Bibliotekens AI-kunnande
En nationell enkät som genomfördes våren 2026 gav för första gången en bred bild av hur finländska biblioteksanställda ser på generativ artificiell intelligens och vilken roll tekniken för närvarande spelar i biblioteksarbetet. Totalt deltog 575 anställda från allmänna bibliotek runt om i Finland. Bland respondenterna fanns både medarbetare från små landsbygdskommuner och större städer, liksom personer i början av sin karriär och erfarna biblioteksproffs med många år i yrket.
Resultaten tecknar bilden av en sektor som befinner sig mitt i en förändringsprocess, men ännu inte i ett fullständigt skifte. AI är redan relativt välkänd bland biblioteksanställda, men användningen är fortfarande försiktig. Många har testat olika verktyg, en del använder dem sporadiskt i sitt arbete, men endast en mindre grupp använder AI som en regelbunden del av sin arbetsvardag.
Samtidigt visar enkäten att diskussionen om AI på biblioteken inte enbart handlar om teknik. I svaren betonas yrkesetik, betydelsen av tillförlitlig information, dataskydd, miljöpåverkan och bibliotekens samhälleliga uppdrag. För många respondenter är AI inte bara ett nytt arbetsredskap utan ett fenomen som väcker frågor om själva grunden för biblioteksarbetet.
En av enkätens mest intressanta iakttagelser är att inställningen till AI inte kan delas in i en enkel uppdelning mellan positiva och negativa åsikter. Samma person kan uppleva AI som mycket användbar för exempelvis översättningar eller idéarbete kring texter, samtidigt som hen är kritisk till teknikens miljöpåverkan eller tillförlitlighet. Det som framför allt kännetecknar svaren är en eftertänksam och nyanserad hållning.
Sammantaget verkar bibliotekssektorn inte motsätta sig AI i sig. Däremot efterfrågas tydliga spelregler, konkreta exempel och en gemensam förståelse för när AI är ett lämpligt verktyg och när mänsklig expertis fortfarande är oersättlig.
AI har kommit till biblioteken men ännu inte blivit en självklar del av vardagen
Enkäten visar att de flesta biblioteksanställda åtminstone känner till AI i någon utsträckning. För endast ett fåtal är tekniken fortfarande helt obekant. Trots detta är djupare kunskaper fortfarande relativt ovanliga, och de flesta placerar sig någonstans mellan grundläggande kännedom och aktiv användning.
Detta syns också i användningen. Även om många har provat olika AI-verktyg är regelbunden användning fortfarande begränsad. Osäkerhet, brist på utbildning och varierande organisatoriska riktlinjer bromsar utvecklingen.
Intressant nog verkar användningen inte vara starkt kopplad till kommunens storlek eller längden på arbetskarriären. Den viktigaste faktorn tycks i stället vara om medarbetaren har fått utbildning och upplever att AI kan användas på ett tryggt och accepterat sätt inom organisationen.
Med andra ord handlar frågan mindre om teknik och mer om organisationskultur.
Enkätens resultat har sammanställts i en rapport som beskriver de svarandes erfarenheter och syn på användningen av generativ AI i biblioteksarbetet. Rapporten innehåller en analys av enkätresultaten, de viktigaste slutsatserna och centrala iakttagelser.
Rapport: Generativ AI i biblioteken, resultaten från enkäten (PDF)
Användningen koncentreras till praktiska uppgifter
På de bibliotek där AI används riktar sig användningen framför allt till uppgifter där nyttan är omedelbar och konkret.
Den vanligaste användningen är översättningar. Detta är särskilt förståeligt i tvåspråkiga kommuner eller i situationer där bibliotekets kunder har varierande språkbakgrund. Många respondenter upplever att den tid som tidigare krävdes för översättningsarbete har minskat avsevärt.
Ett annat viktigt användningsområde är textarbete. AI används för att skapa utkast, bearbeta texter, formulera rubriker, utveckla idéer och sammanfatta längre texter. Många beskriver AI som en samtalspartner snarare än en faktisk skribent – ett verktyg som hjälper dem att komma igång, medan det slutliga innehållet fortfarande skapas av människor.
Dessutom används AI som stöd i kommunikation, planering av material, strukturering av information och effektivisering av administrativa uppgifter. Gemensamt för alla dessa användningsområden är att AI fungerar som ett stöd, inte som en självständig beslutsfattare. Enligt enkäten handlar de mest betydande fördelarna med AI om tidsbesparing och ett smidigare arbetsflöde.
Många respondenter upplever att AI frigör tid från uppgifter som inte kräver specialistkompetens. Särskilt automatisering av rutinuppgifter, textbearbetning och strukturering av information lyfts fram som områden där AI kan bidra positivt till biblioteksarbetet.
Samtidigt präglas synen på nyttan av realism. De flesta förväntar sig inte att AI ska lösa bibliotekens stora utmaningar. I stället ses tekniken som ett verktyg som kan underlätta vissa arbetsmoment och frigöra mer tid för kundservice, vägledning och professionellt biblioteksarbete.
Just här framträder bibliotekssektorns pragmatiska förhållningssätt till ny teknik: fokus ligger på hur arbetet kan underlättas, inte på teknikens nyhetsvärde.
Skillnader mellan språkgrupperna
De finskspråkiga och svenskspråkiga svaren beskriver samma utveckling, men med delvis olika betoningar. I båda grupperna lyfts AI:s praktiska nytta och behovet av tydligare anvisningar fram. Skillnaderna handlar framför allt om vilka arbetsuppgifter AI kopplas till, hur långt användningen har kommit och hur vardagen ser ut i olika språkliga miljöer.
Finskspråkiga svar
I det finskspråkiga materialet betonas de större kommunerna och en AI-användning som verkar ha kommit något längre. Svaren visar att personalen har fått mer utbildning, att försöken är fler och att AI i vissa fall redan används i mer krävande uppgifter, inte bara som stöd för översättningar och textarbete.
Samtidigt finns en oro för att skillnaderna i personalens kunnande växer. Vissa medarbetare är redan aktiva och nyfikna användare, medan andra fortfarande behöver grundläggande stöd, gemensamma riktlinjer och trygga sätt att komma i gång.
I de finskspråkiga svaren märks också en tydligare etisk och miljörelaterad reflektion. Dessutom lyfts kundarbetet fram: biblioteken möter redan situationer där kunder hänvisar till felaktiga eller vilseledande svar som AI har producerat.
Svenskspråkiga svar
Det svenskspråkiga materialet är mindre och har en tydlig praktisk tyngdpunkt. Här framträder den tvåspråkiga vardagen starkt: AI används framför allt för översättningar, språkstöd och bearbetning av texter.
AI verkar vara något mindre bekant bland de svenskspråkiga svarande, men tillfällig användning förekommer ändå relativt ofta. Däremot är anvisningarna mindre kända. Det gör behovet av gemensamma riktlinjer, trygga verktyg och lättillgängligt stöd särskilt tydligt.
Bibliotekens värderingar präglar också oron
Kanske den mest betydelsefulla iakttagelsen i enkäten är hur starkt AI bedöms utifrån bibliotekens värdegrund.
De största farhågorna gäller informationens tillförlitlighet, dataskydd, etiska frågor och miljöpåverkan. Dessa uppfattas inte som isolerade tekniska problem utan som frågor som direkt berör bibliotekens kärnuppdrag.
Bibliotek har traditionellt byggt sin verksamhet på tillgång till tillförlitlig information, bildning och jämlikhet. Därför uppfattas risken för felaktiga svar, otydliga källor eller upphovsrättsliga problem som särskilt allvarlig.
Många funderar också över vilka långsiktiga konsekvenser AI kan få för människors eget tänkande, lärande och kreativitet. I dessa svar syns en stark yrkesetik och en genuin oro för samhällsutvecklingen.
Vad behövs framöver?
Resultaten tyder på att bibliotekssektorn i första hand inte behöver mer AI, utan mer kunskap om AI.
Personalen efterfrågar praktisk utbildning, tydliga riktlinjer, gemensamma arbetssätt och trygga miljöer där nya verktyg kan testas och utvärderas. Samtidigt är det viktigt att även de kritiska perspektiven får utrymme och inte avfärdas i teknikentusiasmens namn.
AI kommer sannolikt att få störst genomslag när användningen utgår från bibliotekens egna värderingar. Då framstår tekniken inte som en yttre förändringskraft, utan som ett verktyg bland många andra och ett verktyg som används med eftertanke, öppenhet och med människans kompetens i centrum.
Enkäten visar att de finländska biblioteken befinner sig just i detta skede. Nyfikenheten har väckts, experiment pågår och möjligheter identifieras. Samtidigt håller man fast vid de principer som länge har utgjort grunden för biblioteksverksamheten.
Sammanfattning
Enkäten visar att AI redan har tagit plats i bibliotekens vardag, men att rollen fortfarande håller på att formas. Användningen är vanligast i uppgifter där nyttan är konkret och lätt att avgränsa, till exempel översättningar, textarbete, materialplanering och sammanfattningar.
De svarande har en överlag praktisk syn på AI. Det ses som ett hjälpmedel som kan snabba upp arbetet och ge stöd i olika uppgifter, men inte som något som ersätter människans sakkunskap, omdöme eller ansvar för innehållets korrekthet. I biblioteksarbetet är detta särskilt viktigt, eftersom tillförlitlig information, källkritik och kundhandledning hör till arbetets kärna.
Skillnaderna mellan språkgrupperna ger en mer nyanserad bild av användningen. I de svenskspråkiga svaren betonas behoven i en tvåspråkig vardag, särskilt översättningar och språkstöd. I det finskspråkiga materialet syns en bredare variation av försök och en starkare diskussion om etik, miljöfrågor och de situationer där kunder möter AI-genererad information.
Resultaten pekar på att biblioteken nu behöver en tydligare gemensam riktning. AI-frågan handlar inte bara om teknik, utan också om bibliotekens grunduppdrag: att främja tillförlitlig information, tillgänglighet, jämlikhet och ansvarsfull verksamhet.