AI-tillämpningar som hjälp i informationssökning har utvecklats för databaser och informationssökning vid högskolebibliotek. I de allmänna bibliotekens databaser finns ännu inga AI-assistenter tillgängliga, men det finns planer på att skapa sådana. Utvecklingen går snabbt framåt.
ChatGPT är den mest kända av de generativa och samtalsbaserade AI-verktygen. När ChatGPT bads skapa en beskrivning med källhänvisningar av hur AI används i informationssökning, fick man som svar följande punkter:
- AI-förstärkt informationssökning Med hjälp av AI kan sökmotorernas precision och hastighet förbättras. Algoritmer lär sig användarens sökbeteenden, vilket gör det möjligt att erbjuda mer personliga och relevanta sökresultat.
[Källa: Google AI Blog] - Behandling av naturligt språk (NLP). AI-baserade NLP-tekniker (Natural Language Processing) hjälper till att förstå och analysera mänskligt språk, vilket förbättrar sökmotorers förmåga att tolka komplexa frågor. Denna teknik möjliggör mer intuitiva och intelligenta sökfunktioner.
[Källa: OpenAI Research] - Hantering av stora datamängder. AI kan effektivt analysera och strukturera stora informationsmängder, vilket underlättar att hitta och presentera relevant information för användaren. Detta minskar avsevärt den tid som går åt till informationssökning.
[Källa: MIT Technology Review] - AI och vetenskaplig forskning. AI hjälper forskare att hitta och koppla samman vetenskapliga artiklar och data. AI kan till exempel identifiera samband mellan studier som människor inte lätt skulle upptäcka.
[Källa: Nature AI] - Bilder och visuell information.AI kan söka efter och känna igen visuell information, såsom bilder och videor. Detta utvidgar den traditionella textbaserade sökningen och möjliggör en visuellt rikare informationssökning.
[Källa: Stanford AI Lab] - Etik och dataskydd. Användningen av AI i informationssökning väcker också etiska och integritetsrelaterade frågor. Det är viktigt att säkerställa att sökprocessen är transparent och att användarnas integritet förblir skyddad.
[Källa: AI Ethics Journal]
Den ovanstående beskrivningen är alltså skapad av artificiell intelligens.
Den räknar upp många möjligheter att använda AI i informationssökning, men ett väsentligt perspektiv för just informationssökning saknas. Det mest avgörande – precis som vid all informationssökning – är vilka källor AI:n undersöker och analyserar.Det kan också noteras att alla källor som ChatGPT angav i svaret ovan var amerikanska. Om AI-tillämpningen använder sig av sakliga och pålitliga källor, så som källor som används inom vetenskaplig forskning, kan den säkert vara till nytta. AI kan hantera stora mängder material och lokalisera källor och hänvisningar mellan olika artiklar och studier. AI kan också vara till hjälp att hitta de rätta söktermerna och relevanta databaser. Däremot kan inlärning av användarens sökvanor leda sökningen i fel riktning. Det är skäl att komma ihåg att artificiell intelligens kan producera felaktig information, till exempel felaktiga källhänvisningar.
På Konstuniversitetets webbplats hittar du en information om informationssökning med hjälp av artificiell intelligens. På Kungliga tekniska högskolans webbplats kan du också läsa mera om hur AI söker information.
Artificiell intelligens används också för faktagranskning (t.ex. Factiverse).
Även i detta sammanhang måste de påståenden som AI lyfter fram kontrolleras av en människa. Särskilt användningen av kostnadsfria AI-tillämpningar för informationssökning kräver samma försiktighet som all annan informationssökning – kanske till och med ännu mer. Detta eftersom ett svar formulerat på naturligt språk kan skapa en falsk känsla av trovärdighet. När man använder AI-genererade svar måste man kontrollera att källorna är sakliga och att faktauppgifterna stämmer.
Du kan bekanta sig med AI genom nätkurser:
- Elements of AI (Helsingfors universitet)
- AI-kurser på Digiteket