Barn- och ungdomsavdelningen på Stadsbiblioteket i Jakobstad har en skild samling s.k. läsecirkelböcker (BS). När vi köper in böcker till samlingen (5 ex/titel) försöker vi välja böcker som ger näring till boksamtal. Här ett plock ur vår samling:
Åk 2-3
Anrell, L.: Ovänner i samma lag
Dahl, R.: Mitt magiska finger
Davidsson, c.: Dumma gubbe!
Gustavsson, J.: Är du en tjuv, Lasse?
Lind, Åsa: Mera Sandvargen
Loe, E.: Kurt blir elak
Parvela, T.: Ella och utpressaren
Stark, U.: Storebrorsan
Wik-Thorsell, A.: Liten skidåkare försvunnen
Åk 4-5
Dhami, N.: Väx upp, farsan
Ellis, D.: Vägen till himlen
Gaiman, N.: Coraline
Halling, T.: Finnes: Agnes, önskas: hund (eller annan bok ur Agnes-serien)
Halling, T.: Ihop -serien
Kuick, K.: Livsfarligt fiske...
Sundblads bok är utgiven 1997 och finns i några bibliotek i Finland (men inte i huvudstadsregionen). Garmannslunds bok tycks inte finnas i hela landet. Ni kan fjärrlåna boda böcker, kolla gärna http://www.esbo.fi/default.asp?path=32372;37332;37338;33345;33353
eller fråga på biblioteket.
Louisa May Alcotts trilogin Little Women tillhör de här böckerna: Little Woman or Meg, Jo, Beth and Amy (1868), Little Men: Life of Olumfield with Jo's Boys (1871) och Jo's Boys and How they Turned Out: A Sequel to "Little Men" (1886). Det finns ochså den andra delen av Little Woman, som heter Good Wives (1869), som har också publicerat tillsammans med Little Women.https://en.wikipedia.org/wiki/Louisa_May_AlcottPå svenska har de här böckerna översatt såhär: Little Women- Unga qvinnor, eller Margret, Hanna, Betty och Amy: en tafla ur lifvet i hemmet (Anonym översättning, 1871) -Unga kvinnor (översättning Ebba Nordenadler, 1928) - Unga kvinnor (översättning Sonja Bergvall, 1937)- Unga kvinnor (...
I universitetsbibliotekens samkatalog Linda
http://finna.fi
kan man söka material till ex. med ämnesord sociala medier eller nätgemensaper. I utökad sökning kan man välja språket till svenska.
Till resultatet får man till ex. två böcker som finns i Alma (databasen av Åbo Akademins bibliotek):
Ström, Pär: Sociala medier 2010 och Carlsson, Lena: Marknadsföring och kommunikation i sociala medier 2009.
I Linda hittar man också lärdomsprov (mest på finska) och doktorsavlhandlingar, till ex.
Lucano, Giuseppe: Digital community design: exploring the role of mobile social softweare in the process of digital convergence. 2010.
Det lönar sig att besöka på till ex. Kim Holmbergs och Isto Huvilas vebbsidor. Båda är forskare i Åbo Akademi och har...
Dikten finns på svenska på bloggen https://virrpannablog.wordpress.com/2011/12/11/ansvar-for-en-kamel/ och engelska originalet på https://www.youtube.com/watch?v=NuwHpG8Dgd4 .
Dikten är översatt från engelska och originalets titel är ”The Camel’s complaint” och ingår i boken The admiral’s caravan (1891). Författaren är Charles Edward Carryl (1841-1920). Översättare har inte hittats.
“Carryl, Charles Edward, a New York stockbroker and director of railroad companies, was inspired by the works of his near-namesake Lewis Carroll to write fantasies in the Alice wein, initially for his daughter Constance, and then for readers of St. Nicholas. The first of these was “Davy and the Goblin” (1884) ; then came “The Admiral’s caravan (1891), which...
Tydligen finns det inte. Enligt Fennica (Finlands nationalbibliografi: https://finna.fi har det inte översatt någon om hans diktsamlingar på finska.
Enligt Linkki maailman runouteen (Länken till världspoesin), som är en referensdatabas av översatt poesi, finns den här dikten inte heller översatt på finska i någon diktantologi eller i poesi- och litterära tidskrifter:
http://runotietokanta.kaupunginkirjasto.lahti.fi/
Helsingfors universitets bibliotek (nuförtiden Nationalbiblioteket) har publicerat Suomen kirjallisuus – bibliografier. I serieverket finns listade nästan årligen litteratur som utgivits i Finland från 1940 till mitten av 1990. Exempelvis har man i delen som täcker 1960-talets början uppdelat finlandssvensk litteratur och barn- och ungdomsböcker i egna grupper.
Tyvärr har serien ändrats under åren. I alla delar har man inte skilt finlandssvensk – eller annan i Finland utgiven svensk litteratur. Ibland har man inte heller vuxenlitteratur eller barnlitteratur skilt. Samma gäller t.ex. med den Statistiska årsboken för Finland 2009. I den finns statistik över den inhemska litteraturens utgivningsmängder per årtionde, ända från 1960-talet....
Ajvide Lindqvists "Låt den rätta komma in" är en bok för vuxna men intresserar ju också många ungdomar. Huvudpersonen är tolvårigt, men det finns också andra berättare i boken till exempel en pedofil och en alkoholist. Det finns många råa beskrivningar och stilen är ställvis rättframm i boken. På huvudstadsregionens bibliotek finns boken på vuxenavdelningen. Det är ganska individuelt hurdana böcker unga läser. Många 13-åringar läser säkert redan sådana här böcker. Filmen "Låt den rätta komma in" är förbjudet under femtonåriga.
Källa:
http://igs.kirjastot.fi/fi-FI/iGS/kysymykset/kysymys.aspx?ID=4b45e67d-4…
"Buddhism är inte en naturvetenskaplig förklaring på jordens tillkomst, på hur människan skapades, på om universum är oändligt eller ändligt, evigt eller icke evigt.
Buddhism är förklaring av hur våra sinnen fungerar - hur vi på grund av våra sinnen är fast i begär, hat och villfarelser vilket hindrar oss att 'se verkligheten som den är'.
Buddhism är inte tro på en allsmäktig gud som styr människans liv.
Buddhism är en väg som du går av egen kraft, vägledd av Dhamma. Det är dina egna val av handlingar som bestämmer ditt liv här och nu och i framtiden."
Källa: http://www.dhamma.se/studieplan/intro.htm
"Buddha säger att nyckeln till lösningen av problemen med våld och grymhet är den urgamla regeln att använda sig själv som mått för hur man...
Enligt Kungliga Bibliotekets databas Regina publicerade Östergren sin första bok ”Dikter” (1871) med pseudonymen Fjalar. Den andra upplagan (1879) publicerades med det riktiga namnet. Du kan läsa mera om Östergren från svenska Wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_%C3%96stergren.
Kurt Ard föddes år 1925 i Köpenhamn. Han är en världsberömd illustratör, en autodidakt, som har gjort tusentals fina illustrationer till tidningar mm. Om man söker "Kurt Ard" på www.google.de, får man fram några tyskspråkiga interviewer. Det finns också två tyskspråkiga böcker om honom. Vi har tyvärr inte böckerna på Stadsbiblioteket, men det går kanske att fjärrlåna dem. Här är titlarna:
Ard, Kurt: "Das Lebenswerk des grossen Illustrators und Mahlers"
Ard, Kurt: "So gesehen"
Det finns ett par relativt nya tidningsartiklar om Kurt Ard:
Nilmander, Urban: "En berättare bakom konsten". Sydsvenska Dagbladet, 2003-06-12
Hagen, Cecilia: "Förförisk för folkhemmet". Månadsjournalen, 2002; 7; 62, 64, 66-67
Referenserna till artiklarna har hittats...
Borgå stadsbibliotek har böcker på svenska av två kvinnliga estniska prosaister och en poet. De är Viivi Luik och Maimu Berg samt Doris Kareva.
Helsingfors universitetsbibliotek har en bibliografi över svensk litteratur på estniska och estnisk litteratur på svenska:
Liivamets, Maire. Rootsi kirjandus eesti keeles ja eesti kirjandus rootsi keeles = Svensk litteratur på estniska och estnisk litteratur på svenska. 1993
Estonian Literature Information Centre uppger förutom de ovan nämnda poeten Kristiina Ehin. (se adressen http://www.estlit.ee/?id=1470)
Hej!
Om du tyckte mycket om Egenmäktigt förfarande kunde du också tycka om dessa författares böcker:
Sigrid Combüchen, läs t.ex. Spill
Ian McEwan, läs t.ex. Kärlekens raseri eller Försoning
Carina Burman
Milan Kundera
Susanne Ringell, skriver noveller
Per Gunnar Evander
Valérie Tong Cuong, läs t.ex. Mirakelverkstaden
Tjänsterna varierar beroende på biblioteket. Referensavdelningen har traditionellt haft en samling av böcker som används endast i biblioteket, och som därför alltid finns i hyllan.
Ofta kan man ta åtminstone fotokopior och tjänstemännen gör också informationssökningar.
Referensavdelningens betydelse kan ha blivit lite mindre under de senaste åren, en orsak kan vara att det i dag finns så många special databaser I biblioteket. Också Internet underlättar informationssökningen.
Endel bibliotek tillåter utlåning av materialet (som hemlån), andra bibliotek tillåter utlåning av materialet för en natt eller för ett veckoslut. Huvudsakligen lånas referensmaterialet inte.
På sjöfartsverkets sidor nämnas om sjömansregister följande:
Sjömansstatistiken
Uppgifterna om antalet sjömän hämtas ur Sjöfartsverkets sjömansregister, som rederierna förser med uppgifter om sjömännens tjänstgöringsperioder. Statistiken redovisar antalet sjömän räknat i årsverken och totalantalet personer verksamma i i sjömansyrken. Såväl finländska sjömän som utländska sjömän som tjänstgör på finska fartyg ingår.
Det är möjligt att sjömansregister omfattar åren
tillbaka till de år som er far tjänstgjorde som sjöman.
Själv sjömansregister kunde jag inte hitta i internet, men på samma sidan finns det kontaktuppgifterna, så kanske ni kan ta kontakt direkt till sjöfartsverket.
Internetaddressen av ifrågavarande sidan är följande http://www....
Boken du letar efter är förmodligen Miriam Schleins Den stora osten (Illustrationsförl./Carlsen, 1969), den svenska översättningen av The big cheese som publicerades 1958.
http://libris.kb.se/bib/1698835
http://img.tradera.net/images/108/276291108_c1da173d-04f3-49c7-a9fb-8c82d1d8f628.jpg
Najaderna (på finska pl. najadit) är i den grekiska mytologin ett slags nymfer, naturgudomligheter. Nymferna troddes besjäla källor, ängar, skogar, berg, grottor etc. De som hörde till floder, sjöar och källor kallades najader. Dessa nymfer var inga gudomliga väsen eller odödliga, men deras livslängd var lång. De förälskade sig gång på gång i vanliga dödliga, men var dock mestadels föremål för Zeus och de andra gudarnas åtrå.
I Finlands nationalepos Kalevala förekommer dessa andeväsen t.ex. i fyrtioförsta sången, där Väinämöinen spelar på sin kantele och alla levande väsen samlas för att lyssna till de trolska tonerna.
I Uusi suomalainen nimikirja (1988) finns följande uppgifter om de namn du söker:
Namnet Huhmarniemi har sitt ursprung i ett ortsnamn. Namnet kommer ursprungligen från Österbotten (kring Pyhäjärvi, Haapajärvi, Pudasjärvi) varifrån det spridits till Kiuruvesi i Savolax. 1988 fanns i Finland 79 bärare av efternamnet. Ortsnamn som börjar på Huhmar- finns överallt i Finland förutom i Lappland. Huhmar betyder mortel eller stampkvarn och platserna har i regel fått sitt namn av att där funnits naturformationer som liknar dessa. Huhmar- namn är alltså oftast naturnamn.
Namnet Parkkinen (2400 bärare) uppträder från och med mitten av 1500-talet i Karelen samt rikligt i Savolax (i socknarna Juva, Pellosniemi, Rantasalmi, Sääminki, Tavinsalmi och...
