används endast i biblioteket, och som därför alltid finns i hyllan.
Ofta kan man ta åtminstone fotokopior och tjänstemännen gör också informationssökningar.
Referensavdelningens betydelse kan ha blivit lite mindre under de senaste åren, en orsak kan vara att det i dag finns så många special databaser I biblioteket. Också Internet underlättar informationssökningen.
Endel bibliotek tillåter utlåning av materialet (som hemlån), andra bibliotek tillåter utlåning av materialet för en natt eller för ett veckoslut. Huvudsakligen lånas referensmaterialet inte.
Det finns inte många gamla svenska filmklassiker i DVD-format i Helmet-bibliotekens samlingar. I de flesta gamla filmer som finns i samlingarna talar man finska (texten är naturligtvis på svenska) och filmerna är ganska ofta i VHS-format. Här finns ändå några:
- Stormskärs Maja / regi Åke Lindman
- Fanny och Alexander / manus och regi Ingmar Bergman
- Höstsonaten / manus och regi Ingmar Bergman
- Tystnaden / manus och regi Ingmar Bergman
- Smultronstället / manus och regi Ingmar Bergman
- Scener ur ett äktenskap / manus & regi Ingmar Bergman
Filmen måste också ha en uppvisningrätt för att den ska kunna visas offentligt. Tyvärr har jag inte hittat en enda film ni önskade, som kan uppvisas offentligt till exempel i servicecentraler.
Hej!
Någon direkt motsvarighet till dessa finns inte i Sverige. Det finns ABF, Arbeternas bildningsförbund som finns i alla kommuner och som ordnar studiecirklar och föredrag men det är inte riktigt samma. Det finns också Folkuniversitet och Vuxenskolan men de har också en något annan struktur. Det är skilland på hur ABF administeras och organiseras. Folkbildningtanken är dock det samma som Arbisarna i Finland.
Mera information om arbetar- och medborgarinstitut:
Länkbiblioteket http://www.biblioteken.fi/sv-fi/Linkkikirjasto/Luokat.aspx?classID=442#…
Opintoluotsi http://www.opintoluotsi.fi/studier/medborgar_och_arbetarinstitut/
Medborgarinstitutens förbund MiF http://www.ktol.fi/index.php?k=21892
Enligt Finlands grundlag 11.6.1999/731 – uppdaterad lagstiftning – finns det en paragraf för ämbetsperiod i följd.
54 §
Val av republikens president
"Republikens president utses genom direkt val för en ämbetsperiod av sex år. Presidenten skall vara infödd finsk medborgare. En och samma person kan väljas till president för högst två ämbetsperioder i följd."
Inga förändringar kom till paragraf 54 i Lag om ändring av Finlands grundlag 1112/2011, som trädde i kraft den 1 mars 2012.
Finlands grundlag 731/1999
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990731
Lag om ändring av Finlands grundlag 1112/2011
http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20111112
I boken Uusi perustuslakimme (2000), skriven av Antero Jyränki finns följande text (...
"Det flertydiga plurala (se ml. 3.3.1) namnet innehåller möjligen ett natur- eller ägonamn på Kyrn-, bildat till korn 'säd'. Enligt ett tolkningsförslag innehåller Kinna pluralis av en motsvarighet till fornvästnordiskans kinn 'bergssluttning'."
Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala 2003. s. 166.
http://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT01.pdf
Noterna till barnsången "Glada vi till skolan gå..." hittas i sångboken "Gullvivan 1" från 1921 sid. 8, sång nr 10 under titeln "Barnvisa".
Noter till sången hittas också i "24 sånger ur B. C. Rodhes Abc. Boken har också digitaliserats och noterna till sången finns på sidan https://runeberg.org/ta24sanger/0032.html.
Enligt Kustaa Vilkunas namnbok Etunimet är namnet Soile ganska nytt i finska almanacka. Andra motsvarande namn är Soili och Soila. Ändo fanns redan på adertonhundratalet kvinnor som hette Soile. Till exempel redaktör Soile Järvelä-Kairenius fick sitt namn av Lönnrots ordbok; soile eller soilu betydde norrsken, polarsken. Enligt Befolkningsregistercentralet har Finland genom tiderna haft 5632 flickor/kvinnor på namnet Soile.
Vilkuna, Kustaa: Etunimet
http://www.vaestorekisterikeskus.fi/
