”Försiktigt positiv”, är Larsmo kommuns bibliotekschef Beatrice Villmans första kommentar om e-biblioteket. Den lilla österbottniska skärgårdskommunen har en stor svenskspråkig majoritet där 92% av de ungefär 5500 invånarna talar svenska, en procentandel som bara finner sin motsvarighet i de åländska kommunerna.
Larsmo hör till Fredrikabiblioteken som samlar de tvåspråkiga kommunerna i Österbotten med undantag för Vasa.
Grannkommunen Pedersöre är en annan tvåspråkig kommun med drygt 11 000 invånare som delar samma språkliga förutsättningar som Larsmo, 89% av invånarna har svenska som modersmål och andelen lånat material på finska är ganska blygsamt. Däremot är engelskspråkig skönlitteratur också intressant för kunderna, både i tryckt och digital form.
Både Solveig Hortans, som leder biblioteket i Pedersöre, och Villman nämner direkt plattformen Biblio i samband med diskussionen om e-biblioteket. Riksvenska Biblio, numera ägt av danskgrundade Publizon, har ett stort utbud av e- och ljudböcker på svenska och ger snabbt tillgång till nyheter, både ifråga om svenskt material och översatta böcker.
”Nackdelen är att vi varit tvungna att begränsa antalet titlar man kan låna till fyra per månad”, säger Hortans. För bibliotekens del utgör leverantörens betalningsmodell med ett fast pris per lån både en fördel och en nackdel. ”Det går att följa med ganska i realtid hur väl budgeten följs”, enligt Hortans, ”men i gengäld kan det leda till att pengarna i princip är slut i ett alltför tidigt skede av året”.
Den positiva biten med e-biblioteket är enligt Villman att man i så fall slipper fundera på olika plattformar och appar som man hittills varit beroende av. Försiktigheten i synen på e-biblioteket hänger direkt ihop med tillgången till svenskspråkigt material. ”Det är en demokratifråga”, enligt Villman, som menar att det är positivt att finlandssvenska böcker finns tillgänga i det nationella a-biblioteket men kundernas största intresse gäller dels nya rikssvenska böcker och litteratur översatt från engelska.
”Vi måste kunna erbjuda våra biblioteksanvändare ett brett utbud av material på svenska, och för att vårt bibliotek och sannolikt de andra Fredrikabiblioteken ska känna sig bekväma med att ansluta sig till e-biblioteket vill vi veta vad det är vi får”, säger Villman.
Hortans menar också att man i initialskedet kommer att vänta och se. Dessutom är budgeteringsarbetet i kommunerna nu in på slutrakan och den gamla modellen vet man vad den kostar och man kan lättare förutspå både kostnader och tillgänglighet på material.
Det man vill undvika är att man både har kostnaderna för e-biblioteket plus att man är tvungen att köpa in material från andra aktörer som med kompletterande material.
Villman nämner också att man är intresserad av facklitteratur och material som studerande använder. Många kunder satsar på att studera och vidareutbilda sig och efterfrågan på olika slag av läromedel är ganska stor och mycket varierande. I Österbotten är det vård- och lärarutbildningar som gäller, och en del av de rikssvenska leverantörerna har haft hyfsad tillgång till sådant material.
De kommuner som har en stor andel svenskspråkiga invånare – ibland med svenska som majoritetsspråk – och vars bibliotek betjänar mest på svenska har uttryckt farhågor när det gäller e-biblioteket. Samtidigt förstår man att e-biblioteket ingalunda är färdigt när det startar 2024. Behovet av att kunna vara med och påverka när det gäller anskaffning är stort.
I bakgrunden finns naturligtvis en önskan om att kunna ge sina användare tillgång till det som de är intresserade av och behöver, och att kunderna ska stå på samma startlinje som majoritetsbefolkningen när det gäller utbudet på det egna modersmålet.
Text: Lisen Sundqvist / e-biblioteksprojektet