Text: Elina Hokkanen
Elina Hokkanen arbetar som bibliotekarie på Seinäjoki stadsbibliotek. I januari-februari var hon på ett internationellt utbyte till Tallinns centralbibliotek.
De allmänna bibliotekens verksamheter och mål är långt desamma i Finland och Estland. Tallinns centralbibliotek (stadsbibliotek) har som mål att främja livslångt lärande, öka människors läslust i alla åldrar samt erbjuda inspiration och upplevelser. Hur jobbar man då läsfrämjande i Tallinn i samarbete med skolorna?
Ettorna till biblioteket!
Alla i årskurs ett i Tallinn är inbjudna till biblioteket. Klasserna besöker vanligtvis det bibliotek som ligger närmast dem. Syftet med biblioteksbesöket är att introducera barnen till bibliotekets tjänster och att ge bibliotekskort åt dem. Sedan 2007 har alla ettor fått en bok som tagits fram speciellt för detta ändamål av biblioteket som gåva under besöket.
Bokprat och bibliotekstimmar
Bokprat är vanligt i skolsamarbetet i Tallinn. Jag var med på en skola där bokprataren väntades av två ivriga klasser i årskurs två. Temat för bokpratet denna gång var nya estniska barnböcker. Merle Tanilsoo som är specialiserad inom barnbiblioteksabete var glad över barnens entusiasm, och över att barnen kände till många av böckerna på förhand.
Biblioteket erbjuder skolorna ett brett utbud av olika "bibliotekstimmar". Förutom de traditionella lässtunderna och undervisning i informationssökning innehåller utbudet lektioner om estniska språket och litteraturen, den kinesiska kalendern, olika musikteman, miljöfrågor och informationskompetens för olika årskurser.
Skolornas aktivitet när det gäller att komma till biblioteket eller bjuda in biblioteket att besöka dem varierar stort. Det är till stor del upp till läraren att avgöra hur mycket barnen kan ta del av de program som biblioteket erbjuder. Biblioteket organiserar också utbildning för lärare.
Ungdomsbiblioteksarbete i stor skala
Kelli Pullisaar, specialist på ungdomsbiblioteksarbete, har arbetat på biblioteket i ungefär ett år och riktar sig till ungdomar i åldrarna 13-26 år. Arbetet fokuseras på skolsamarbete, olika läskampanjer och sociala medier. För högstadie- och gymnasieskolor finns ett brett och varierat utbud av kurser och bokprat. Kelli menar att ett bra sätt att få ungdomar att plocka upp en bok är till exempel en TV-serie eller film som utgår från boken eller dess teman.
Man har mycket mindre samarbete med gymnasier än med den grundläggande utbildningen. Om detta beror på den strikta läroplanen eller inte förblir ett mysterium.
Biblioteket stödjer integration och språkinlärning
Tallinn har en stor rysktalande minoritet. På senare tid har även många ukrainsktalande flyttat till staden. Biblioteket stödjer barnens integration och språkinlärning. Merle Tanilsoo säger att det viktigaste när det gäller barn med främmande språk är att stödja deras estniska talspråk med bilder och gester. Lektionerna innehåller många aktiva aktiviteter.
Estland står inför en stor förändring när all utbildning ska ske på estniska år 2030. Förändringen skapar oro bland lärare och föräldrar. Hur kommer det att gå för de ryskspråkiga barnen, som hittills har gått i ryskspråkiga skolor? Biblioteket förväntas samarbeta, till exempel genom att hitta böcker som är lite lättare att läsa, eftersom den så kallade "rekommenderade litteraturen", som spelar en viktig roll i litteraturundervisningen, läses i skolorna. Det finns ingen uttalad lättläst litteratur i Estland.
Ett sätt att stärka de estniska läskunskaperna hos barn som talar andra språk är Läskompis-verksamheten, som kommer att lanseras under våren i samarbete med stadsbiblioteket och den estniska läsföreningen (Lugemisühing). Tanken är att en estnisktalande ungdom hjälper ett barn som talar ett annat språk att läsa.
Läskampanjer
Biblioteket organiserar och deltar i nationella läskampanjer. Vartannat år anordnas till exempel en nationell Nukitsa-tävling för att utse den bästa estniska barn- eller ungdomsboken.
Loemme ennast linnuteeni, Vi läser oss till Vintergatan är Tallinnbibliotekets egen läsutmaning, där skolklasser från första till nionde klass tävlar mot varandra när det gäller antalet lästa sidor. Detta är det tionde året som utmaningen genomförs.
Inspiration till läsning genom glädje
Jag slogs av hur lite bibliotekarierna talade om den allmänna oron vi i Finland har för barns och ungdomars läsfärdigheter, och att läsning som hobby håller på att försvinna. Jag frågade bibliotekspersonalen om detta. De sa att det naturligtvis finns barn som är svaga i läsning även i Estland, men att biblioteket ser fler barn som är intresserade av att läsa. När böcker bokpratas om till hela klasser av skolbarn ingår naturligtvis böcker på olika nivåer, så att varje läsare kan hitta något som passar honom eller henne. "Vi vill närma oss läsning med glädje, inte med oro. Det är en positiv sak", säger Merle Tanilsoo med ett skratt.