Informationskällor

Encyklopedier, internet, Wikipedia, bibliotek, experter, uppslagsverk, databaser, böcker, tidskrifter, videor, fonogram, webbplatser, myndigheter, media, nyheter, bloggar, sökmotorer, ämnesindex…

Det finns massor av informationskällor och olika typer av information. På internet hittar du snabbt information,  informationen kan vara styrkt genom forskning, eller det kan vara annonsörer eller enskilda personer som står bakom informationen. Det kan finnas användning för all information. För att säkrast hitta lämplig information, är det värt att i början av informationsanskaffningen använda tid till att planera informationskällorna och söksätten.

Val av informationskällor

Värt att tänka på vid val av informationskällor:

  • behandlar informationskällan det ämnesområde inom vilket informationen söks
  • omfattar informationskällan en tillräckligt lång tidsperiod eller är informationen tillräckligt färsk
  • på vilket språk behövs informationen
  • är informationen trovärdig
  • kan man använda en webbplats som informationskälla om den även finns som bok
  • materialets tillgänglighet: hur går det att få och är det avgiftsbelagt?

Var hittar man olika typer av informationskällor?

  • böcker, videor och CD:n: i bibliotekens samlingsdatabaser och genom att söka på internet får man reda på var materialet finns
  • inhemska tidningsartiklar: via Arto, Electra och Depåbibliotekets databas Kontentti kan man finna i vilken tidning och i vilket nummer det eftersökta ämnet behandlas
  • utländska tidningsartiklar: artiklar i utländska tidningar kan sökas direkt på internet eller i t.ex. bibliotekets databaser Ebsco och Pressreader
  • viss tidning: i bibliotekens samlingsdatabaser hitta du uppgifter om tidningar som förvaras på biblioteken
  • expert: experter och kontaktuppgifter finns till exempel på branschorganisationernas webbplatser
  • viss webbplats: webbplatser kan sökas med sökmotorer på internet och i t.ex. ämnesindex
  • enskilda fakta eller överblick över fakta: encyklopedier, handböcker, lexikon och Wikipedia är goda källor för att leta efter fakta

Det är värt att observera att sökmotorerna på internet inte klarar av att söka bland all information. Till exempel material som finns i databaser är sådant som sökmotorerna inte finner och kan bara hittas med databasernas egna sökfunktioner.

Kanaler för informationsanskaffning

Internet

På internet finns:

  • information om alla möjliga ämnen
  • information om aktuella frågor och nyheter
  • information om frågor som inte än har behandlats i böcker eller tidningar
  • information om mer sällsynta frågor
  • information om beslutsfattning
  • forum i vilka man har möjlighet att påverka och delta i debatter
  • tjänster och ínformation om tjänster
  • material som också finns tillgängligt i tryckt format, t.ex. forskningsresultat
  • information om andra informationskällor.

Problem med informationen på internet:

  • utgivaren kan vara vem som helst: det är inte säkert att informationen är exakt och pålitlig
  • mängden information är mycket stor och användaren måste själv värdera den och välja
  • all information syns inte i resultaten från sökmotorerna.

Tryckta källor: böcker och tidningar

  • böcker och artiklar har genomgått en redaktionell process, där man bedömt informationens exakthet och etiken att den publiceras
  • det är värt att skilja på vetenskapliga och populära publikationer
  • nya forskningsdata publiceras ofta som artiklar: om det inte finns litteratur om ett ämne, finns det ofta information om det i form av artiklar.

Databaser

  • I databaser sammanställs referenser eller dokument i elektronisk form
  • Fastän databaserna används via internet, dyker deras innehåll sällan upp i till exempel Googles sökresultat. Databaser ingår i den så kallade djupa webben, som sökmotorernas robotar inte kommer åt.
  • Vissa databaser är avgiftsfria och öppet tillgängliga för alla på internet. Biblioteken har dessutom anskaffat avgiftsbelagda databaser till kundernas förfogande.
  • Referensdatabaser innehåller referensuppgifter om artiklar och böcker (författare, rubrik, publikationsdatum, m.m.), men de innehåller inte hela artiklar och böcker. Av ämnesorden som används i en referensdatabas kan man se vilka ämnen som behandlats i materialet. Till exempel ur bibliotekens samlingsdatabaser fås information om en bok och dess placering, men de egentliga böckerna måste hämtas på biblioteket. Undantaget är bibliotekens e-böcker, som kan lånas direkt på webben.
  • Artikelreferensdatabaser innehåller referensuppgifter om publicerade artiklar och information om i vilken tidning en artikel har publicerats. Oftast måste en tidskrift tas fram på biblioteket och fås inte i elektronisk form direkt från en databas.
  • Kompletta artiklar kan sökas i fulltextdatabaser.
  • En god informationskälla styr ofta sökningen vidare: i informationskällans innehållsförteckning kan man finna goda sökord och i källförteckningen och bland informationskällans webblänkar kan man finna nya informationskällor.