Children & libraries
the journal of the Association for Library Service to Children
Sommar 2023, vol 21. nr. 2.
Den amerikanska organisationen för anställda inom barnbiblioteksarbetet ger ut en egen tidning. Vi läste sommarnumret 2023 noggrannare och hittade många ämnen som var aktuella också inom finländskt barnbiblioteksarbete.
Kulturell ödmjukhet
Bibliotekarierna vid New Mexico universitet har tillsammans med Lori Townsend och David A. Hurley samt biträdande professor Sarah R. Kostelecky skrivit en omfattande, intressant artikel i vilken de presenterar begreppet kulturell ödmjukhet (Cultural Humility) som verktyg i bibliotekets vardag. Det kan hjälpa biblioteken att lösa utmaningar som gäller rättvisa, mångfald och inklusion.
Begreppet kulturell ödmjukhet grundar sig på:
- Det finns inga objektiva “normala” normer/regler, fastän våra egna normer i våra ögon ses som normala.
- Människors kulturella identitet påverkar samverkan på sätt som kanske inte går att förutse eller uttrycka på ett enkelt sätt.
- Kontexten för interaktionen har betydelse - om den så är institutionell, geografisk, historisk eller kontext som krävs för att vars och ens vardag ska flyta smidigt.
- Maktstrukturer - uppenbara eller dolda under ytan, relevanta eller inte - kan orsaka eller förvärra problem, vilket leder till sämre kundservice.
- Vi borde förbinda oss till att känna igen och korrigera sådana problem.
Enligt författarna utgör barn som bibliotekskunder en särskild utmaning, i och med att de har en annan rättslig ställning än vuxna, samtidigt som vi å andra sidan har den sociala aspekten att barn behöver skyddas. Barnbibliotekarier ser förfaranden/regler ur barns och föräldrars synvinkel och befinner sig i en bra position för att se till att bibliotekets förfaranden inte påverkar barbibliotekstjänsterna negativt. Med andra ord vet barnbibliotekarierna att också saker som inte innebär problem för vuxna kunder, ändå kan vara problematiska.
Hur tillämpar man kulturell ödmjukhet i praktiken?
Författarna visar på tre olika situationer där agerandet är kopplat till kulturell ödmjukhet
- Försök att inte inta försvarsposition i konfliktsituationer. Lyssna på det som sägs, skilj det bredare perspektivet från eventuell personligt riktad kritik.
- Ta andras perspektiv i beaktande. Det här begränsas inte till en annan persons perspektiv, utan också ditt biblioteks praxis, tjänster, fysiska rum och samlingar borde granskas ur olika perspektiv.
- Självkritik - granska dina egna uppfattningar, värderingar och kultur och begrunda hur din egen identitet påverkar din världssyn. Identifiera hur dina egna kulturella normer och förväntningar påverkar interaktionen/samverkan.
Som praktiskt exempel nämns i artikeln hur man kan granska samlingarna utifrån begreppet kulturell ödmjukhet. Lästips fick jag i boken: Hopeful Visions, Practical Actions: Cultural Humility in Library Work.
Barnböcker till alla
En annan, enligt mig, mycket intressant artikel är Access for All - Adapted Literacy Through Low-Tech Assistive Technology, skriven av biträdande professorer inom specialpedagogiken: Cathy L. Galyon, Kim K. Floyd och Colleen F Wood-Fields
I artikeln diskuteras och presenteras konkreta åtgärder för hur böcker och litteratur och därmed språklig utveckling verkligen kan göras tillgängliga också för barn med koncentrations- eller utvecklingssvårigheter. Artikeln baserar sig på att upphovsrätten i USA skiljer sig från Finlands och biblioteksanställda har möjlighet att göra anpassade bearbetningar av böcker med hänvisning till den s.k. “Fair use” -paragrafen. De anpassade böckerna kan också införlivas i det lokala bibliotekets samlingar.
Referensramen för universell design för lärande
Anpassade böcker kan bidra till att stödja den i engelskspråkiga länder ganska brett använda referensramen Universell design för lärande, dvs Universal Design for Learning (UDL). Mera information om UDL hittar du till exempel här.
Målet är att alla elever/barn ska tas i beaktande. Grundprinciperna är:
- Innehållet presenterat på ett mångsidigt och flexibelt sätt
- Många olika sätt att engagera de studerande
- Många olika sätt för de studerande att uttrycka vad de har lärt sig.
Att anpassa böcker
I artikeln presenteras olika sätt att anpassa barnböcker för läsare med särskilda behov. Om det är svårt att vända sidor, kan man sätta fast olika slags flärpar för att göra det lättare. Man kan också lägga till interaktiva element, t.ex. göra så att man kan röra på huvudpersonen med hjälp av ett snöre, luckor att öppna eller kardborreband för att öka rörelse- och valmöjligheterna. Digitala anpassade böcker kan man enkelt göra i t.ex. powerpoint. En boksida är en dia. Berättelsen läses högt (en barnröst är bäst) och texten färgläggs i takt med läsningen. Animationer och ljudeffekter kan läggas till illustrationerna. Det är viktigt att boken rör sig framåt när man trycker på Enter, men att barnet också kan “vända” sidorna själv om det vill.
Squishy book var en ny bekantskap för mig. Den närmaste motsvarande finländska versionen torde vara taktila böcker, men i alla fall inga av de taktila böcker jag har sett motsvarar helt gör-det-själv-mjukisböcker. I praktiken gör man squishy-böcker genom att på ett papper skriva en mening ur berättelsen och i en plastficka fäst vid pappret sätta olika element som hör till meningen, till exempel små stenar, bönor, godispapper osv. På det här sättet samlar man hela berättelsen i en mapp. Mjukisboken ger både taktila och visuella upplevelser, för dem som den sensoriska upplevelsen är den primära.
I tidningen Children & Libraries fanns också artiklar om Baldwin bibliotekets samlingar med böcker om död och sorg, bibliotekens bokbaserade samarbeten, pojkar som icke-binära huvudpersoner i bilderböcker, vikten av att kunna leka med klossar på barnavdelningen och några medlemspresentationer rymdes också med.
Tidningen var enligt min mening både inspirerande och informativ. Jag rekommenderar varmt att ni beställer Children & Libraries till ert bibliotek, om ni har tid att fördjupa er i innehållet. Mera information on organisationen Association for Library Service to Children hittar du på webbsidan.
Mervi Heikkilä