Kommunernas gemensamma e-bibliotek förbereds av e-biblioteksprojektet vars projektgrupp har jobbat sedan januari 2022. Ärendet har framskridit inom alla sektorer. Bibliotekspersonal runtom i Finland har träffats på olika evenemang på distans, teknikrelaterade frågor har framskridit enligt tidtabellen och möten med förläggare, författare och upphovsrättsinnehavare har inletts.
Det krävs dock mycket arbete så att alla finländare har en jämlik och enkel tillgång till e-material i framtiden. Målet är att kommunernas gemensamma e-bibliotek är tillgängligt för kunderna från början av 2024.
I samtal med olika aktörer och i nyheter och insändare, som publicerats i massmedier, har vissa uppfattningar och även missförstånd om det kommande e-biblioteket och e-biblioteksprojektet kommit fram. E-biblioteksprojektet vill korrigera dem i denna nyhet. Här listas några uppfattningar och svar på dem.
Missuppfattningar om e-biblioteket! Kontrollera din kunskap.
1. Ingen ersättning betalas ut för e-bibliotekslån till upphovspersonerna
En livlig diskussion kring ersättning av e-bibliotekslån har förts i början av år 2022. Även e-biblioteksprojektet deltog i diskussionen i en insändare som publicerades i Helsingin Sanomat (på finska). För närvarande får upphovspersonerna enligt upphovsrättslagen ersättning för lån av tryckta böcker. Ersättningen grundar sig på antalet lån och finansieras ur statens budget. Ersättningen för e-böcker baserar sig däremot på förlagsavtal mellan författare och förläggare. Biblioteken har ingen roll i förlagsavtalen. Bland annat Sanasto som är en upphovsrättsorganisation inom litteratur påverkar beslutsfattare för att man i framtiden skulle betala ut utlåningsersättning för e-material på samma sätt som för tryckta böcker. E-biblioteksprojektet anser att författarna och översättarna ska få en ordentlig ersättning för sitt arbete oberoende av i vilken form deras verk ges ut.
2. E-biblioteksprojektet ansvarar för utlåningsersättningar och kan främja dem
Utlåningsersättningen är en upphovsrättsersättning som betalas ut för bibliotekslån av verk. Biblioteken betalar inte ut utlåningsersättningar, bestämmer inte om utlåningsersättningarna och ansvarar inte heller för utlåningsersättningarna på något annat sätt. Biblioteken köper material för utlåning, och staten betalar ut utlåningsersättningen. Inte heller e-biblioteksprojektet ansvarar för utlåningsersättningarna. En lag som handlar om upphovsrätterna förbereds i undervisnings- och kulturministeriet på basis av utkastet till regeringens proposition. Enligt e-biblioteksprojektet bör e-böckernas utlåningsersättningar lösas så fort som möjligt. Det gynnar också hela Finlands gemensamma e-bibliotek.
3. Undervisnings- och kulturministeriet driver e-biblioteksprojektet
Projektet leds av Helsingfors stadsbibliotek. Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat ett specialunderstöd för projektet. Det är alltså inte fråga om ett statsdrivet projekt.
4. E-biblioteksprojektet skapar ett riksomfattande/nationellt e-bibliotek
Termen riksomfattande är problematisk i samband med detta projekt, eftersom den lätt leder tankarna till något statligt eller statsfinansierat. I e-biblioteksprojektet bygger man uttryckligen kommunernas gemensamma e-bibliotek, det vill säga kommunerna finansierar e-bibliotekets verksamhet efter projektfasen. Även termen nationell är därmed felaktig i samband med e-biblioteket och ska inte användas. Nationalbiblioteket ansvarar dessutom för produktion av nationella bibliotekstjänster. Vi talar alltså om kommunernas gemensamma e-bibliotek.
5. Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat finansiering på tre miljoner euro till e-biblioteksprojektet
Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat en miljon euro till e-biblioteksprojektet för 1.9.2021–31.12.2022. Till digimedieprojektet, det vill säga till den utredningsfas som föregick e-biblioteksprojektet, beviljades finansiering på cirka 300 000 euro. Hittills har man fått finansiering sammanlagt på cirka 1,3 miljoner euro.
6. Allt är genast tillgängligt i e-biblioteket
E-biblioteket fungerar på samma sätt som det traditionella biblioteket, det vill säga man kan vara tvungen att köa på populära verk på samma sätt som på tryckta böcker. Om den e-bok eller ljudbok som kunden vill ha är tillgänglig, får man den dock genast. I e-biblioteket vill man satsa på mångsidigt och omfattande material (omfattar bland annat specialpublikationer och småskrifter, lokala publikationer och även äldre material), så att man kan låna även sådana verk som inte finns i bokhandeln. E-böcker köps alltid ett begränsat antal till e-biblioteket.
7. E-biblioteket förstör den kommersiella bokmarknaden
Detta är absolut inte e-bibliotekets mål. Biblioteksväsendet och innehållsleverantörerna (förläggarna och upphovsrättsinnehavarna) behöver varandra. Utan en välmående förlagsbransch finns inget biblioteksväsende. Biblioteken stöder innehållsleverantörernas verksamhet på ett betydande sätt både genom att köpa material och marknadsföra innehållet. I projektet vill man göra ett nära samarbete med bok- och förlagsbranschen för att undanröja alla eventuella stötestenar.
8. E-biblioteket inleder sin verksamhet i pilotform eventuellt redan i år, och den egentliga verksamheten inleds 2023
Tidtabellen är inte så optimistisk, utan målet är att det gemensamma e-biblioteket är tillgängligt för kunderna från början av 2024. Före det görs det naturligtvis olika användartest och det gemensamma e-biblioteket öppnas för testanvändning. Under testanvändningen har biblioteken också de nuvarande e-bibliotekstjänsterna tillgängliga.
9. Biblioteken har ingen bestämmanderätt över e-samlingar och innehåll i fortsättningen
I den nuvarande modellen har biblioteken nästan ingen bestämmanderätt och möjligheterna att påverka är begränsade vad gäller både tillgång till information och val av material. I framtiden kommer bibliotekens bestämmanderätt att ökas. Genom att skapa mer direkta relationer mellan hela bokbranschen strävar man efter att öka bibliotekens möjligheter att påverka det material och den information som skaffas.
10. E-biblioteket kommer att kosta mycket för kommunerna
Syftet är inte att det gemensamma e-biblioteket ska öka kommunernas kostnader. E-biblioteket finansieras av kommunerna och för att driva e-biblioteket skapar man en egen organisation som sköter konkurrensutsättningarna och avtalen centraliserat. Bibliotekens materialanslag ökar sannolikt inte, men det digitala innehållets andel av förvärven ökar.
11. Bibliotekarier som väljer e-samlingar tvingas avstå helt från det jobb som de tycker om
Urvalsarbete görs fortfarande, men valet riktas till alla biblioteks gemensamma e-materialsamling i stället för den bibliotekspecifika samlingen.
12. Svenskspråkigt material finns inte längre tillgängligt
Syftet är att även svenskspråkigt material ska finnas till förfogande i kommunernas gemensamma e-bibliotek i minst lika hög grad som i de nuvarande systemen.
13. E-biblioteket innebär att närbiblioteksnätverket så småningom läggs ned
Detta är inte sant. Även om kommunernas gemensamma e-bibliotek startas blir de fysiska biblioteken kvar. Redan i bibliotekslagen står det att varje kommun ska ha ett bibliotek. Det ska ha ett golv, väggar och ett tak och det får inte vara endast en webbtjänst. Biblioteken är mycket mer än bara material som lånas ut. De är viktiga mötesplatser och samlings- och evenemangslokaler. E-biblioteket kommer att vara en del av kommunernas bibliotekstjänster.
14. E-biblioteket vill få/får materialen kostnadsfritt från förläggarna
Biblioteken betalar för det material som de skaffar för utlåning, det vill säga uppfattningen stämmer inte År 2021 använde biblioteken nationellt 2,5 miljoner euro för anskaffning av e-material. Det är sannolikt att efterfrågan på e-material fortsätter att öka.
15. Till e-biblioteket skaffar man endast bestseller eller endast gamla böcker
Målet är att till kommunernas gemensamma e-bibliotek skaffa ett så omfattande och mångsidigt innehåll som möjligt, det vill säga inte bara de populäraste bestsellerna och inte heller endast gamla böcker. Biblioteken väljer materialen tillsammans Med hjälp av e-biblioteket kan bokens livscykel förlängas, det vill säga även äldre böcker hittar nya läsare.
16. I e-biblioteksprojektet vill man göra ett dyrt och komplicerat tekniskt system, och det kan hända att det inte finns pengar för innehåll.
Syftet är inte att göra ett dyrt och komplicerat tekniskt system, utan uttryckligen ett så kostnadseffektivt system som möjligt. Det är inte meningen att innehållet ska minska på grund av teknikkostnader.
17. E-biblioteksprojektet är ett projekt för alla bibliotekstyper
E-biblioteket är de allmänna bibliotekens projekt. Kommunernas kommande gemensamma e-bibliotek är alltså inte universitetsbibliotekens eller de övriga bibliotekstypernas e-bibliotek.